14 aug 2014 06:00

23 jan 2015 14:40

Nödvändigt att vända flyttströmmen

Debatt:

Landsbygd. Under lång tid har människor sökt sig mot större orter. Nu går centraliseringen än snabbare med koncentration av pengar, politisk och medial makt. Det är Stockholmseliten, i första hand, som sätter dagordningen: ”Se hur väl vi har lyckats. Kom och bli som oss!” Den negativa beskrivning som media- och kultureliten förlänar oss som lever utanför storstaden måste bemötas.

De lokala tidningarnas betydelse är avgörande för bygden. Vi får en alternativ bild och dialog som kan stärka den egna tilltron och leda till regional utveckling.

Östra Skaraborg har hamnat på de offentliga satsningarnas skuggsida av politisk oförmåga och ren slentrian. De elektroniska, blixtsnabba förbindelser som nu finns möjliggör att lokalisering av privata och offentliga verksamheter och myndigheter blir oberoende av stora centra. Människor kan få bo och leva där de önskar om de väl får del av kakan. Många människor föredrar livet utanför storstäderna. Därför bör Östra Skaraborg få sin del av de regionala och statliga verksamheterna. Våra ungdomar ska kunna bosätta sig här efter sina examina. De ska inte vara hänvisade till storstaden där de flesta kommer att få en försämrad miljö med långa restider och höga boendekostnader. Innerstaden i Stockholm är inte att tänka på för de flesta.

Men även här hemmavid går centraliseringen med automatik. Ett exempel är det märkliga beslutet att förlägga landstingets regionkontor till Skövde. Den rödgröna majoriteten i regionen bestämmer med hjälp av mellankommunal konkurrens att bygga ett nytt kontor trots att ett förnämligt hus redan finns i Mariestad. Det är samhällsekonomiskt slöseri inte minst genom den utarmningen av Mariestad som blir följden. För dem som skall arbeta vid kontoret har Mariestad som ort många fördelar.

Den del av regionens skolkontor som funnits i Töreboda skulle kunna bli kvar på Sötåsenskolan och skolkontoret borde i sin helhet förläggas dit. Beslutet om regionkontorets placering i Skövde måste omprövas.

Det är också dags att vi får de infrastruktursatsningar vi borde vara berättigade till. Fullfölj byggandet av E 20 och gör en tvärväg med 90-standard mellan Otterbäcken - Hova - Töreboda - Skövde - Falköping och Borås som förbinder Östra Skaraborg med södra Älvsborg. Tredje spår på Västra stambanan är ett krav som möjliggör att miljövänlig person- och godstrafik kan utvecklas och växa. Kinnekullebanan bör elektrifieras och upprustas.

Stigande vattennivåer i Vänern oroar för framtiden. Hur avvattningen kan göras säker bör utredas samtidigt som en önskvärd möjlighet av större tonnage på sjön beaktas.

Företagen ska ges villkor som gör att de kan utvecklas och vågar anställa. De är grunden för välfärden. Reformarbetet som alliansen genomfört får inte tillåtas stanna av. Fler arbetstillfällen ska till men de kräver utbildad personal.

Skolan ska ge våra ungdomar en plattform för livslångt lärande. Framtiden blir ett kunskapssamhälle och låt oss därför ge våra barn en gåva: Se till att de kan läsa och bruka de fyra räknesätten när de lämnar lågstadiet! Med de färdigheterna i bagaget finns stora möjligheter när all världens kunskap finns tillgänglig att kunna bli anställningsbara till jobb eller praktik.

Centralistiska beslut i Stockholm tar sig många uttryck. Tydligt blir det när det gäller viltförvaltningen. Borde inte vi, som är berörda, ha rätten att besluta om möjligheten att hålla boskap och ha sällskapsdjur fredade eller bestämma hur vi ska kunna föryngra tallbestånden?

”Robin Hoodskatten” är en utjämning mellan kommuner med hög skattekraft och kommuner med utflyttning. Den skatteutjämningen kallas att landsorten får bidrag. Urbaniseringen lockar de välutbildade och högproduktiva till storstan. Utvecklingen motverkas bäst med en attraktiv arbetsmarknad på landsbygden. Jordbruksstödet är en försäkring för att vi även i framtiden ska kunna försörja oss med mat i någon mån. Självförsörjningsgraden är för låg och det är oroande att så mycket jordbruksmark ändå förfaller. Landet kommer att behöva den i framtiden. Storstäderna gynnas av ränteavdragen (ca 30 miljarder, bidrag?) som driver fastighetspriserna till riskabla nivåer. Det är en betydande överföring av resurser från landsorten.

Vi utanför storstaden producerar råvarorna till maten samt papper, byggmateriel, el, biobränsle, mineral och industriprodukter som alla behöver. Vi ger landet basen för välståndet. Det sker till lönenivåer som i många fall inte är hälften av storstadens.

Det är nödvändigt att vända flyttströmmarna. Därför måste vi alla ta vårt ansvar och gå med i politiska partier, delta och vaska fram kloka företrädare, som likt Engelbrekt på sin tid, för hela landets talan. De ska se till att det ekonomiska gapet mellan storstad och övriga landet sluts till nytta och glädje för alla.

Lars Frändberg

De lokala tidningarnas betydelse är avgörande för bygden. Vi får en alternativ bild och dialog som kan stärka den egna tilltron och leda till regional utveckling.

Östra Skaraborg har hamnat på de offentliga satsningarnas skuggsida av politisk oförmåga och ren slentrian. De elektroniska, blixtsnabba förbindelser som nu finns möjliggör att lokalisering av privata och offentliga verksamheter och myndigheter blir oberoende av stora centra. Människor kan få bo och leva där de önskar om de väl får del av kakan. Många människor föredrar livet utanför storstäderna. Därför bör Östra Skaraborg få sin del av de regionala och statliga verksamheterna. Våra ungdomar ska kunna bosätta sig här efter sina examina. De ska inte vara hänvisade till storstaden där de flesta kommer att få en försämrad miljö med långa restider och höga boendekostnader. Innerstaden i Stockholm är inte att tänka på för de flesta.

Men även här hemmavid går centraliseringen med automatik. Ett exempel är det märkliga beslutet att förlägga landstingets regionkontor till Skövde. Den rödgröna majoriteten i regionen bestämmer med hjälp av mellankommunal konkurrens att bygga ett nytt kontor trots att ett förnämligt hus redan finns i Mariestad. Det är samhällsekonomiskt slöseri inte minst genom den utarmningen av Mariestad som blir följden. För dem som skall arbeta vid kontoret har Mariestad som ort många fördelar.

Den del av regionens skolkontor som funnits i Töreboda skulle kunna bli kvar på Sötåsenskolan och skolkontoret borde i sin helhet förläggas dit. Beslutet om regionkontorets placering i Skövde måste omprövas.

Det är också dags att vi får de infrastruktursatsningar vi borde vara berättigade till. Fullfölj byggandet av E 20 och gör en tvärväg med 90-standard mellan Otterbäcken - Hova - Töreboda - Skövde - Falköping och Borås som förbinder Östra Skaraborg med södra Älvsborg. Tredje spår på Västra stambanan är ett krav som möjliggör att miljövänlig person- och godstrafik kan utvecklas och växa. Kinnekullebanan bör elektrifieras och upprustas.

Stigande vattennivåer i Vänern oroar för framtiden. Hur avvattningen kan göras säker bör utredas samtidigt som en önskvärd möjlighet av större tonnage på sjön beaktas.

Företagen ska ges villkor som gör att de kan utvecklas och vågar anställa. De är grunden för välfärden. Reformarbetet som alliansen genomfört får inte tillåtas stanna av. Fler arbetstillfällen ska till men de kräver utbildad personal.

Skolan ska ge våra ungdomar en plattform för livslångt lärande. Framtiden blir ett kunskapssamhälle och låt oss därför ge våra barn en gåva: Se till att de kan läsa och bruka de fyra räknesätten när de lämnar lågstadiet! Med de färdigheterna i bagaget finns stora möjligheter när all världens kunskap finns tillgänglig att kunna bli anställningsbara till jobb eller praktik.

Centralistiska beslut i Stockholm tar sig många uttryck. Tydligt blir det när det gäller viltförvaltningen. Borde inte vi, som är berörda, ha rätten att besluta om möjligheten att hålla boskap och ha sällskapsdjur fredade eller bestämma hur vi ska kunna föryngra tallbestånden?

”Robin Hoodskatten” är en utjämning mellan kommuner med hög skattekraft och kommuner med utflyttning. Den skatteutjämningen kallas att landsorten får bidrag. Urbaniseringen lockar de välutbildade och högproduktiva till storstan. Utvecklingen motverkas bäst med en attraktiv arbetsmarknad på landsbygden. Jordbruksstödet är en försäkring för att vi även i framtiden ska kunna försörja oss med mat i någon mån. Självförsörjningsgraden är för låg och det är oroande att så mycket jordbruksmark ändå förfaller. Landet kommer att behöva den i framtiden. Storstäderna gynnas av ränteavdragen (ca 30 miljarder, bidrag?) som driver fastighetspriserna till riskabla nivåer. Det är en betydande överföring av resurser från landsorten.

Vi utanför storstaden producerar råvarorna till maten samt papper, byggmateriel, el, biobränsle, mineral och industriprodukter som alla behöver. Vi ger landet basen för välståndet. Det sker till lönenivåer som i många fall inte är hälften av storstadens.

Det är nödvändigt att vända flyttströmmarna. Därför måste vi alla ta vårt ansvar och gå med i politiska partier, delta och vaska fram kloka företrädare, som likt Engelbrekt på sin tid, för hela landets talan. De ska se till att det ekonomiska gapet mellan storstad och övriga landet sluts till nytta och glädje för alla.

Lars Frändberg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.