25 jul 2014 12:12

07 jan 2015 12:00

Låt invandringen bli en tillgång

Migrationsverket släppte i torsdags en ny prognos över asylsökande. Redan sedan tidigare stod det klart att kriget i Syrien och oroligheterna i Irak skulle leda till kraftiga ökningar av flyktingströmmarna, vilket nu har bekräftats svart på vitt: 79 500 människor väntas söka asyl i Sverige i år. Vid årsskiftet beräknades endast 56 000 asylsökande.

Prognosen betraktas som mörk, men det är på många sätt en felaktig bild. Att människor söker sig till Sverige, oavsett om de flyttar hit för att arbeta eller flyr undan krig, är något positivt. Flyktingar är ingen belastning, utan personer som –om de ges rätt förutsättningar –kan tillföra kompetens och arbetskraft till ett land med en ständigt åldrande befolkning. Problemet är att de inte erbjuds sådana förutsättningar, något både Migrationsverket och rådande arbetsmarknadslagstiftning bär skuld till.

Migrationsverket har inte ensamt ansvar för människor som kommer till Sverige, men sköter sin del med nonchalans och inkompetens. Ett uppmärksammat exempel är den skånska byn Röstånga, ett samhälle med 800 invånare som tidigare i somras fick veta att den inom ett par veckor skulle ta emot 300-400 flyktingar.

Enligt Migrationsverket är det varje kommuns uppgift att vara beredd på sådant. Det är som om Stockholms kommun ständigt skulle stå i fullständig beredskap att ta emot mellan 350 000 och 450 000 personer på ett par veckor. Det är dyrt och verklighetsfrämmande. Kommuner måste ges tid och möjlighet att förbereda sig.

En annan förutsättning för att flyktingmottagandet ska fungera är en friare arbetsmarknad. Många kommer hit med utbildning och yrkeskompetens, men hindras av ineffektiva valideringsprocesser från att utöva sitt yrke. De som saknar utbildning och erfarenhet tvingas på grund av den låga lönespridningen att konkurrera om ungefär lika höga löner som doktorander med tjugoårig arbetslivserfarenhet.

Vidare gör lagen om anställningsskydd det riskabelt för företag att anställa, vilket ger dem ännu ett incitament att prioritera personer som kan bevisa sin kompetens med universitetsbetyg och arbetslivserfarenhet. Inom egenföretagande är utlandsfödda visserligen överrepresenterade, men ändå hålls de tillbaka av en blytung byråkrati som man behöver vara uppvuxen med för att kunna hantera.

Ofta framhävs kommunernas ansvar för flyktingar, men i själva verket hänger möjligheterna att skapa sig en kvalitativ tillvaro i Sverige i hög utsträckning på statlig lagstiftning. Höga trösklar in på arbetsmarknaden gör inte mycket skillnad för högutbildade och erfarna, men reser en hög mur mot andra. Därför behöver de slipas ner, och det kan inte kommunerna göra själva.

Det är positivt att människor kommer hit. När vi tar emot flyktingar gynnar vi inte bara dem, utan även oss själva. Med rätt förutsättningar stärker de både samhället och ekonomin. Vid årets slut kommer 79 500 människor att ha anlänt till Sverige, och det ska de få dessa förutsättningar krävs insatser, inte minst från Migrationsverket och riksdagen.

Blanche Jarn

Migrationsverket släppte i torsdags en ny prognos över asylsökande. Redan sedan tidigare stod det klart att kriget i Syrien och oroligheterna i Irak skulle leda till kraftiga ökningar av flyktingströmmarna, vilket nu har bekräftats svart på vitt: 79 500 människor väntas söka asyl i Sverige i år. Vid årsskiftet beräknades endast 56 000 asylsökande.

Prognosen betraktas som mörk, men det är på många sätt en felaktig bild. Att människor söker sig till Sverige, oavsett om de flyttar hit för att arbeta eller flyr undan krig, är något positivt. Flyktingar är ingen belastning, utan personer som –om de ges rätt förutsättningar –kan tillföra kompetens och arbetskraft till ett land med en ständigt åldrande befolkning. Problemet är att de inte erbjuds sådana förutsättningar, något både Migrationsverket och rådande arbetsmarknadslagstiftning bär skuld till.

Migrationsverket har inte ensamt ansvar för människor som kommer till Sverige, men sköter sin del med nonchalans och inkompetens. Ett uppmärksammat exempel är den skånska byn Röstånga, ett samhälle med 800 invånare som tidigare i somras fick veta att den inom ett par veckor skulle ta emot 300-400 flyktingar.

Enligt Migrationsverket är det varje kommuns uppgift att vara beredd på sådant. Det är som om Stockholms kommun ständigt skulle stå i fullständig beredskap att ta emot mellan 350 000 och 450 000 personer på ett par veckor. Det är dyrt och verklighetsfrämmande. Kommuner måste ges tid och möjlighet att förbereda sig.

En annan förutsättning för att flyktingmottagandet ska fungera är en friare arbetsmarknad. Många kommer hit med utbildning och yrkeskompetens, men hindras av ineffektiva valideringsprocesser från att utöva sitt yrke. De som saknar utbildning och erfarenhet tvingas på grund av den låga lönespridningen att konkurrera om ungefär lika höga löner som doktorander med tjugoårig arbetslivserfarenhet.

Vidare gör lagen om anställningsskydd det riskabelt för företag att anställa, vilket ger dem ännu ett incitament att prioritera personer som kan bevisa sin kompetens med universitetsbetyg och arbetslivserfarenhet. Inom egenföretagande är utlandsfödda visserligen överrepresenterade, men ändå hålls de tillbaka av en blytung byråkrati som man behöver vara uppvuxen med för att kunna hantera.

Ofta framhävs kommunernas ansvar för flyktingar, men i själva verket hänger möjligheterna att skapa sig en kvalitativ tillvaro i Sverige i hög utsträckning på statlig lagstiftning. Höga trösklar in på arbetsmarknaden gör inte mycket skillnad för högutbildade och erfarna, men reser en hög mur mot andra. Därför behöver de slipas ner, och det kan inte kommunerna göra själva.

Det är positivt att människor kommer hit. När vi tar emot flyktingar gynnar vi inte bara dem, utan även oss själva. Med rätt förutsättningar stärker de både samhället och ekonomin. Vid årets slut kommer 79 500 människor att ha anlänt till Sverige, och det ska de få dessa förutsättningar krävs insatser, inte minst från Migrationsverket och riksdagen.

Blanche Jarn

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.