03 maj 2014 06:00

07 jan 2015 11:57

Sluta befästa könsnormer!

Insändare: Könsroller

För några dagar sedan fick jag ett gratis-ex av MT i min brevlåda. I den fanns en motorbilaga där man kunde läsa om män och deras bilar. På en halvsida hade man ställt frågan ”Har du någon drömbil?” till fem barn. Fem pojkar. Vem som helst som är van att konsumera rikstäckande media år 2014 borde reagera på det här. Jag trodde att vi kommit längre än så (och det har vi ju, men vi småstadsbor tycks fortfarande ligga pinsamt mycket efter).

Jag vet att det finns fler motorintresserade män än kvinnor. För bilar är en ”killgrej”. Jag vet, men vet ni? Det finns bilintresserade tjejer och kvinnor också. Till och med små flickor, som är fullt kapabla att berätta om sina drömbilar. Många av oss vuxna är redan så låsta i våra könsroller att det känns hopplöst. Men vi kan alltid tänka på vilka signaler vi sänder ut till barnen. Det är nämligen vi som lär barnen om könsnormer. De vet ingenting om det när de föds. Varje gång jag utbrister ”Vad fin du är!” till någon av de små flickor jag känner som klätt sig (eller blivit klädd) i en gullig klänning förbannar jag mig själv för att jag gick rakt i fällan. Vi vet ju vid det här laget att flickor tidigt, genom omvärldens bekräftelse och glada tillrop, får lära sig att det viktigaste av allt är hur man ser ut. Och att pojkar får lära sig att det är viktigt att vara tuff och att de praktiska saker man åstadkommer betyder långt mer än yta.

Vad gör det med oss? På vilket sätt begränsar det oss i våra val senare i livet? Vi har redan facit. Det var ju precis så här när vi själva växte upp. Det är så enkelt att avfärda genusprat som trams, bara för att man själv klarade sig hyfsat och nu börjar trivas riktigt bra i sin tilldelade roll. Men tänk lite längre. Tänk på allt vi går miste om! Tänk på alla som mår dåligt av att pressas in i ramar där de inte alls känner sig hemma.

Ida Næssén

Redaktionen svarar:

Det var synd att du inte har läst mer än ett nummer av MTs motorsidor. Då hade du vetat att vi har skrivit om många kvinnor, även om det är en majoritet av män som är motorintresserade. Vår uppgift är att beskriva omvärlden som den ser ut och därför har det varit fler män än kvinnor i våra motorreportage.

Enkäten om drömbil skulle förstås ha varit bättre om vi även haft flickor som svarade. Det var en miss, men att förutsätta att det speglar en okunskap eller rent av önskan att cementera könsnormer är både naivt och dumt.

För några dagar sedan fick jag ett gratis-ex av MT i min brevlåda. I den fanns en motorbilaga där man kunde läsa om män och deras bilar. På en halvsida hade man ställt frågan ”Har du någon drömbil?” till fem barn. Fem pojkar. Vem som helst som är van att konsumera rikstäckande media år 2014 borde reagera på det här. Jag trodde att vi kommit längre än så (och det har vi ju, men vi småstadsbor tycks fortfarande ligga pinsamt mycket efter).

Jag vet att det finns fler motorintresserade män än kvinnor. För bilar är en ”killgrej”. Jag vet, men vet ni? Det finns bilintresserade tjejer och kvinnor också. Till och med små flickor, som är fullt kapabla att berätta om sina drömbilar. Många av oss vuxna är redan så låsta i våra könsroller att det känns hopplöst. Men vi kan alltid tänka på vilka signaler vi sänder ut till barnen. Det är nämligen vi som lär barnen om könsnormer. De vet ingenting om det när de föds. Varje gång jag utbrister ”Vad fin du är!” till någon av de små flickor jag känner som klätt sig (eller blivit klädd) i en gullig klänning förbannar jag mig själv för att jag gick rakt i fällan. Vi vet ju vid det här laget att flickor tidigt, genom omvärldens bekräftelse och glada tillrop, får lära sig att det viktigaste av allt är hur man ser ut. Och att pojkar får lära sig att det är viktigt att vara tuff och att de praktiska saker man åstadkommer betyder långt mer än yta.

Vad gör det med oss? På vilket sätt begränsar det oss i våra val senare i livet? Vi har redan facit. Det var ju precis så här när vi själva växte upp. Det är så enkelt att avfärda genusprat som trams, bara för att man själv klarade sig hyfsat och nu börjar trivas riktigt bra i sin tilldelade roll. Men tänk lite längre. Tänk på allt vi går miste om! Tänk på alla som mår dåligt av att pressas in i ramar där de inte alls känner sig hemma.

Ida Næssén

Redaktionen svarar:

Det var synd att du inte har läst mer än ett nummer av MTs motorsidor. Då hade du vetat att vi har skrivit om många kvinnor, även om det är en majoritet av män som är motorintresserade. Vår uppgift är att beskriva omvärlden som den ser ut och därför har det varit fler män än kvinnor i våra motorreportage.

Enkäten om drömbil skulle förstås ha varit bättre om vi även haft flickor som svarade. Det var en miss, men att förutsätta att det speglar en okunskap eller rent av önskan att cementera könsnormer är både naivt och dumt.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.