22 mar 2014 06:00

07 jan 2015 12:10

Snart favoritval för populister

Många av väljarna är fortfarande ointresserade av det stundande valet till Europaparlamentet. Enligt opinionsinstitutet Novus undersökning, som presenterades i februari, tänker endast 55 procent av de röstberättigade svenskarna rösta, vilket kan jämföras med valet 2009 då endast 45 procent tog sig till vallokalerna.

Det kan ses som en positiv utveckling, men den måste tas med en nypa salt. Det är enklare att säga att man ska gå och rösta än att faktiskt göra det. Det är inte osannolikt att valdeltagandet från 2009 upprepar sig. Oavsett vilket innebär det endast omkring hälften av de röstberättigade använder sin möjlighet till inflytande. Det är problematiskt, då de beslut som fattas i EU även har stor påverkan på svenska förhållanden.

Enligt Novus beror det låga valdeltagandet på flera faktorer. Dels är många av väljarna inte insatta i frågorna, dels är det en stor del som helt enkelt inte bryr sig. De tror förmodligen att det inte spelar någon större roll vilket parti man väljer att lägga sin röst på.

Om man ser till riksdagsvalet är det tydligt att det trots allt finns ett stort intresse för att använda sin rösträtt; i valet 2010 var valdeltagandet nästan 85 procent. Men riksdagsvalet känns betydligt mer konkret, inte minst för att de folkvalda parlamentarikerna befinner sig i Sverige.

De starka åsikter som finns om EU handlar snarare om hur förhållandet mellan EU och Sverige bör se ut. Enligt Ipsos nyligen publicerade undersökning anser hela 43 procent av svenska folket att EU:s makt bör minska och 26 procent anser att Sverige bör lämna EU.

Denna tydliga opinionstrend har snabbt anammats av en mängd partier. Tidigare var det av riksdagspartierna i huvudsak V, MP och SD som var de hårda kritikerna mot samarbetet, men enligt DN:s genomgång i fredags anser nu endast FP att EU-samarbetet bör stärkas. Både C och KD går till val på linjen att begränsa unionens makt över Sverige.

Den här utvecklingen är inte unik för Sverige. I Nederländerna, Storbritannien och Frankrike har de EU-kritiska partierna haft vind i seglen under en längre tid och ser ut att ta många mandat i det kommande valet.

Det är förmodligen inte regler om gurkors utseende eller färgen på jordgubbarna som gör att medborgarna känner en allt större skepsis –problemet är förmodligen snarare att många upplever att unionen har utvecklats till någonting betydligt större än vad de svenska väljarna röstade ja till.

Och någon lyhördhet från Bryssels sida går tyvärr ej heller att tala om, vilket har förstärkt den kritiska hållningen. Att en osalig blandning av populistiska EU-kritiker och mer nationalistiska dito riskerar att få ett rejält uppsving i det kommande valet torde inte förvåna någon. Här har de etablerade partierna en tuff utmaning framför sig om de vill återfå förtroendet i EU-frågorna.

Mattias Holmström

Många av väljarna är fortfarande ointresserade av det stundande valet till Europaparlamentet. Enligt opinionsinstitutet Novus undersökning, som presenterades i februari, tänker endast 55 procent av de röstberättigade svenskarna rösta, vilket kan jämföras med valet 2009 då endast 45 procent tog sig till vallokalerna.

Det kan ses som en positiv utveckling, men den måste tas med en nypa salt. Det är enklare att säga att man ska gå och rösta än att faktiskt göra det. Det är inte osannolikt att valdeltagandet från 2009 upprepar sig. Oavsett vilket innebär det endast omkring hälften av de röstberättigade använder sin möjlighet till inflytande. Det är problematiskt, då de beslut som fattas i EU även har stor påverkan på svenska förhållanden.

Enligt Novus beror det låga valdeltagandet på flera faktorer. Dels är många av väljarna inte insatta i frågorna, dels är det en stor del som helt enkelt inte bryr sig. De tror förmodligen att det inte spelar någon större roll vilket parti man väljer att lägga sin röst på.

Om man ser till riksdagsvalet är det tydligt att det trots allt finns ett stort intresse för att använda sin rösträtt; i valet 2010 var valdeltagandet nästan 85 procent. Men riksdagsvalet känns betydligt mer konkret, inte minst för att de folkvalda parlamentarikerna befinner sig i Sverige.

De starka åsikter som finns om EU handlar snarare om hur förhållandet mellan EU och Sverige bör se ut. Enligt Ipsos nyligen publicerade undersökning anser hela 43 procent av svenska folket att EU:s makt bör minska och 26 procent anser att Sverige bör lämna EU.

Denna tydliga opinionstrend har snabbt anammats av en mängd partier. Tidigare var det av riksdagspartierna i huvudsak V, MP och SD som var de hårda kritikerna mot samarbetet, men enligt DN:s genomgång i fredags anser nu endast FP att EU-samarbetet bör stärkas. Både C och KD går till val på linjen att begränsa unionens makt över Sverige.

Den här utvecklingen är inte unik för Sverige. I Nederländerna, Storbritannien och Frankrike har de EU-kritiska partierna haft vind i seglen under en längre tid och ser ut att ta många mandat i det kommande valet.

Det är förmodligen inte regler om gurkors utseende eller färgen på jordgubbarna som gör att medborgarna känner en allt större skepsis –problemet är förmodligen snarare att många upplever att unionen har utvecklats till någonting betydligt större än vad de svenska väljarna röstade ja till.

Och någon lyhördhet från Bryssels sida går tyvärr ej heller att tala om, vilket har förstärkt den kritiska hållningen. Att en osalig blandning av populistiska EU-kritiker och mer nationalistiska dito riskerar att få ett rejält uppsving i det kommande valet torde inte förvåna någon. Här har de etablerade partierna en tuff utmaning framför sig om de vill återfå förtroendet i EU-frågorna.

Mattias Holmström

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.