04 mar 2014 06:00

07 jan 2015 11:55

Bra med ökad tillgänglighet

I går presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om att otillräcklig tillgänglighet för funktionsnedsatta medborgare ska införas som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen.

Förslaget är tänkt att omfatta exempelvis trösklar som utgör hinder på restauranger och bristande framkomligheten i affärer. Det gäller också undermålig tillgänglighet inom utbildning, hälso- och sjukvård.

Det en aktningsvärd samhällsförändring som utlovas. Förhoppningsvis vet politikerna vad de lovar när det kommer till vilka resurser som krävs och att samhället förmår att följa efter. Det har i flera år gjorts många utredningar kring frågan vilket visar på dess komplexitet.

Att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning hamnar i diskrimineringslagen och att personer med funktionshinder får ökad rörlighet i stället för att hållas tillbaka är ett viktigt steg mot ökad jämlikhet. Regeringens förslag har möjlighet att öppna upp fler sidor av det svenska samhället och vardagslivet för personer med funktionshinder. Viktigast av allt är de möjligheter som kan skapas för sysselsättning.

Risken med den utökning av diskrimineringslagen som föreslås är att de goda intentionerna i lagstiftningen behandlas som det enda argumentet som behövs för att motivera lagen. Det är en lagstiftning som man ”mår bra”av, vars fördelar är uppenbara och vars nackdelar tenderar att vara mer dolda. Lagen riskerar att vara för vag eller för dyr. Därför är det viktigt att ge näringslivet möjlighet att uppfylla kraven i lagen utan att ådra sig onödiga kostnader. Det behövs en noggrann avvägning mellan rättigheter för personer med funktionshinder och de berättigade intressen som olika verksamheter har.

Regeringen verkar också medveten om detta och meddelar att diskrimineringsgrund kommer att ställas mot vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt i enskilt fall. Lagrådsremissen tar upp att privatpersoner eller företag med färre än tio anställda undantas förbudet när det kommer till varor och tjänster.

Det kommer i framtiden läggas stora påfrestningar på samhällskapacitet för tillgänglighet och rörelsefrihet, framförallt med en växande åldrande befolkning. Med tiden kommer säkerligen ökad tillgänglighet också skapas hand i hand med efterfrågan. Företagen behöver för sin egen skull se människor med funktionshinder som konsumenter och kunder av vikt och värde och själva verka för förbättring.

Det är viktigt att aldrig ge upp när det gäller borttagande av hinder för människor i samhället och att få ett slut på grundlös åtskillnad och utanförskap för personer med funktionsnedsättning. Godhjärtade lagar och lysande visioner är dock inte allt. Att påverka sådan samhällsutveckling genom lagstiftning kräver både juridiska muskler, noggrannhet och försiktighet.

Jacob Broman

Förslaget är tänkt att omfatta exempelvis trösklar som utgör hinder på restauranger och bristande framkomligheten i affärer. Det gäller också undermålig tillgänglighet inom utbildning, hälso- och sjukvård.

Det en aktningsvärd samhällsförändring som utlovas. Förhoppningsvis vet politikerna vad de lovar när det kommer till vilka resurser som krävs och att samhället förmår att följa efter. Det har i flera år gjorts många utredningar kring frågan vilket visar på dess komplexitet.

Att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning hamnar i diskrimineringslagen och att personer med funktionshinder får ökad rörlighet i stället för att hållas tillbaka är ett viktigt steg mot ökad jämlikhet. Regeringens förslag har möjlighet att öppna upp fler sidor av det svenska samhället och vardagslivet för personer med funktionshinder. Viktigast av allt är de möjligheter som kan skapas för sysselsättning.

Risken med den utökning av diskrimineringslagen som föreslås är att de goda intentionerna i lagstiftningen behandlas som det enda argumentet som behövs för att motivera lagen. Det är en lagstiftning som man ”mår bra”av, vars fördelar är uppenbara och vars nackdelar tenderar att vara mer dolda. Lagen riskerar att vara för vag eller för dyr. Därför är det viktigt att ge näringslivet möjlighet att uppfylla kraven i lagen utan att ådra sig onödiga kostnader. Det behövs en noggrann avvägning mellan rättigheter för personer med funktionshinder och de berättigade intressen som olika verksamheter har.

Regeringen verkar också medveten om detta och meddelar att diskrimineringsgrund kommer att ställas mot vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt i enskilt fall. Lagrådsremissen tar upp att privatpersoner eller företag med färre än tio anställda undantas förbudet när det kommer till varor och tjänster.

Det kommer i framtiden läggas stora påfrestningar på samhällskapacitet för tillgänglighet och rörelsefrihet, framförallt med en växande åldrande befolkning. Med tiden kommer säkerligen ökad tillgänglighet också skapas hand i hand med efterfrågan. Företagen behöver för sin egen skull se människor med funktionshinder som konsumenter och kunder av vikt och värde och själva verka för förbättring.

Det är viktigt att aldrig ge upp när det gäller borttagande av hinder för människor i samhället och att få ett slut på grundlös åtskillnad och utanförskap för personer med funktionsnedsättning. Godhjärtade lagar och lysande visioner är dock inte allt. Att påverka sådan samhällsutveckling genom lagstiftning kräver både juridiska muskler, noggrannhet och försiktighet.

Jacob Broman

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.