22 feb 2014 06:00

07 jan 2015 12:09

Skogstokigt av MP

Insändare: Ekonomi

Världens högsta marginalskatt är inte hög nog anser Miljöpartiet, som nu önskar höja den statliga skatten med 3 procent vid en månadsinkomst om 40 000 kr. Marginalskatten hamnar därmed på 55 procent för att sedan höjas ytterligare till 60 procent för inkomster över 51 300 kr. Med myndig och uppfordrande stämma uttryckte Gustav Fridolin sin övertygelse om att människor med så höga inkomster både kan och vill bidra, om de vet att pengarna går till skolan.

Utspelet är skogstokigt av två skäl. Höjd marginalskatt minskar resurserna i en förlängning samtidigt som ytterligare ekonomiska resurser inte skulle lösa skolans problem. Att straffbeskatta utbildning, förkovran, risktagande och entreprenörskap driver våra bästa ur landet och får andra att aldrig komma hit. Det får färre att vilja ta nästa karriärsteg och färre att vilja investera i utbildning. På sikt gör detta Sverige fattigare.

OECD:s särskilda utredning om den svenska skolan slog häromdagen fast att varken för lite pengar eller för stora klasser är skolans problem. Sverige lägger redan idag tionde mest resurser per elev inom OECD och anslagen har ökat med 15 000 per elev och år sedan 2006.

Det låter annars rimligt att låta rikingarna betala lite extra för en bättre skola. Orimligheten framgår först vid en närmare granskning. Sivert Aronsson, Göteborg

Världens högsta marginalskatt är inte hög nog anser Miljöpartiet, som nu önskar höja den statliga skatten med 3 procent vid en månadsinkomst om 40 000 kr. Marginalskatten hamnar därmed på 55 procent för att sedan höjas ytterligare till 60 procent för inkomster över 51 300 kr. Med myndig och uppfordrande stämma uttryckte Gustav Fridolin sin övertygelse om att människor med så höga inkomster både kan och vill bidra, om de vet att pengarna går till skolan.

Utspelet är skogstokigt av två skäl. Höjd marginalskatt minskar resurserna i en förlängning samtidigt som ytterligare ekonomiska resurser inte skulle lösa skolans problem. Att straffbeskatta utbildning, förkovran, risktagande och entreprenörskap driver våra bästa ur landet och får andra att aldrig komma hit. Det får färre att vilja ta nästa karriärsteg och färre att vilja investera i utbildning. På sikt gör detta Sverige fattigare.

OECD:s särskilda utredning om den svenska skolan slog häromdagen fast att varken för lite pengar eller för stora klasser är skolans problem. Sverige lägger redan idag tionde mest resurser per elev inom OECD och anslagen har ökat med 15 000 per elev och år sedan 2006.

Det låter annars rimligt att låta rikingarna betala lite extra för en bättre skola. Orimligheten framgår först vid en närmare granskning. Sivert Aronsson, Göteborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.