30 jan 2014 06:00

07 jan 2015 11:54

Bland burgare och bönder

Vi behöver fler betande djur i Sverige –inte färre. Fastän köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 1990 har den svenska köttproduktionen legat still, trots att det finns goda möjligheter att öka den och stoppa förbuskningen av landsbygden. Istället för att köpa in lokala råvaror, med mervärden som öppna landskap, biologisk mångfald och god djuromsorg, väljer de kommunala köken ofta billigare importkött.

Vare sig det handlar om regler för offentlig upphandling som gynnar storköksgrossisterna, eller om det är vanlig snålhet som fäller avgörandet, så förtar ogenomtänkta inköp initiativ som köttfria dagar.

Ett aktuellt exempel på den här typen av symbolåtgärder står Nyköpings kommun för. På de kommunala matsedlarna rådde under onsdagen köttfrihet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) passade på att göra en PR-kupp utanför Gripenskolan i Nyköping, genom att komplettera elevernas lunchmeny med svenska hamburgare.

Kritiken mot LRF är förutsägbar. Köttätande är mer resurskrävande och mark som kunde ha använts för att producera grönsaker används istället till djurfoder. Det är i och för sig helt korrekt att animalieproduktion är mer resurskrävande. Men LRF:s huvudsakliga poäng är att inte bara tala om en dag på veckomenyn, utan om alla, och om lokal köttproduktions mervärden.

Att avstå kött en dag i veckan är betydelselöst om man inte tar ett helhetsgrepp på livsmedelsinköpen. En köttfri dag och resten av veckan med kött från nyskövlad sydamerikansk regnskog är inget vettigt alternativ.

Sedan 1880-talet har en miljon hektar ängs- och betesmark försvunnit. Kvar är 440 tusen hektar, som dessutom sköts mer intensivt. Ängarna är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. De flesta av de växt- och djurarter som är hotade idag är det till följd av att hagmarkerna håller på att växa igen.

Fler köttdjur i Sverige skulle också bidra till att hålla landskapet öppet och vitalisera landsbygden som boendemiljö. Dessa mervärden fås inte av billig hormonbiff från Nordamerika.

Fortsatt ökande livsmedelspriser kan likväl som olika kampanjer resultera i ett minskat köttätande. Under de senaste fem åren har matpriserna ökat dubbelt så mycket som konsumentprisindex (KPI). Den trenden kan mycket väl förstärkas med tanke på världens ökande befolkning. Det återstår dock att se om det gynnar svensk livsmedelsproduktion, vars avräkningspriser sjönk med 0,9 procent under förra året.

Trots att udden är riktad mot köttdjursuppfödning i allmänhet så behöver inte en köttfri dag nödvändigtvis vara dåligt i längden för svensk produktion. Förhoppningsvis ökar intresset för maten och efterfrågan på lokal produktion framöver.

Det är efterfrågan på importerat kött, utan mervärden som öppna landskap och blommande ängar, under veckans övriga dagar som skadar den inhemska köttproduktionen snarare än en köttfri dag i skolbespisningen. Vi har ju trots allt, sedan lång tid, haft en tradition av soppa och pannkakor på torsdagar, rätter som inte behöver innehålla något kött.

Greger Ekman

Vi behöver fler betande djur i Sverige –inte färre. Fastän köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 1990 har den svenska köttproduktionen legat still, trots att det finns goda möjligheter att öka den och stoppa förbuskningen av landsbygden. Istället för att köpa in lokala råvaror, med mervärden som öppna landskap, biologisk mångfald och god djuromsorg, väljer de kommunala köken ofta billigare importkött.

Vare sig det handlar om regler för offentlig upphandling som gynnar storköksgrossisterna, eller om det är vanlig snålhet som fäller avgörandet, så förtar ogenomtänkta inköp initiativ som köttfria dagar.

Ett aktuellt exempel på den här typen av symbolåtgärder står Nyköpings kommun för. På de kommunala matsedlarna rådde under onsdagen köttfrihet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) passade på att göra en PR-kupp utanför Gripenskolan i Nyköping, genom att komplettera elevernas lunchmeny med svenska hamburgare.

Kritiken mot LRF är förutsägbar. Köttätande är mer resurskrävande och mark som kunde ha använts för att producera grönsaker används istället till djurfoder. Det är i och för sig helt korrekt att animalieproduktion är mer resurskrävande. Men LRF:s huvudsakliga poäng är att inte bara tala om en dag på veckomenyn, utan om alla, och om lokal köttproduktions mervärden.

Att avstå kött en dag i veckan är betydelselöst om man inte tar ett helhetsgrepp på livsmedelsinköpen. En köttfri dag och resten av veckan med kött från nyskövlad sydamerikansk regnskog är inget vettigt alternativ.

Sedan 1880-talet har en miljon hektar ängs- och betesmark försvunnit. Kvar är 440 tusen hektar, som dessutom sköts mer intensivt. Ängarna är otroligt viktiga för den biologiska mångfalden. De flesta av de växt- och djurarter som är hotade idag är det till följd av att hagmarkerna håller på att växa igen.

Fler köttdjur i Sverige skulle också bidra till att hålla landskapet öppet och vitalisera landsbygden som boendemiljö. Dessa mervärden fås inte av billig hormonbiff från Nordamerika.

Fortsatt ökande livsmedelspriser kan likväl som olika kampanjer resultera i ett minskat köttätande. Under de senaste fem åren har matpriserna ökat dubbelt så mycket som konsumentprisindex (KPI). Den trenden kan mycket väl förstärkas med tanke på världens ökande befolkning. Det återstår dock att se om det gynnar svensk livsmedelsproduktion, vars avräkningspriser sjönk med 0,9 procent under förra året.

Trots att udden är riktad mot köttdjursuppfödning i allmänhet så behöver inte en köttfri dag nödvändigtvis vara dåligt i längden för svensk produktion. Förhoppningsvis ökar intresset för maten och efterfrågan på lokal produktion framöver.

Det är efterfrågan på importerat kött, utan mervärden som öppna landskap och blommande ängar, under veckans övriga dagar som skadar den inhemska köttproduktionen snarare än en köttfri dag i skolbespisningen. Vi har ju trots allt, sedan lång tid, haft en tradition av soppa och pannkakor på torsdagar, rätter som inte behöver innehålla något kött.

Greger Ekman

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.