18 dec 2013 06:00

07 jan 2015 11:53

Ahlin vill backa in i framtiden

Insändare: Replik

Urban Ahlin (S) skriver om skattebråket i riksdagen (MT den 16 december) som det maktspel det är utan att redogöra för frågans egentliga innehåll. Det handlar om hur mycket av en arbetsgivares utlägg för en anställd som denne ska få behålla. I dag har vi frånsett Aruba de högsta marginaleffekterna i världen för skatter och avgifter på högkvalificerad arbetskraft. Av företagens marginella lönekostnad för en högavlönad går 70 % till skatter och avgifter. Företagen får betungande utgifter för att anställa.

Konsekvensen ser vi här i Mariestad liksom i hela landet. Electrolux flyttar sin utvecklingsavdelning till Italien. Företagen röstar med fötterna. Detta är ett mönster som vi sett bland annat inom teko- och skoindustrin, varven och sjöfarten. Skogsindustrins folk och då särskilt tidningspapperstillverkarna känner att trycket hårdnar. Jordbruket får konkurrera med länder där löneläget är en bråkdel.

Skatter och avgifter på arbetsinkomst har alliansen sänkt. Det gör att löntagarna får mer i plånboken men också att lönestegringen blir lugnare. Då blir det möjligt för fler internationellt konkurrensutsatta företag att bli kvar i landet.

Nu är detta inte enda frågan där socialdemokraterna slår sig i slang med sverigedemokraterna. Lavalldomen vill båda riva upp. Med tjusigt tal vill man ge byggfacket åter den makt som de hade förr.

Då kunde man som på skråväsendets tid styra och ställa. Visst ska folk som kommer hit och jobbar ha kollektivavtalets bas som grund för sin lön. Så är det nu. Men att låta byggfacket härja fritt får konsekvenser.

Det blir högre byggkostnader inte minst för att byggföretagen kan höja sina marginaler. Anta att kostnaderna för att bygga i Sverige ökar med 10 % vilket kan vara lågt räknat så leder det till höjda hyror för bostäder. Industri och jordbruk som har behov av underhåll och expansion och dess anställda får också ta smällen.

Framtiden kräver framsynta politiker om vi ska ha näringar med utlandskonkurrens kvar i landet.

Det går inte att backa sig in i framtiden.

Lars Frändberg

Urban Ahlin (S) skriver om skattebråket i riksdagen (MT den 16 december) som det maktspel det är utan att redogöra för frågans egentliga innehåll. Det handlar om hur mycket av en arbetsgivares utlägg för en anställd som denne ska få behålla. I dag har vi frånsett Aruba de högsta marginaleffekterna i världen för skatter och avgifter på högkvalificerad arbetskraft. Av företagens marginella lönekostnad för en högavlönad går 70 % till skatter och avgifter. Företagen får betungande utgifter för att anställa.

Konsekvensen ser vi här i Mariestad liksom i hela landet. Electrolux flyttar sin utvecklingsavdelning till Italien. Företagen röstar med fötterna. Detta är ett mönster som vi sett bland annat inom teko- och skoindustrin, varven och sjöfarten. Skogsindustrins folk och då särskilt tidningspapperstillverkarna känner att trycket hårdnar. Jordbruket får konkurrera med länder där löneläget är en bråkdel.

Skatter och avgifter på arbetsinkomst har alliansen sänkt. Det gör att löntagarna får mer i plånboken men också att lönestegringen blir lugnare. Då blir det möjligt för fler internationellt konkurrensutsatta företag att bli kvar i landet.

Nu är detta inte enda frågan där socialdemokraterna slår sig i slang med sverigedemokraterna. Lavalldomen vill båda riva upp. Med tjusigt tal vill man ge byggfacket åter den makt som de hade förr.

Då kunde man som på skråväsendets tid styra och ställa. Visst ska folk som kommer hit och jobbar ha kollektivavtalets bas som grund för sin lön. Så är det nu. Men att låta byggfacket härja fritt får konsekvenser.

Det blir högre byggkostnader inte minst för att byggföretagen kan höja sina marginaler. Anta att kostnaderna för att bygga i Sverige ökar med 10 % vilket kan vara lågt räknat så leder det till höjda hyror för bostäder. Industri och jordbruk som har behov av underhåll och expansion och dess anställda får också ta smällen.

Framtiden kräver framsynta politiker om vi ska ha näringar med utlandskonkurrens kvar i landet.

Det går inte att backa sig in i framtiden.

Lars Frändberg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.