13 sep 2018 06:00

13 sep 2018 06:00

Högre skatt löser inga problem

Debatt:

Det politiska spelet har dominerat både val- och eftervalsdebatten. Samtliga partier försöker skapa ett narrativ som passar just dem. Vänsterpartiets framgångar tas inte oväntat som intäkt för att skattehöjningar och utgiftsökningar är folkets önskan. Socialdemokraterna utser sig som vinnare trots det sämsta resultatet i modern tid. Hos allianspartierna och Sverigedemokraterna pågår motsvarande försök att sätta agendan.

Oavsett vem som lyckas bäst och vad resultatet blir i detta vem-tar-vem-spel bör dock alla partier ta till sig det faktum att valresultatet med all önskvärd tydlighet visar att närmare 60 procent av svenska folket vill ha sänkta, inte höjda, skatter.

Att Vänsterpartiet gjort ett starkt val med sina 7,9 procent säger i princip ingenting. Partiets framgång – 2,2 procentenheter bättre än valet 2014 - kompenseras med råge av att Miljöpartiet och Socialdemokraterna backat mer än dubbelt så mycket - sammantaget 5,2 procentenheter. Lägg därtill att Feministiskt initiativ, ett parti som anser att offentlig ekonomi är något som man kan ”räkna på hitan och ditan”, gått från dryga tre procent till nära nog noll.

Det krävs alltså i det närmaste en orwellsk språkkreativitet att tolka valresultatet som ett starkt förtroende för den skattehöjarpolitik som regeringen bedrivit under den gångna mandatperioden.

Nästa regering har nu ett tungt arbete framför sig. Slöseri med skattemedel och ineffektivitet måste bekämpas. All offentlig verksamhet måste ses över, så att skattebetalarnas pengar används effektivt. Riksrevisionen bör få större vikt och uppdraget förstärkas, så att varje skattekrona används bättre. Kommunsektorn bör ges särskilt stöd för att kunna lära av de kommuner som lyckas bäst. Här har Svenskt Näringsliv i en rapport nyligen konstaterat att det går att spara sextio miljarder årligen, med bibehållen kvalitet.

Allt detta bör man ta fasta på i det parlamentariska arbetet framöver. Valrörelsen har präglats av det sedvanliga ”allt åt alla”, och som väljare är det lätt att tro att mer pengar löser alla problem. Men om skattehöjningar hade varit en universallösning hade Sverige varit ett perfekt land. Så är det inte. Mer pengar kommer inte att lösa det faktum att 30 procent inte klarar gymnasiet. Inte heller att vårdköerna har vuxit i alla landsting i landet eller att vi har lägre polistäthet än någonsin. Fler kronor och ören kommer inte att göra att Arbetsförmedlingen börjar förmedla fler jobb, denna myndighet som kostar skattebetalarna 80 miljarder om året och förmedlar jobb till endast en av hundra jobbsökande.

Stefan Löfvens regering höjde skatterna med 66 miljarder under den mandatperiod vi nu lämnat bakom oss. Få skulle hävda att det resulterat i en bättre leverans i den offentligt finansierade välfärden. Det innebär att vi kan avskriva ”mer pengar” som det generella svaret på de utmaningar och problem som vi står inför. Något som sex av tio svenskar också insett och röstat emot.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Oavsett vem som lyckas bäst och vad resultatet blir i detta vem-tar-vem-spel bör dock alla partier ta till sig det faktum att valresultatet med all önskvärd tydlighet visar att närmare 60 procent av svenska folket vill ha sänkta, inte höjda, skatter.

Att Vänsterpartiet gjort ett starkt val med sina 7,9 procent säger i princip ingenting. Partiets framgång – 2,2 procentenheter bättre än valet 2014 - kompenseras med råge av att Miljöpartiet och Socialdemokraterna backat mer än dubbelt så mycket - sammantaget 5,2 procentenheter. Lägg därtill att Feministiskt initiativ, ett parti som anser att offentlig ekonomi är något som man kan ”räkna på hitan och ditan”, gått från dryga tre procent till nära nog noll.

Det krävs alltså i det närmaste en orwellsk språkkreativitet att tolka valresultatet som ett starkt förtroende för den skattehöjarpolitik som regeringen bedrivit under den gångna mandatperioden.

Nästa regering har nu ett tungt arbete framför sig. Slöseri med skattemedel och ineffektivitet måste bekämpas. All offentlig verksamhet måste ses över, så att skattebetalarnas pengar används effektivt. Riksrevisionen bör få större vikt och uppdraget förstärkas, så att varje skattekrona används bättre. Kommunsektorn bör ges särskilt stöd för att kunna lära av de kommuner som lyckas bäst. Här har Svenskt Näringsliv i en rapport nyligen konstaterat att det går att spara sextio miljarder årligen, med bibehållen kvalitet.

Allt detta bör man ta fasta på i det parlamentariska arbetet framöver. Valrörelsen har präglats av det sedvanliga ”allt åt alla”, och som väljare är det lätt att tro att mer pengar löser alla problem. Men om skattehöjningar hade varit en universallösning hade Sverige varit ett perfekt land. Så är det inte. Mer pengar kommer inte att lösa det faktum att 30 procent inte klarar gymnasiet. Inte heller att vårdköerna har vuxit i alla landsting i landet eller att vi har lägre polistäthet än någonsin. Fler kronor och ören kommer inte att göra att Arbetsförmedlingen börjar förmedla fler jobb, denna myndighet som kostar skattebetalarna 80 miljarder om året och förmedlar jobb till endast en av hundra jobbsökande.

Stefan Löfvens regering höjde skatterna med 66 miljarder under den mandatperiod vi nu lämnat bakom oss. Få skulle hävda att det resulterat i en bättre leverans i den offentligt finansierade välfärden. Det innebär att vi kan avskriva ”mer pengar” som det generella svaret på de utmaningar och problem som vi står inför. Något som sex av tio svenskar också insett och röstat emot.

Christian Ekström, vd Skattebetalarna

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.