02 jun 2018 06:00

02 jun 2018 06:00

Försvarssamarbete för fred

Stridsflygplan och helikoptrar kunde i slutet av maj både höras och ses i stora delar av södra Sverige. Detta under årets flygvapenövning som med hög svårighetsgrad tränade luftstridskrafter och flottiljer i att försvara Sverige mot en högteknologisk motståndare. Utgångspunkten var att en cyberattack mot flygvapnets system följdes av flyganfall mot Sverige.

För att göra övningsscenariot så realistiskt som möjligt krävs att attackerna faktiskt kommer utifrån. Med detta bistod Finland som spelade motståndare från Åbo, samt deltog i övningen tillsammans med det svenska försvaret. För första gången var också en svensk stridsflygdivision, från Skaraborgs flygflottilj, baserad i Natolandet Estland och kunde agera motstånd även därifrån.

Samarbetet med Finland är djuplodat och viktigt för det svenska försvaret. Under flygvapenövningen var det särskilt intensivt, men det sker även på vardagsnivå – i synnerhet i Norrbotten. På så vis får båda länderna ett starkare nationellt försvar, samtidigt som de tränas i att samarbeta. Detta vardagliga utbyte, med svenska och finska försvarsanställda som känner varandra väl, är en stor fördel om vi någon gång skulle angripas.

Att samarbetet med Finland är ovärderligt är dock ingen anledning att nöja sig med det. Sverige gör rätt i att sträva efter att samarbeta ännu djupare med fler länder. Därför var den estniska basen i övningen särskilt glädjande. Inte bara för att svenska flygvapnet fick bättre möjlighet att öva, utan också för att svensk militär närvaro i Estland skapade utökat förtroende länderna emellan. Och eftersom Estland är medlem i Nato innebar detta ett välkommet svenskt närmande till militäralliansen.

När det talas om Nato är inte sällan intrycket att Sverige behöver dess beskydd, utan att kunna erbjuda särskilt mycket tillbaka. Det är dock långt ifrån sanningen, vilket illustreras tydligt av de Natoanslutna baltiska ländernas geografiska läge. Om exempelvis Estland skulle anfallas från öst har Natotrupper små möjligheter att ta sig dit om inte Sverige samarbetar. Om Baltikum skulle falla i ett sådant scenario ligger Sverige dessutom risigt till, vilket också ökar våra intressen av ytterligare samarbete med Nato.

Årets flygvapenövning förflöt väl och försvaret lyckades skydda Sverige mot den simulerade angriparen. Övningen gav många positiva signaler om Sveriges militära förmåga, samtidigt som behovet av samarbete med andra länder tydliggjordes. Utbytet måste dock ske regelbundet för att förtroendet inte ska blekna.

Även om det nationella försvaret blir bättre och bättre på egen hand, i takt med att ambitionen och anslagen höjs, finns det inget som kan ersätta stöd och allra helst garantier från andra. Allt för att den så kallade tröskeleffekten, som gör det riskabelt att angripa, ska bli så stor som möjligt. På så vis bevaras fred inte bara i Sverige, utan även i vårt närområde.

Agnes Karnatz

Stridsflygplan och helikoptrar kunde i slutet av maj både höras och ses i stora delar av södra Sverige. Detta under årets flygvapenövning som med hög svårighetsgrad tränade luftstridskrafter och flottiljer i att försvara Sverige mot en högteknologisk motståndare. Utgångspunkten var att en cyberattack mot flygvapnets system följdes av flyganfall mot Sverige.

För att göra övningsscenariot så realistiskt som möjligt krävs att attackerna faktiskt kommer utifrån. Med detta bistod Finland som spelade motståndare från Åbo, samt deltog i övningen tillsammans med det svenska försvaret. För första gången var också en svensk stridsflygdivision, från Skaraborgs flygflottilj, baserad i Natolandet Estland och kunde agera motstånd även därifrån.

Samarbetet med Finland är djuplodat och viktigt för det svenska försvaret. Under flygvapenövningen var det särskilt intensivt, men det sker även på vardagsnivå – i synnerhet i Norrbotten. På så vis får båda länderna ett starkare nationellt försvar, samtidigt som de tränas i att samarbeta. Detta vardagliga utbyte, med svenska och finska försvarsanställda som känner varandra väl, är en stor fördel om vi någon gång skulle angripas.

Att samarbetet med Finland är ovärderligt är dock ingen anledning att nöja sig med det. Sverige gör rätt i att sträva efter att samarbeta ännu djupare med fler länder. Därför var den estniska basen i övningen särskilt glädjande. Inte bara för att svenska flygvapnet fick bättre möjlighet att öva, utan också för att svensk militär närvaro i Estland skapade utökat förtroende länderna emellan. Och eftersom Estland är medlem i Nato innebar detta ett välkommet svenskt närmande till militäralliansen.

När det talas om Nato är inte sällan intrycket att Sverige behöver dess beskydd, utan att kunna erbjuda särskilt mycket tillbaka. Det är dock långt ifrån sanningen, vilket illustreras tydligt av de Natoanslutna baltiska ländernas geografiska läge. Om exempelvis Estland skulle anfallas från öst har Natotrupper små möjligheter att ta sig dit om inte Sverige samarbetar. Om Baltikum skulle falla i ett sådant scenario ligger Sverige dessutom risigt till, vilket också ökar våra intressen av ytterligare samarbete med Nato.

Årets flygvapenövning förflöt väl och försvaret lyckades skydda Sverige mot den simulerade angriparen. Övningen gav många positiva signaler om Sveriges militära förmåga, samtidigt som behovet av samarbete med andra länder tydliggjordes. Utbytet måste dock ske regelbundet för att förtroendet inte ska blekna.

Även om det nationella försvaret blir bättre och bättre på egen hand, i takt med att ambitionen och anslagen höjs, finns det inget som kan ersätta stöd och allra helst garantier från andra. Allt för att den så kallade tröskeleffekten, som gör det riskabelt att angripa, ska bli så stor som möjligt. På så vis bevaras fred inte bara i Sverige, utan även i vårt närområde.

Agnes Karnatz

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.