05 apr 2018 06:00

05 apr 2018 06:00

Tänk långsiktigt om Försvaret

Debatt:

Den 16 april presenterar regeringen sin så kallade vårproposition. Det är ett viktigt tillfälle för de rödgröna partierna att ge besked om man är villig att skjuta till resurser till försvaret så att nuvarande försvarsbeslut kan genomföras, men också så att ökad försvarsförmåga kan byggas på sikt. Från Moderaternas och Alliansens sida är vi tydliga. Målet är två procent av BNP till försvaret och ett svenskt Natomedlemskap. Det är dags för S och regeringen att lämna besked om vad man långsiktigt vill med försvaret.

Sverige befinner sig i ett allt mer osäkert omvärldsläge. I vårt eget närområde Östersjön kan ökade spänningar noteras med ett aggressivt Ryssland som dagligen utsätter andra länder för militära och civila påtryckningar och provokationer. Den ökade osäkerheten handlar inte bara om militära hot. Nervgasattacken i Storbritannien nyligen är ett tydligt exempel på att vi inte ska vara aningslösa. Sverige är också måltavla för asymmetrisk krigsföring, påverkansoperationer och cyberangrepp. Vi ser också att Europasamarbetet är under press i och med Storbritanniens beslut att lämna EU.

Sveriges försvar måste rustas upp. Samtliga allianspartier är överens om att de svenska försvarsansträngningarna ska gå mot två procent av BNP. Moderaterna har redan börjat leverera. I vårt budgetförslag från i höstas lade vi sammanlagt 9,6 miljarder mer än regeringen för perioden 2018-2020. Målet är att nå vårt mål inom en tioårsperiod. Därför är det också viktigt att föra en diskussion om själva innehållet om vad vi måste göra. Upprustningen av försvaret ska fokuseras på närområdet, där Östersjön, Gotland och Göteborg kommer att vara särskilt viktiga och prioriterade områden.

Flera tunga underlag som Försvarsmaktens budgetäskande och perspektivstudie samt den nyligen presenterade utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov understryker behovet av ökade resurser för att kunna säkra och fortsatt höja försvarets förmåga. Det behövs mer resurser och dessa ska självfallet kombineras med kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning för att bygga ut Sveriges försvarsförmåga.

Trots att flera underlag visar på omfattande behov så lämnar regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist inga långsiktiga besked om försvarets ekonomi. Det går inte att bedriva en kvartalsekonomi på Försvarsmaktens område - det måste ges långsiktiga förutsättningar. Regeringen har inte lämnat några besked om eventuella tillskott och där är de svaret skyldigt. Inte för att oppositionen så kräver utan därför att svenska folket har rätt att veta.

Hans Wallmark (M)

Riksdagsledamot, försvarspolitisk talesperson

Sverige befinner sig i ett allt mer osäkert omvärldsläge. I vårt eget närområde Östersjön kan ökade spänningar noteras med ett aggressivt Ryssland som dagligen utsätter andra länder för militära och civila påtryckningar och provokationer. Den ökade osäkerheten handlar inte bara om militära hot. Nervgasattacken i Storbritannien nyligen är ett tydligt exempel på att vi inte ska vara aningslösa. Sverige är också måltavla för asymmetrisk krigsföring, påverkansoperationer och cyberangrepp. Vi ser också att Europasamarbetet är under press i och med Storbritanniens beslut att lämna EU.

Sveriges försvar måste rustas upp. Samtliga allianspartier är överens om att de svenska försvarsansträngningarna ska gå mot två procent av BNP. Moderaterna har redan börjat leverera. I vårt budgetförslag från i höstas lade vi sammanlagt 9,6 miljarder mer än regeringen för perioden 2018-2020. Målet är att nå vårt mål inom en tioårsperiod. Därför är det också viktigt att föra en diskussion om själva innehållet om vad vi måste göra. Upprustningen av försvaret ska fokuseras på närområdet, där Östersjön, Gotland och Göteborg kommer att vara särskilt viktiga och prioriterade områden.

Flera tunga underlag som Försvarsmaktens budgetäskande och perspektivstudie samt den nyligen presenterade utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov understryker behovet av ökade resurser för att kunna säkra och fortsatt höja försvarets förmåga. Det behövs mer resurser och dessa ska självfallet kombineras med kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning för att bygga ut Sveriges försvarsförmåga.

Trots att flera underlag visar på omfattande behov så lämnar regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist inga långsiktiga besked om försvarets ekonomi. Det går inte att bedriva en kvartalsekonomi på Försvarsmaktens område - det måste ges långsiktiga förutsättningar. Regeringen har inte lämnat några besked om eventuella tillskott och där är de svaret skyldigt. Inte för att oppositionen så kräver utan därför att svenska folket har rätt att veta.

Hans Wallmark (M)

Riksdagsledamot, försvarspolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.