21 dec 2017 06:00

21 dec 2017 06:00

Uppdraget blir förenat med hög risk

Debatt:

Mariehus. Mariestads kommun har nu klubbat igenom en rad ändringar i ägardirektivet för allmännyttan Mariehus AB. Det är i synnerhet två av dessa direktiv, eller snarare kombinationen av dessa, som väcker vissa farhågor. Ett av förslagen innebär att allmännyttan ska vidga sin verksamhet till andra upplåtelseformer som bostadsrätter. Ett annat är att allmännyttan endast ska bygga nytt då marknaden inte gör det.

Enligt kommunalrådet Johan Abrahamsson är syftet med direktivet bland annat att erbjuda olika upplåtelseformer för att sprida risker. Men det väcker frågan om inte Abrahamsson förväxlar riskspridning med att allokera den ökade risken som den nya upplåtelseformen för med sig över till hyresgästerna?

Man kan givetvis ställa sig frågan hur allmännyttigt bostadsrätter är, när en sådan upplåtelseform riktar sig till en begränsad målgrupp. Men utöver detta väcks en annan farhåga.

På samma sätt som nyproduktion av bostadsrätter snabbt kan löna sig, kan nyproduktion av bostadsrätter på motsvarande sätt snabbt vända till förlust. Speciellt i ljuset av att nyproduktion enligt de nya direktiven endast ska ske då inte andra aktörer på marknaden bygger. Det finns dessutom bekant många orosmoln på bostadsmarknaden nu, och kalkylen för nyproduktion riskerar att inte gå ihop när väl huset står färdigt.

Men det är i synnerhet i tider där marknadspriser börjar tappa höjd som hyresrätten blir en tryggare investering tack vare det golv som finns i det hyressättningssystem vi har.

Många projektutvecklare och aktörer på bostadsmarknaden har valt att bygga bostadsrätter före hyresrätter senaste åren. En bidragande orsak har varit att flerbostadshus med bostadsrätter lönar sig snabbare och finansieringen är mer omedelbar. Investeraren behöver inte sitta på risken lika länge, eftersom den risken till stora delar överförs till den som slutligen köper sin bostad.

Dessutom finansieras köpet av en bostadsrätt vanligen med lån, och köpkraften blir därför en helt annan än den som hyr sin bostad och betalar hyran med sin löpande inkomst. Detta är också en anledning till att bostadsrätter kan bli lönsamma även med höga produktionskostnader. Och omvänt kan den kreditdrivna köpkraften ses som en bidragande orsak till just höga produktionskostnader.

Vissa allmännyttor har runt om i landet valt att omvandla en del av beståndet till bostadsrätter för att finansiera nyproduktion av hyresrätter – krasst ett sätt att överföra den högre köpkraften för bostadsrätter till nyproduktion av hyresrätter.

Detta kan man givetvis ha åsikter om i sig, men att i direktiven möjliggöra att en allmännytta kan nyproducera bostadsrätter när ingen annan på marknaden gör det är något helt annat. Ett sånt uppdrag blir förenat med hög risk, som i förlängningen kan påverka bolaget och ytterst befintliga och framtida hyresgäster negativt.

Fredrik Marcusson, Förtroendevald Hyresgästföreningen

David Jonsson, Ordförande LH Lindebäck

Enligt kommunalrådet Johan Abrahamsson är syftet med direktivet bland annat att erbjuda olika upplåtelseformer för att sprida risker. Men det väcker frågan om inte Abrahamsson förväxlar riskspridning med att allokera den ökade risken som den nya upplåtelseformen för med sig över till hyresgästerna?

Man kan givetvis ställa sig frågan hur allmännyttigt bostadsrätter är, när en sådan upplåtelseform riktar sig till en begränsad målgrupp. Men utöver detta väcks en annan farhåga.

På samma sätt som nyproduktion av bostadsrätter snabbt kan löna sig, kan nyproduktion av bostadsrätter på motsvarande sätt snabbt vända till förlust. Speciellt i ljuset av att nyproduktion enligt de nya direktiven endast ska ske då inte andra aktörer på marknaden bygger. Det finns dessutom bekant många orosmoln på bostadsmarknaden nu, och kalkylen för nyproduktion riskerar att inte gå ihop när väl huset står färdigt.

Men det är i synnerhet i tider där marknadspriser börjar tappa höjd som hyresrätten blir en tryggare investering tack vare det golv som finns i det hyressättningssystem vi har.

Många projektutvecklare och aktörer på bostadsmarknaden har valt att bygga bostadsrätter före hyresrätter senaste åren. En bidragande orsak har varit att flerbostadshus med bostadsrätter lönar sig snabbare och finansieringen är mer omedelbar. Investeraren behöver inte sitta på risken lika länge, eftersom den risken till stora delar överförs till den som slutligen köper sin bostad.

Dessutom finansieras köpet av en bostadsrätt vanligen med lån, och köpkraften blir därför en helt annan än den som hyr sin bostad och betalar hyran med sin löpande inkomst. Detta är också en anledning till att bostadsrätter kan bli lönsamma även med höga produktionskostnader. Och omvänt kan den kreditdrivna köpkraften ses som en bidragande orsak till just höga produktionskostnader.

Vissa allmännyttor har runt om i landet valt att omvandla en del av beståndet till bostadsrätter för att finansiera nyproduktion av hyresrätter – krasst ett sätt att överföra den högre köpkraften för bostadsrätter till nyproduktion av hyresrätter.

Detta kan man givetvis ha åsikter om i sig, men att i direktiven möjliggöra att en allmännytta kan nyproducera bostadsrätter när ingen annan på marknaden gör det är något helt annat. Ett sånt uppdrag blir förenat med hög risk, som i förlängningen kan påverka bolaget och ytterst befintliga och framtida hyresgäster negativt.

Fredrik Marcusson, Förtroendevald Hyresgästföreningen

David Jonsson, Ordförande LH Lindebäck

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.