05 dec 2017 06:00

05 dec 2017 06:00

Socialdemokratin står för en kontraproduktiv konservatism

Debatt:

Bolagisering. Nämns ordet bolag försvinner alla och försöker likt strutsar gömma sig, ingen vill ställa sig bakom något ”så hemskt” som ett bolag. Glöm aldrig att det är duktiga svenska entreprenörer som i aktiebolagsform genom tiderna har anställt människor och möjliggjort välfärden i detta land.

Underskatta inte denna till ”synes eviga källa” som ser till att pengapåsarna som vi politiker fördelar aldrig tycks ta slut.

Under de senaste 17 åren har socialnämnden bara uppvisat en budget i balans vid tre tillfällen. Personalen är i snitt sjukskriven ca 10% av arbetstiden, budgetprocessen fungerar inte och för många medarbetare mår dåligt och känner att de inte kan göra sin röst hörd i det tröga förvaltningsstyrda systemet. Dessa problem är oroande och detta vill Liberalerna göra något åt. Att gömma huvudet i sanden inför dessa problem och att i detta läge kritisera de som vill göra något åt problemen är fegt och kontraproduktivt.

Det är anmärkningsvärt att man från socialdemokraterna sida inte bättre informerar sig om den verkliga orsaken till begärd utredning, vad en bolagisering skulle innebära och inte heller deltar i beslut. Man sitter rimligen i arbetsutskottet för att aktivt delta och informera sig och inte för att komma med insändare i tidningen ett halvår senare som är helt felgrundade. Det är inte så demokratin ska utövas.

Syftet med utredningen är inte att försämra för personalen, syftet är inte heller att flytta makten från politiken utan syftet är att försäkra kvaliteten långsiktigt i socialnämndens verksamhet samt säkra en budget i balans.

I enlighet med kommunallagen kan kommuner bilda företag, till vilka de kan överlåta kommunala angelägenheter. Kommunala bolag är således kommunal verksamhet fast i annan organisationsform och inget annat.

Om den tidigare kommunala verksamheten ska bedrivas i ett kommunalt bolag krävs att personalen erbjuds övergång till det nybildade bolaget. Denna övergång måste naturligtvis genomföras i samråd med de fackliga organisationerna. En viktig pusselbit är att personalens anställningsförmåner, som lön, pensionsrätt och anställningstrygghet, tryggas.

Om kommunen önskar bolagisera en del av den kommunala verksamheten är detta reglerat i Las § 6 B Verksamhetsövergång. Personalen måste erbjudas anställning i det nya bolaget.

Det gäller för fast anställda och anställda för viss tid samt i vissa fall även timanställda.

Det innebär att de anställda får oförändrade anställningsvillkor och att de anställda som har inarbetad och sparad semester överförs till det nya bolaget.

Enligt kommunallagen måste kommunfullmäktige för det helägda bolaget fastställa ändamålet med verksamheten och se till att ändamålet och de kommunala befogenheterna anges i bolagsordningen. Fullmäktige måste utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor/revisor och se till att fullmäktige får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet fattas.

Fullmäktige måste även se till att företaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

Det sistnämnda garanteras av nuvarande kommunallag.

Följande har anförts som talar för en bolagisering. Snabbare beslutsvägar, större frihet att ta egna beslut och mer lojala förtroendevalda och anställda som talar gott om verksamheten. Ett kommunalt bolag skulle få ett tydligare dedikerat uppdrag med tydlig avgränsning mellan politik och verksamhet.

Resultatkraven leder till utveckling och större initiativförmåga i organisationen. Verksamheten blir klart definierad. En annan fördel är att de som ansvarar för verksamheten inte har tillsynsrollen och att bolagsstyrelsen har ett personligt ansvar för verksamheten.

Den vinst som uppkommer i bolaget kan givetvis av ägarna, kommunen, beslutas användas i bolagets verksamhet eller delas ut till ägaren, d.v.s. kommunen.

Idag skall normalt ett eventuellt överskott i kommunal nämnd inte föras över till den nämnd där överskottet uppkommer nästkommande verksamhetsår. Något incitament för nämnden att inte spendera tilldelad budget föreligger därmed inte.

Erfarenheter från bolagisering av social verksamhet i Sollentuna kommun pekar på att i och med bolagiseringen får den kommunala verksamheten samma regler för mervärdesskatt som de privata alternativen och därmed möjlighet att konkurrera på samma ekonomiska villkor vilket gör att verksamheten kan få pengar över till satsningar.

I enlighet med lagen om mervärdesskatt medges inte avdrag för ingående mervärdesskatt i verksamheter som avser sjukvård, tandvård social omsorg och utbildning, d.v.s. verksamheter som i huvudsak finansieras med skattemedel. Kommuner medges dock ersättning för ingående skatt med stöd av en särskild lag, nämligen lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting etc. kallad LEMK.

Höganäs kommun, som nyligen bolagiserat den sociala verksamheten, är till sin folkmängd ungefär lika stor som Mariestads kommun. Kommunen beräknar att ytterligare ersättning till kommunen för mervärdesskatt skulle kunna uppgå till åtminstone 11 miljoner kronor i 2015 års penningvärde.

Det är liberalernas åsikt att ett aktiebolag, ägt av kommunen, skulle kunna innebära en verksamhet med bättre styrning, kvalitetshöjning, bättre arbetsmiljö och ökad effektivitet. Full insyn i bolagets verksamhet garanteras av kommunallagen. Möjligheterna till en budget i balans för socialnämnden skulle avsevärt förbättras dels p.g.a. en förbättrad verksamhet dels genom en förbättrad ekonomi som bl.a. skulle kunna bidra till vidareutbildning av personalen.

Rädsla är ingen bra utgångspunkt och drivkraft för utveckling. Släpp er rädsla och ställ er bakom en utredning.

Wassen Abdul

Johan Gotthardsson

Jan Hallström

Göran Hellström

Stig H Johansson

Leif Jonegård

Lars Larsson

Liberalerna Mariestad

Underskatta inte denna till ”synes eviga källa” som ser till att pengapåsarna som vi politiker fördelar aldrig tycks ta slut.

Under de senaste 17 åren har socialnämnden bara uppvisat en budget i balans vid tre tillfällen. Personalen är i snitt sjukskriven ca 10% av arbetstiden, budgetprocessen fungerar inte och för många medarbetare mår dåligt och känner att de inte kan göra sin röst hörd i det tröga förvaltningsstyrda systemet. Dessa problem är oroande och detta vill Liberalerna göra något åt. Att gömma huvudet i sanden inför dessa problem och att i detta läge kritisera de som vill göra något åt problemen är fegt och kontraproduktivt.

Det är anmärkningsvärt att man från socialdemokraterna sida inte bättre informerar sig om den verkliga orsaken till begärd utredning, vad en bolagisering skulle innebära och inte heller deltar i beslut. Man sitter rimligen i arbetsutskottet för att aktivt delta och informera sig och inte för att komma med insändare i tidningen ett halvår senare som är helt felgrundade. Det är inte så demokratin ska utövas.

Syftet med utredningen är inte att försämra för personalen, syftet är inte heller att flytta makten från politiken utan syftet är att försäkra kvaliteten långsiktigt i socialnämndens verksamhet samt säkra en budget i balans.

I enlighet med kommunallagen kan kommuner bilda företag, till vilka de kan överlåta kommunala angelägenheter. Kommunala bolag är således kommunal verksamhet fast i annan organisationsform och inget annat.

Om den tidigare kommunala verksamheten ska bedrivas i ett kommunalt bolag krävs att personalen erbjuds övergång till det nybildade bolaget. Denna övergång måste naturligtvis genomföras i samråd med de fackliga organisationerna. En viktig pusselbit är att personalens anställningsförmåner, som lön, pensionsrätt och anställningstrygghet, tryggas.

Om kommunen önskar bolagisera en del av den kommunala verksamheten är detta reglerat i Las § 6 B Verksamhetsövergång. Personalen måste erbjudas anställning i det nya bolaget.

Det gäller för fast anställda och anställda för viss tid samt i vissa fall även timanställda.

Det innebär att de anställda får oförändrade anställningsvillkor och att de anställda som har inarbetad och sparad semester överförs till det nya bolaget.

Enligt kommunallagen måste kommunfullmäktige för det helägda bolaget fastställa ändamålet med verksamheten och se till att ändamålet och de kommunala befogenheterna anges i bolagsordningen. Fullmäktige måste utse samtliga styrelseledamöter och minst en lekmannarevisor/revisor och se till att fullmäktige får ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet fattas.

Fullmäktige måste även se till att företaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

Det sistnämnda garanteras av nuvarande kommunallag.

Följande har anförts som talar för en bolagisering. Snabbare beslutsvägar, större frihet att ta egna beslut och mer lojala förtroendevalda och anställda som talar gott om verksamheten. Ett kommunalt bolag skulle få ett tydligare dedikerat uppdrag med tydlig avgränsning mellan politik och verksamhet.

Resultatkraven leder till utveckling och större initiativförmåga i organisationen. Verksamheten blir klart definierad. En annan fördel är att de som ansvarar för verksamheten inte har tillsynsrollen och att bolagsstyrelsen har ett personligt ansvar för verksamheten.

Den vinst som uppkommer i bolaget kan givetvis av ägarna, kommunen, beslutas användas i bolagets verksamhet eller delas ut till ägaren, d.v.s. kommunen.

Idag skall normalt ett eventuellt överskott i kommunal nämnd inte föras över till den nämnd där överskottet uppkommer nästkommande verksamhetsår. Något incitament för nämnden att inte spendera tilldelad budget föreligger därmed inte.

Erfarenheter från bolagisering av social verksamhet i Sollentuna kommun pekar på att i och med bolagiseringen får den kommunala verksamheten samma regler för mervärdesskatt som de privata alternativen och därmed möjlighet att konkurrera på samma ekonomiska villkor vilket gör att verksamheten kan få pengar över till satsningar.

I enlighet med lagen om mervärdesskatt medges inte avdrag för ingående mervärdesskatt i verksamheter som avser sjukvård, tandvård social omsorg och utbildning, d.v.s. verksamheter som i huvudsak finansieras med skattemedel. Kommuner medges dock ersättning för ingående skatt med stöd av en särskild lag, nämligen lagen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting etc. kallad LEMK.

Höganäs kommun, som nyligen bolagiserat den sociala verksamheten, är till sin folkmängd ungefär lika stor som Mariestads kommun. Kommunen beräknar att ytterligare ersättning till kommunen för mervärdesskatt skulle kunna uppgå till åtminstone 11 miljoner kronor i 2015 års penningvärde.

Det är liberalernas åsikt att ett aktiebolag, ägt av kommunen, skulle kunna innebära en verksamhet med bättre styrning, kvalitetshöjning, bättre arbetsmiljö och ökad effektivitet. Full insyn i bolagets verksamhet garanteras av kommunallagen. Möjligheterna till en budget i balans för socialnämnden skulle avsevärt förbättras dels p.g.a. en förbättrad verksamhet dels genom en förbättrad ekonomi som bl.a. skulle kunna bidra till vidareutbildning av personalen.

Rädsla är ingen bra utgångspunkt och drivkraft för utveckling. Släpp er rädsla och ställ er bakom en utredning.

Wassen Abdul

Johan Gotthardsson

Jan Hallström

Göran Hellström

Stig H Johansson

Leif Jonegård

Lars Larsson

Liberalerna Mariestad

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.