15 okt 2014 06:00

07 jan 2015 12:03

Med politisk vilja kan hungern minska

Debatt:

Svält. Idag, på Världshungerdagen, påminns vi om att det är långt kvar innan hungern är utrotad i världen. Trots att de flesta människor har fått det betydligt bättre, saknar fortfarande mer än 800 miljoner tillräckligt med mat för att äta sig mätta.

Enligt FN:s senaste hungerrapport går utvecklingen åt rätt håll. Idag är ungefär var nionde människa undernärd, förra året var det var åttonde.

Samtidigt vet vi att barnen är särskilt utsatta för undernäring. Enligt FN är var fjärde barn under fem år, 165 miljoner barn, undernärt. Det innebär att av alla undernärda människor , är var femte ett mycket litet barn. Varje dag dör 18 000 barn, i hälften av fallen är undernäring en starkt bidragande orsak.

Vi vet idag att undernäring under en människas första 1000 dagar – från fosterutvecklingen och upp till två år – får allvarliga följder för resten av livet. Det allra viktigaste sättet att minska undernäring hos barn är att stärka mammornas och barnens rättigheter. Det är sedan länge väl känt att ökad jämställdhet och en bättre ställning för kvinnor leder till minskad hunger. Särskilt viktig är kvinnors rätt att själva avgöra när de ska föda barn. Barn till mycket unga mödrar löper särskilt stor risk att drabbas av undernäring. Förutsättningarna för dessa unga mödrar att ge barnen näringsrik kost försämras dessutom av att de sällan får gå klart i skolan.

Svenska kyrkan motverkar mödra- och barnadödlighet genom att stödja lokala samarbetspartners arbete med så kallade mentormammor i bland annat södra Afrika. Erfarna mammor anställs för att söka upp andra mammor i behov av stöd. En mentormamma gör hembesök – väger och mäter barn, utbildar om amning, kost och hälsa. Hon uppmuntrar mammor att registrera sina barn och hjälper dem att få del av samhällets stöd.

I mödravårdsprojekten i södra Afrika ser vi en klar skillnad mellan länder som inrättat barnbidrag och de som inte har det. I Sydafrika har fattiga mammor rätt till barnbidrag. I Swaziland saknas sådana bidrag helt, och det försämrar förutsättningarna avsevärt.

När den politiska viljan finns är det möjligt att minska hungern kraftigt, även när den ekonomiska tillväxten inte är hög. Det visar erfarenheter från framför allt Latinamerika, där en rad sociala stöd har bidragit till kraftigt minskad hunger. Enligt FN har hungern i princip utrotats i Brasilien. Barnbidrag är ett framgångsrikt sätt att minska fattigdom och sårbarhet bland barn. Detta är inte en nyhet för oss i Sverige – det generella barnbidraget har sedan 1948 år varit en av de viktigaste delarna i den svenska välfärdspolitiken.

Sverige deltar aktivt i det internationella samtalet om utveckling och för dialog med de länder vi ger bistånd till. Sverige bör uppmuntra till att stödja barn och mödrar genom direkta bidrag och genom att stärka kvinnors och barns rättigheter. Sverige bör också bidra med kunskap och pengar till att bygga upp de system som krävs för att införa barnbidrag, och i vissa fall vara beredd att finansiera själva bidragen.

Erik Lysén

Internationell chef för Svenska kyrkan

Enligt FN:s senaste hungerrapport går utvecklingen åt rätt håll. Idag är ungefär var nionde människa undernärd, förra året var det var åttonde.

Samtidigt vet vi att barnen är särskilt utsatta för undernäring. Enligt FN är var fjärde barn under fem år, 165 miljoner barn, undernärt. Det innebär att av alla undernärda människor , är var femte ett mycket litet barn. Varje dag dör 18 000 barn, i hälften av fallen är undernäring en starkt bidragande orsak.

Vi vet idag att undernäring under en människas första 1000 dagar – från fosterutvecklingen och upp till två år – får allvarliga följder för resten av livet. Det allra viktigaste sättet att minska undernäring hos barn är att stärka mammornas och barnens rättigheter. Det är sedan länge väl känt att ökad jämställdhet och en bättre ställning för kvinnor leder till minskad hunger. Särskilt viktig är kvinnors rätt att själva avgöra när de ska föda barn. Barn till mycket unga mödrar löper särskilt stor risk att drabbas av undernäring. Förutsättningarna för dessa unga mödrar att ge barnen näringsrik kost försämras dessutom av att de sällan får gå klart i skolan.

Svenska kyrkan motverkar mödra- och barnadödlighet genom att stödja lokala samarbetspartners arbete med så kallade mentormammor i bland annat södra Afrika. Erfarna mammor anställs för att söka upp andra mammor i behov av stöd. En mentormamma gör hembesök – väger och mäter barn, utbildar om amning, kost och hälsa. Hon uppmuntrar mammor att registrera sina barn och hjälper dem att få del av samhällets stöd.

I mödravårdsprojekten i södra Afrika ser vi en klar skillnad mellan länder som inrättat barnbidrag och de som inte har det. I Sydafrika har fattiga mammor rätt till barnbidrag. I Swaziland saknas sådana bidrag helt, och det försämrar förutsättningarna avsevärt.

När den politiska viljan finns är det möjligt att minska hungern kraftigt, även när den ekonomiska tillväxten inte är hög. Det visar erfarenheter från framför allt Latinamerika, där en rad sociala stöd har bidragit till kraftigt minskad hunger. Enligt FN har hungern i princip utrotats i Brasilien. Barnbidrag är ett framgångsrikt sätt att minska fattigdom och sårbarhet bland barn. Detta är inte en nyhet för oss i Sverige – det generella barnbidraget har sedan 1948 år varit en av de viktigaste delarna i den svenska välfärdspolitiken.

Sverige deltar aktivt i det internationella samtalet om utveckling och för dialog med de länder vi ger bistånd till. Sverige bör uppmuntra till att stödja barn och mödrar genom direkta bidrag och genom att stärka kvinnors och barns rättigheter. Sverige bör också bidra med kunskap och pengar till att bygga upp de system som krävs för att införa barnbidrag, och i vissa fall vara beredd att finansiera själva bidragen.

Erik Lysén

Internationell chef för Svenska kyrkan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.