26 mar 2014 06:00

23 jan 2015 14:33

Betyg från årskurs 4

I över 20 år har resultaten i den svenska skolan sjunkit. En viktig förklaring är den rädsla som fanns i den socialdemokratiska skolan för att utvärdera elevernas kunskaper. Konsekvensen? Elever som behövde stöd upptäcktes inte i tid och fick inte heller tillräcklig hjälp.

Sverige är unikt. Innan Alliansregeringen beslutade att flytta ned betygen till årskurs 6 var den svenska skolan sist i Europa med att ge betyg. Nedflyttningen var viktig, men vi är fortfarande bland de sista; de flesta länderna, som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, börjar i årskurs 1 eller 2.

Hur mycket kan Kalle? Hur mycket har Lisa lärt sig den här terminen? Tidig och regelbunden uppföljning som svarar på sådana frågor är nödvändig för att veta hur eleven ligger till och vad för stöd och stimulans som behövs för att eleven ska nå längre. Alliansen vill därför att betyg ska ges från årskurs 4.

Föräldrar måste tidigt få reda på hur det går i skolan och den elev som inte når kunskapskraven ska snabbt få stöd. Då krävs det betyg, tydlig information om hur eleven ligger till.

Betygen gör skolan mer fokuserad på kunskapsresultaten. Skolledningen måste fundera på vad som krävs från skolans sida för att alla ska bli godkända. Läraren analyserar mer vilka svaga sidor en elev har och vad eleven alltså behöver koncentrera sig på. Betygen lägger en grund för det fortsatta skolarbetet och skapar en drivkraft för skolan och eleven att nå längre.

Skolan måste sedan, utifrån betygen, se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver. De senaste veckorna har Alliansen berättat om flera nya förslag som ska ge eleverna mer kunskap: I Lågstadielyftet ska 2 miljarder kronor, varje år, gå till mindre klasser, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare sådant som ger varje elev mer tid med skickliga lärare. Grundskolan ska bli tioårig. Fler förskollärare, fler lågstadielärare och fler speciallärare ska utbildas. Alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola och läxhjälp. Det är några av våra kommande satsningar.

Betyg och prov lyfter inte i sig skolan, men de sätter fokus på kunskapsresultaten, på hur arbetet ska läggas upp för att eleverna ska lära sig mer. Folkpartiets skolpolitik bygger därför på både betyg från årskurs 4 och satsningar för att stötta och stimulera eleverna. Så når vi mer kunskap i skolan och hjälper fler elever att nå så långt som möjligt.

Jan Björklund (FP), utbildningsminister

Christer Winbäck (FP), riksdagsledamot för Skaraborg

Pär Johnson (FP), riksdagskandidat för Skaraborg

Sverige är unikt. Innan Alliansregeringen beslutade att flytta ned betygen till årskurs 6 var den svenska skolan sist i Europa med att ge betyg. Nedflyttningen var viktig, men vi är fortfarande bland de sista; de flesta länderna, som Storbritannien, Frankrike och Tyskland, börjar i årskurs 1 eller 2.

Hur mycket kan Kalle? Hur mycket har Lisa lärt sig den här terminen? Tidig och regelbunden uppföljning som svarar på sådana frågor är nödvändig för att veta hur eleven ligger till och vad för stöd och stimulans som behövs för att eleven ska nå längre. Alliansen vill därför att betyg ska ges från årskurs 4.

Föräldrar måste tidigt få reda på hur det går i skolan och den elev som inte når kunskapskraven ska snabbt få stöd. Då krävs det betyg, tydlig information om hur eleven ligger till.

Betygen gör skolan mer fokuserad på kunskapsresultaten. Skolledningen måste fundera på vad som krävs från skolans sida för att alla ska bli godkända. Läraren analyserar mer vilka svaga sidor en elev har och vad eleven alltså behöver koncentrera sig på. Betygen lägger en grund för det fortsatta skolarbetet och skapar en drivkraft för skolan och eleven att nå längre.

Skolan måste sedan, utifrån betygen, se till att alla elever får det stöd och den stimulans de behöver. De senaste veckorna har Alliansen berättat om flera nya förslag som ska ge eleverna mer kunskap: I Lågstadielyftet ska 2 miljarder kronor, varje år, gå till mindre klasser, fler halvklasstimmar eller fler speciallärare sådant som ger varje elev mer tid med skickliga lärare. Grundskolan ska bli tioårig. Fler förskollärare, fler lågstadielärare och fler speciallärare ska utbildas. Alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda sommarskola och läxhjälp. Det är några av våra kommande satsningar.

Betyg och prov lyfter inte i sig skolan, men de sätter fokus på kunskapsresultaten, på hur arbetet ska läggas upp för att eleverna ska lära sig mer. Folkpartiets skolpolitik bygger därför på både betyg från årskurs 4 och satsningar för att stötta och stimulera eleverna. Så når vi mer kunskap i skolan och hjälper fler elever att nå så långt som möjligt.

Jan Björklund (FP), utbildningsminister

Christer Winbäck (FP), riksdagsledamot för Skaraborg

Pär Johnson (FP), riksdagskandidat för Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.