11 mar 2014 06:00

07 jan 2015 12:09

Företagsklimat är också lokalt

I fjol bad regeringen Världsbanken att utvärdera det svenska företagsklimatet. I går presenterades Världsbankens studie på ett seminarium tillsammans med finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf.

Rapporten visar att även om Sverige har ett starkt företagsklimat och en konkurrenskraftig ekonomi jämfört med fler andra länder, så är det ingen anledning för regeringen att slå sig till ro.

Nöjsamhet över företagsklimatet är ungefär som lycka: den är övertygande bara när den beskrivs som ofullständig. Även om vi har ett relativt bra företagsklimat i dag finns det självklart utrymme för förbättringar. För att fortsatt kunna ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som skapar arbetstillfällen och resurser till välfärden behövs det fortsatta reformer.

Näringspolitiken kan stundom vara politikens mest floskulösa område. Listan på besvärjelser som slängs ut kan göras lång. ”Aktiv näringspolitik”, ”innovationsråd”, ”forskning”, ”Life Science”, ”strukturella problem” och ”infrastruktur”. Hur många vet egentligen vad det är politikerna pratar om. Det skapar ett politikerspråk som riskerar att framkalla distans till den viktiga frågan om företagandets villkor.

En ny opinionsundersökning från tankesmedjan Den Nya Välfärden (10/3) visade att 30 procent av småföretagarna anser att företagarklimatet är ogynnsamt. Mest missnöjda är företag med under tio anställda. Det kan hänga ihop med att många politiker i val efter val utställer tomma löften och skramlande tunnor.

Småföretag får sällan gehör hos de lokala politikerna. Men företagsklimat och näringspolitik är inte bara en riksfråga. Det heter att all politik är lokal, det gäller i högsta grad näringspolitiken. En rapport från Småföretagarnas Riksförbund (25/2) visade att en aktiv kommunpolitik för nyföretagande har en stor positiv inverkan på den lokala arbetsmarknaden och framför allt på ungdomsarbetslösheten. Tyvärr är företagsklimatet på sina håll i landet inte så varmt. Långa maktinnehav och bristande förmåga att tänka nytt spelar ofta in.

Rapporten från Världsbanken lyfte bland annat fram svensk arbetsmarknad och dess rigida reglering som ett svart moln på den näringslivspolitiska himlen. Det vore bra om regeringen tog till sig den biten, genom att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för att göra det enklare att anställa och att fortsätta sänka skatter på företagande och jobb.

Finansministern och näringsministern började sin egen presentation om svenskt företagsklimat med att påpeka att världen förändras snabbt och att Sverige är en liten och öppen ekonomi.

Visst har de rätt. Den ekonomiska kartan ritas om snabbt. Gamla strategier är nödvändigtvis inte de som i lika stor utsträckning i framtiden kommer att driva den ekonomiska tillväxten.

Om politikerna verkligen vill ta itu med den oro som finns kring välstånd och välfärd bör de fokusera på kärnförutsättningarna för välbetalda jobb. Och det gäller alla möjliga olika slag av jobb. Om det är målet, då måste fokus ligga på småföretagen.

Jacob Broman

I fjol bad regeringen Världsbanken att utvärdera det svenska företagsklimatet. I går presenterades Världsbankens studie på ett seminarium tillsammans med finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf.

Rapporten visar att även om Sverige har ett starkt företagsklimat och en konkurrenskraftig ekonomi jämfört med fler andra länder, så är det ingen anledning för regeringen att slå sig till ro.

Nöjsamhet över företagsklimatet är ungefär som lycka: den är övertygande bara när den beskrivs som ofullständig. Även om vi har ett relativt bra företagsklimat i dag finns det självklart utrymme för förbättringar. För att fortsatt kunna ha ett konkurrenskraftigt näringsliv som skapar arbetstillfällen och resurser till välfärden behövs det fortsatta reformer.

Näringspolitiken kan stundom vara politikens mest floskulösa område. Listan på besvärjelser som slängs ut kan göras lång. ”Aktiv näringspolitik”, ”innovationsråd”, ”forskning”, ”Life Science”, ”strukturella problem” och ”infrastruktur”. Hur många vet egentligen vad det är politikerna pratar om. Det skapar ett politikerspråk som riskerar att framkalla distans till den viktiga frågan om företagandets villkor.

En ny opinionsundersökning från tankesmedjan Den Nya Välfärden (10/3) visade att 30 procent av småföretagarna anser att företagarklimatet är ogynnsamt. Mest missnöjda är företag med under tio anställda. Det kan hänga ihop med att många politiker i val efter val utställer tomma löften och skramlande tunnor.

Småföretag får sällan gehör hos de lokala politikerna. Men företagsklimat och näringspolitik är inte bara en riksfråga. Det heter att all politik är lokal, det gäller i högsta grad näringspolitiken. En rapport från Småföretagarnas Riksförbund (25/2) visade att en aktiv kommunpolitik för nyföretagande har en stor positiv inverkan på den lokala arbetsmarknaden och framför allt på ungdomsarbetslösheten. Tyvärr är företagsklimatet på sina håll i landet inte så varmt. Långa maktinnehav och bristande förmåga att tänka nytt spelar ofta in.

Rapporten från Världsbanken lyfte bland annat fram svensk arbetsmarknad och dess rigida reglering som ett svart moln på den näringslivspolitiska himlen. Det vore bra om regeringen tog till sig den biten, genom att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för att göra det enklare att anställa och att fortsätta sänka skatter på företagande och jobb.

Finansministern och näringsministern började sin egen presentation om svenskt företagsklimat med att påpeka att världen förändras snabbt och att Sverige är en liten och öppen ekonomi.

Visst har de rätt. Den ekonomiska kartan ritas om snabbt. Gamla strategier är nödvändigtvis inte de som i lika stor utsträckning i framtiden kommer att driva den ekonomiska tillväxten.

Om politikerna verkligen vill ta itu med den oro som finns kring välstånd och välfärd bör de fokusera på kärnförutsättningarna för välbetalda jobb. Och det gäller alla möjliga olika slag av jobb. Om det är målet, då måste fokus ligga på småföretagen.

Jacob Broman

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.