18 feb 2014 06:00

23 jan 2015 14:32

(M) försvarar mest sig själva

:

Försvarsmakten. Regeringen är nu helt splittrad i synen på den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Inget parti i regeringen tycks vilja ta ansvar för att bringa ordning och reda i det svenska försvaret. Läget är allvarligt.

I år under Folk och Försvars konferens nådde splittringen längre än någonsin: Synen på ett svenskt Natomedlemskap, hur försvaret av Sverige ska organiseras, anslagen till försvaret och hur personalförsörjningen skulle utvecklas.

Även internt inom Moderaterna är splittingen mycket stor. Den tidigare moderata försvarsministern Mikael Odenberg som avgick i protest mot Anders Borgs besparingskrav för några år sedan trädde fram i media och framförde mycket kraftig kritik mot regeringens försvarspolitik. ”Det är så uppenbart att jag har fått rätt så det är pinsamt”. När statsminister Fredrik Reinfeldt (M) talade på konferensen i Sälen om regeringens enighet och hur väl försvaret fungerade var det få i salen som trodde på honom. Mikael Odenberg kritiserade skönmålningen: ”Den är naturlig från en statsminister åtta månader före ett val, men fråga Riksrevisionen vad de säger om det svenska försvaret. Vi får ut väldigt lite för de 40 miljarder kronor som vi lägger in”.

Odenbergs kritik fick snabbt medhåll från två andra regeringspartiers partiledare; Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD). Dessutom gick Anders Björck (M), en annan före detta försvarsminister, ut och sa att ”Jag är också förvånad över hur regeringen agerat de senaste åren”. Den nuvarande försvarsministern Karin Enström (M) fick ägna försvarskonferensen åt att försvara regeringens politik inte bara mot oppositionen utan mest mot parti- och regeringskollegor.

Personalförsörjningsreformen var illa förberedd och drevs igenom i riksdagen med bara några få rösters övervikt. Regeringens politiska styrning har inte fungerat, insatsorganisationen är kraftigt försenad, avhoppen från soldatutbildningen är höga och tilltron till det svenska försvarets förmåga har sjunkit. Riksrevisionen gjorde nyligen en granskning av försvarspolitikens resultat. Målsättningarna rimmar inte med anslagen. Det saknas personal och det saknas materiel. De bedömer att Försvarsmakten inte på flera år kommer att nå upp till de nivåer på insatsverksamheten som regering och riksdag har beslutat om.

Att envist upprepa hur väl allting fungerar i det svenska försvaret hjälper inte. Det är dags att ta ansvar för en central regeringsfråga som den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Försvarsberedningen går nu in i sitt slutskede. Vi socialdemokrater arbetar där pådrivande för att breda överenskommelser ska ligga till grund för framtidens svenska försvar. Det borde även Fredrik Reinfeldt inse.

Urban Ahlin (S)

Skaraborg

Ledamot av Försvarsberedningen

Peter Hultqvist (S)

försvarspolitisk talesperson

I år under Folk och Försvars konferens nådde splittringen längre än någonsin: Synen på ett svenskt Natomedlemskap, hur försvaret av Sverige ska organiseras, anslagen till försvaret och hur personalförsörjningen skulle utvecklas.

Även internt inom Moderaterna är splittingen mycket stor. Den tidigare moderata försvarsministern Mikael Odenberg som avgick i protest mot Anders Borgs besparingskrav för några år sedan trädde fram i media och framförde mycket kraftig kritik mot regeringens försvarspolitik. ”Det är så uppenbart att jag har fått rätt så det är pinsamt”. När statsminister Fredrik Reinfeldt (M) talade på konferensen i Sälen om regeringens enighet och hur väl försvaret fungerade var det få i salen som trodde på honom. Mikael Odenberg kritiserade skönmålningen: ”Den är naturlig från en statsminister åtta månader före ett val, men fråga Riksrevisionen vad de säger om det svenska försvaret. Vi får ut väldigt lite för de 40 miljarder kronor som vi lägger in”.

Odenbergs kritik fick snabbt medhåll från två andra regeringspartiers partiledare; Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD). Dessutom gick Anders Björck (M), en annan före detta försvarsminister, ut och sa att ”Jag är också förvånad över hur regeringen agerat de senaste åren”. Den nuvarande försvarsministern Karin Enström (M) fick ägna försvarskonferensen åt att försvara regeringens politik inte bara mot oppositionen utan mest mot parti- och regeringskollegor.

Personalförsörjningsreformen var illa förberedd och drevs igenom i riksdagen med bara några få rösters övervikt. Regeringens politiska styrning har inte fungerat, insatsorganisationen är kraftigt försenad, avhoppen från soldatutbildningen är höga och tilltron till det svenska försvarets förmåga har sjunkit. Riksrevisionen gjorde nyligen en granskning av försvarspolitikens resultat. Målsättningarna rimmar inte med anslagen. Det saknas personal och det saknas materiel. De bedömer att Försvarsmakten inte på flera år kommer att nå upp till de nivåer på insatsverksamheten som regering och riksdag har beslutat om.

Att envist upprepa hur väl allting fungerar i det svenska försvaret hjälper inte. Det är dags att ta ansvar för en central regeringsfråga som den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Försvarsberedningen går nu in i sitt slutskede. Vi socialdemokrater arbetar där pådrivande för att breda överenskommelser ska ligga till grund för framtidens svenska försvar. Det borde även Fredrik Reinfeldt inse.

Urban Ahlin (S)

Skaraborg

Ledamot av Försvarsberedningen

Peter Hultqvist (S)

försvarspolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.