17 feb 2014 06:00

07 jan 2015 11:55

Högt värde som modernt kulturarv

Debatt:

Vänershofshallen. Mycket av debatten kring Vänershofshallen i Mariestad har handlat om hallens tekniska status, kostnader för underhåll och upprustning, bristande beslutsunderlag, behov av hallen för idrottsföreningarnas verksamhet och så vidare. Dessa frågor är givetvis viktiga. En annan viktig fråga, som däremot inte diskuterats särskilt mycket är Vänershofshallens kulturhistoriska värde.

Såväl Miljö- och byggnadsförvaltningen i Mariestad som Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under 2013 begärt att Västergötlands museum skall yttra sig över Vänershofshallens kulturhistoriska värde, dels i samband med ansökan om rivningslov, dels i samband med att fråga väckts om byggnadsminnesförklaring av hallen. Museet har i remissvar yttrat sig till kommunen och länsstyrelsen i dessa frågor. Remissvaren är offentliga handlingar, men innehållet i yttrandena kommer ytterst få invånare till del. Utöver att förklara och precisera Vänershofshallens kulturhistoriska värden för politiker och tjänstemän i kommunal och statlig förvaltning genom olika yttranden, har museet vid två tillfällen medverkat vid möten i Mariestad för allmänheten, där bortåt hundra åhörare lyssnat, och även framhållit hallens kulturhistoriska värde i lokalradion. Det finns dock anledning att ytterligare sprida kunskapen om Vänershofshallens kulturhistoriska värde och ännu en gång förklara museets inställning i frågan.

I yttrandena till kommun och länsstyrelse har museet ställt sig avvisande till rivning av Vänershofshallen, men positiv till byggnadsminnesförklaring av hallen. Som stöd för denna inställning har vi redovisat en rad olika aspekter på hallens kulturhistoriska värde.

• Hallen är ett gott exempel på en byggnadskategori som började byggas i och med att begreppet fritid blir en realitet för allt fler medborgare. Byggnaden är ett tydligt avtryck från den tid då det moderna välfärdssamhället och den framväxande idrottsrörelsen tog form under mellan- och efterkrigstiden, och har därför både ett betydande samhälls- och idrottshistoriskt värde.

• Vänershofshallen har fungerat som idrotts-, nöjes- och samlingslokal för mariestadsbor och besökare under drygt 70 års tid, och torde därför med största sannolikhet kunna förknippas med många minnen hos de människor som använt hallen. Som stadens idrottsplats under lång tid vore det förvånande om inte den lokala förankringen är mycket stark. Byggnaden bör därmed representera viktiga symbol- och identitetsvärden för en stor mängd människor från flera generationer, inte minst som exponent för det ökade intresset för friluftsliv och idrottande som under 1930-talet vann stort insteg i befolkningens fritid.

• Vänershofshallen, ritad 1939 av arkitektfirman Hagstrand och Lindberg, representerar ett betydande arkitekturhistoriskt värde, bland annat genom att vara ett tidigt exempel i en serie liknande hallar samt då byggnaden har en säregen form som gör den unik i stadslandskapet och klart signalerar sin funktion. Att idrottshallen ligger i anslutning till Vänershofs idrottsplats innebär att den ingår i, och dessutom stärker värdet av, en större kulturmiljö.

• Genom sin konstruktion med limträbågar representerar byggnaden även ett teknikhistoriskt värde, som visar på en modern lösning för att åstadkomma stora öppna lokaler, liksom en lokalhistorisk koppling till limträfabriken i grannkommunen Töreboda.

• Av de idrottshallar av den aktuella typen som är kända i Västra Götaland, utgör Vänershofshallen den minst förändrade. Hallen har alltså ett stort autenticitetsvärde, vilket bidrar det samlade kulturhistoriska värdet. Ur denna synvinkel är det särskilt intressant att notera att hall och läktare samt andra allmänna utrymmen har behållit mycket av sin ursprungliga karaktär, liksom att de stora fönsterpartierna i gavlarna ännu är bevarade och fasaderna ännu är klädda med ursprunglig träpanel. Som den tidigaste kända idrottshallen av denna typ i Västra Götaland, är Vänershofshallen även historiskt värdefull.

Att frågan om Vänershofshallens kulturhistoriska värde inte diskuterats i så stor omfattning som den borde är beklagligt. Det är även anmärkningsvärt att denna aspekt inte vägt tyngre när beslut fattats om rivning av hallen. En byggnads kulturhistoriska värde är nämligen av avgörande betydelse för om rivningslov skall beviljas.

Enligt museets bedömning uppfyller Vänershofshallen med råge de villkor som bör gälla enligt punkt 2 i PBL 9 kap, 34 §. Museet anser att Vänershofshallen till och med har så höga kulturhistoriska värden att den kan komma i fråga som byggnadsminne.

På samma grunder insåg man i Karlshamn redan 1997 det kulturhistoriska värdet hos stadens tennishall, då man på ett framsynt sätt byggnadsminnesförklarade hallen och därmed gav den det starkaste skydd en byggnad kan få i svensk lagstiftning. Tennishallen i Karlshamn och Vänershofshallen i Mariestad har en likartad historia och utformning.

Det är därför mycket märkligt att man i två kommuner värderar sitt moderna kulturarv så olika.

Ulf Larsson

1:e antikvarie

Västergötlands museum, Västarvet

Såväl Miljö- och byggnadsförvaltningen i Mariestad som Länsstyrelsen i Västra Götalands län har under 2013 begärt att Västergötlands museum skall yttra sig över Vänershofshallens kulturhistoriska värde, dels i samband med ansökan om rivningslov, dels i samband med att fråga väckts om byggnadsminnesförklaring av hallen. Museet har i remissvar yttrat sig till kommunen och länsstyrelsen i dessa frågor. Remissvaren är offentliga handlingar, men innehållet i yttrandena kommer ytterst få invånare till del. Utöver att förklara och precisera Vänershofshallens kulturhistoriska värden för politiker och tjänstemän i kommunal och statlig förvaltning genom olika yttranden, har museet vid två tillfällen medverkat vid möten i Mariestad för allmänheten, där bortåt hundra åhörare lyssnat, och även framhållit hallens kulturhistoriska värde i lokalradion. Det finns dock anledning att ytterligare sprida kunskapen om Vänershofshallens kulturhistoriska värde och ännu en gång förklara museets inställning i frågan.

I yttrandena till kommun och länsstyrelse har museet ställt sig avvisande till rivning av Vänershofshallen, men positiv till byggnadsminnesförklaring av hallen. Som stöd för denna inställning har vi redovisat en rad olika aspekter på hallens kulturhistoriska värde.

• Hallen är ett gott exempel på en byggnadskategori som började byggas i och med att begreppet fritid blir en realitet för allt fler medborgare. Byggnaden är ett tydligt avtryck från den tid då det moderna välfärdssamhället och den framväxande idrottsrörelsen tog form under mellan- och efterkrigstiden, och har därför både ett betydande samhälls- och idrottshistoriskt värde.

• Vänershofshallen har fungerat som idrotts-, nöjes- och samlingslokal för mariestadsbor och besökare under drygt 70 års tid, och torde därför med största sannolikhet kunna förknippas med många minnen hos de människor som använt hallen. Som stadens idrottsplats under lång tid vore det förvånande om inte den lokala förankringen är mycket stark. Byggnaden bör därmed representera viktiga symbol- och identitetsvärden för en stor mängd människor från flera generationer, inte minst som exponent för det ökade intresset för friluftsliv och idrottande som under 1930-talet vann stort insteg i befolkningens fritid.

• Vänershofshallen, ritad 1939 av arkitektfirman Hagstrand och Lindberg, representerar ett betydande arkitekturhistoriskt värde, bland annat genom att vara ett tidigt exempel i en serie liknande hallar samt då byggnaden har en säregen form som gör den unik i stadslandskapet och klart signalerar sin funktion. Att idrottshallen ligger i anslutning till Vänershofs idrottsplats innebär att den ingår i, och dessutom stärker värdet av, en större kulturmiljö.

• Genom sin konstruktion med limträbågar representerar byggnaden även ett teknikhistoriskt värde, som visar på en modern lösning för att åstadkomma stora öppna lokaler, liksom en lokalhistorisk koppling till limträfabriken i grannkommunen Töreboda.

• Av de idrottshallar av den aktuella typen som är kända i Västra Götaland, utgör Vänershofshallen den minst förändrade. Hallen har alltså ett stort autenticitetsvärde, vilket bidrar det samlade kulturhistoriska värdet. Ur denna synvinkel är det särskilt intressant att notera att hall och läktare samt andra allmänna utrymmen har behållit mycket av sin ursprungliga karaktär, liksom att de stora fönsterpartierna i gavlarna ännu är bevarade och fasaderna ännu är klädda med ursprunglig träpanel. Som den tidigaste kända idrottshallen av denna typ i Västra Götaland, är Vänershofshallen även historiskt värdefull.

Att frågan om Vänershofshallens kulturhistoriska värde inte diskuterats i så stor omfattning som den borde är beklagligt. Det är även anmärkningsvärt att denna aspekt inte vägt tyngre när beslut fattats om rivning av hallen. En byggnads kulturhistoriska värde är nämligen av avgörande betydelse för om rivningslov skall beviljas.

Enligt museets bedömning uppfyller Vänershofshallen med råge de villkor som bör gälla enligt punkt 2 i PBL 9 kap, 34 §. Museet anser att Vänershofshallen till och med har så höga kulturhistoriska värden att den kan komma i fråga som byggnadsminne.

På samma grunder insåg man i Karlshamn redan 1997 det kulturhistoriska värdet hos stadens tennishall, då man på ett framsynt sätt byggnadsminnesförklarade hallen och därmed gav den det starkaste skydd en byggnad kan få i svensk lagstiftning. Tennishallen i Karlshamn och Vänershofshallen i Mariestad har en likartad historia och utformning.

Det är därför mycket märkligt att man i två kommuner värderar sitt moderna kulturarv så olika.

Ulf Larsson

1:e antikvarie

Västergötlands museum, Västarvet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.