29 apr 2014 06:00

07 jan 2015 12:11

Kräver ett starkt skydd för individen

Ibland går viktiga händelser nästan obemärkt förbi. Hur många vet till exempel att individens ställning gentemot staten och det allmänna stärktes i förra veckan?

Högsta domstolen meddelade då sin dom i ett principiellt viktigt skadeståndsmål. I domen tillerkändes Blake Petterson, företrädd av Centrum för rättvisas jurister, hundra tusen kronor i skadestånd av staten, för att han under fyra och ett halvt års tid felaktigt berövats sitt svenska medborgarskap.

Skatteverket avregistrerade Blake Pettersson som svensk medborgare när det fastslagits av tingsrätten att hans svenske far inom äktenskapet inte var han biologiske far och att någon rätt till att anta faderns medborgarskap då saknades. Regeringsrätten ansåg att skatteverkets beslut var felaktigt och medborgarskapet återställdes.

Staten har gjort fel och den enskilde har rätt till ersättning kan man ju tycka. I själva verket är det inte alls så enkelt. Det är därför domen är så nyskapande och viktig.

Det står tydligt i grundlagen, regeringsformens 2 kap. 7§ andra stycke, att ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap. Trots att regeringsformen är en grundlag och dess andra kapitel innehåller en rättighetskatalog, som ger medborgarna skydd mot statligt ingripande, finns det ingen formell rätt till skadestånd i Blake Pettersons fall. Svensk skadeståndsrätt är restriktiv med ersättning för ideella skador, det vill säga skador som inte är ekonomiska utan har karaktären av sveda och värk eller kränkning.

Högsta domstolen (HD) anser dock att skadestånd ska utgå i detta fall. En dom i HD är prejudicerande, det innebär att lägre instanser ska ta hänsyn till domen när de bedömer liknande fall. Tills dess Riksdagen stiftar nya lagar på området, eller en ny dom i HD kör över den gamla, kan man säga att domstolen skapat ny lag.

Man kan ha synpunkter på i vilken utsträckning det är domstolarnas uppgift att fylla ut luckor i lagstiftningen, det varierar inom olika rättstraditioner. Viktigt i detta fall är att HD visat att de tar individuella fri- och rättigheter på största allvar.

I Blake Petterssons fall hade han inte lidit någon ekonomisk skada på samma sätt som om han fått sin egendom konfiskerad i strid med grundlagen. Däremot var han avregistrerad som svensk medborgare under flera år, under vilka han inte kunde rösta i riksdagsval, göra militärtjänst eller bli polis. HD konstaterar att medborgarskapet är själva medlemskapet i samhället och att berövas detta är ett så rejält övertramp gentemot den enskildes rättigheter att det ska kunna utgöra grund för skadeståndsskyldighet för staten.

I Sverige har vi av tradition en stark tilltro till staten och riksdagens folkstyre. Det är naturligtvis en bra sak, men det får inte leda till att betydelsen av individernas rättigheter minskar i förhållande till staten och kollektivet. Ett rättssamhälle värt namnet kräver ett starkt och välfungerande skydd för individen. Härvidlag har HD gjort sin plikt nu återstår för lagstiftaren att göra sitt och vidga statens skadeståndsansvar.

Greger Ekman

Högsta domstolen meddelade då sin dom i ett principiellt viktigt skadeståndsmål. I domen tillerkändes Blake Petterson, företrädd av Centrum för rättvisas jurister, hundra tusen kronor i skadestånd av staten, för att han under fyra och ett halvt års tid felaktigt berövats sitt svenska medborgarskap.

Skatteverket avregistrerade Blake Pettersson som svensk medborgare när det fastslagits av tingsrätten att hans svenske far inom äktenskapet inte var han biologiske far och att någon rätt till att anta faderns medborgarskap då saknades. Regeringsrätten ansåg att skatteverkets beslut var felaktigt och medborgarskapet återställdes.

Staten har gjort fel och den enskilde har rätt till ersättning kan man ju tycka. I själva verket är det inte alls så enkelt. Det är därför domen är så nyskapande och viktig.

Det står tydligt i grundlagen, regeringsformens 2 kap. 7§ andra stycke, att ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap. Trots att regeringsformen är en grundlag och dess andra kapitel innehåller en rättighetskatalog, som ger medborgarna skydd mot statligt ingripande, finns det ingen formell rätt till skadestånd i Blake Pettersons fall. Svensk skadeståndsrätt är restriktiv med ersättning för ideella skador, det vill säga skador som inte är ekonomiska utan har karaktären av sveda och värk eller kränkning.

Högsta domstolen (HD) anser dock att skadestånd ska utgå i detta fall. En dom i HD är prejudicerande, det innebär att lägre instanser ska ta hänsyn till domen när de bedömer liknande fall. Tills dess Riksdagen stiftar nya lagar på området, eller en ny dom i HD kör över den gamla, kan man säga att domstolen skapat ny lag.

Man kan ha synpunkter på i vilken utsträckning det är domstolarnas uppgift att fylla ut luckor i lagstiftningen, det varierar inom olika rättstraditioner. Viktigt i detta fall är att HD visat att de tar individuella fri- och rättigheter på största allvar.

I Blake Petterssons fall hade han inte lidit någon ekonomisk skada på samma sätt som om han fått sin egendom konfiskerad i strid med grundlagen. Däremot var han avregistrerad som svensk medborgare under flera år, under vilka han inte kunde rösta i riksdagsval, göra militärtjänst eller bli polis. HD konstaterar att medborgarskapet är själva medlemskapet i samhället och att berövas detta är ett så rejält övertramp gentemot den enskildes rättigheter att det ska kunna utgöra grund för skadeståndsskyldighet för staten.

I Sverige har vi av tradition en stark tilltro till staten och riksdagens folkstyre. Det är naturligtvis en bra sak, men det får inte leda till att betydelsen av individernas rättigheter minskar i förhållande till staten och kollektivet. Ett rättssamhälle värt namnet kräver ett starkt och välfungerande skydd för individen. Härvidlag har HD gjort sin plikt nu återstår för lagstiftaren att göra sitt och vidga statens skadeståndsansvar.

Greger Ekman