29 aug 2016 06:00

20 sep 2016 13:29

Är Facebook som ett kafferep?

TÖREBODA: Nätprat kan straffas

Är det inom lagens ramar att diskutera och namnge misstänkta brottslingar om inläggen publiceras i en sluten grupp på nätet? Den frågan har ventilerats i den växande gruppen ”Törebodasnack med mera” på Facebook.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

I gruppen diskuteras bland annat lokal brottslighet. ”48-åringen” blir här ett namn och i trådarna finns inlägg av hatisk karaktär, där man klargör vad man vill göra med personen, exempelvis: ”Hoppas att det finns folk med stake som kan ta tag i saken. Den/de ska belönas med medalj”. Och: ”Innan han åker in hoppas jag att någon gör honom riktigt illa”.

I personuppgiftslagen (Pul) finns inga särskilda regler för publicering på internet. De generella reglerna för behandling av personuppgifter gäller även på webbplatser, i bloggar och liknande.

Spridning

Om personuppgifter publiceras i en löpande text på internet, till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om.

– Det är utgångspunkten. Men det finns vissa undantag, exempelvis det så kallade privatundantaget. Det kan gälla om man håller sig inom en liten grupp och inte sprider information till ett obestämt antal personer, säger Camilla Sparr, jurist vid myndigheten Datainspektionen som har i uppgift att värna om den enskildes integritet i samhället.

– En sluten grupp med ett mindre antal delaktiga skulle i vissa fall kunna betraktas som en diskussion vid köksbordet. Fast det beror ju också på hur många som är med i gruppen, hur stor risk det är för spridning. Men att forumet är slutet är något som tas med i bedömningen av kränkningen.

Just att skriva ut namn på personer i samband med brottslighet är extra känsligt, klargör Camilla Sparr.

– En kränkning i samband med till exempel uppgift om sjukdom eller brott är straffbar enligt personuppgiftslagen, vilket inte alla kränkningar är även om de är otillåtna.

Att diskussionen går överstyr och kommentarerna innehåller indirekta eller direkta hot mot namngivna personer är en polissak, framhåller juristen.

– Hot, förtal, förolämpning och liknande är inget som Datainspektionen granskar.

”Ta skärmdump”

Vad gäller ansvaret för inläggen på sociala medier konstaterar Camilla Sparr att det kan vara uppdelat på flera.

– Ett visst ansvar kan eventuellt Facebook ha. Naturligtvis har också de som skriver inläggen ett ansvar. Men Facebook har möjlighet att ta bort kommentarer som inte är okej, man kan anmäla sådant dit.

Hennes råd till personer som upplever att de har utsatts för en kränkning enligt Pul via inlägg i sociala medier är att i första hand att kontakta den som gjort inlägget. I andra hand kan man kontakta den som ansvarar för webbplatsen, exempelvis Facebook, annars kan man vända sig till Datainspektionen och skicka en skärmdump (bild) som visar den aktuella diskussionen. Särskilt viktigt är detta om gruppen är sluten.

– Då kan vi göra en bedömning om vi ska inleda tillsyn. Vi prioriterar allvarliga kränkningar. Om det är fråga om hot eller liknande bör man anmäla detta till polisen.

I gruppen diskuteras bland annat lokal brottslighet. ”48-åringen” blir här ett namn och i trådarna finns inlägg av hatisk karaktär, där man klargör vad man vill göra med personen, exempelvis: ”Hoppas att det finns folk med stake som kan ta tag i saken. Den/de ska belönas med medalj”. Och: ”Innan han åker in hoppas jag att någon gör honom riktigt illa”.

I personuppgiftslagen (Pul) finns inga särskilda regler för publicering på internet. De generella reglerna för behandling av personuppgifter gäller även på webbplatser, i bloggar och liknande.

Spridning

Om personuppgifter publiceras i en löpande text på internet, till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om.

– Det är utgångspunkten. Men det finns vissa undantag, exempelvis det så kallade privatundantaget. Det kan gälla om man håller sig inom en liten grupp och inte sprider information till ett obestämt antal personer, säger Camilla Sparr, jurist vid myndigheten Datainspektionen som har i uppgift att värna om den enskildes integritet i samhället.

– En sluten grupp med ett mindre antal delaktiga skulle i vissa fall kunna betraktas som en diskussion vid köksbordet. Fast det beror ju också på hur många som är med i gruppen, hur stor risk det är för spridning. Men att forumet är slutet är något som tas med i bedömningen av kränkningen.

Just att skriva ut namn på personer i samband med brottslighet är extra känsligt, klargör Camilla Sparr.

– En kränkning i samband med till exempel uppgift om sjukdom eller brott är straffbar enligt personuppgiftslagen, vilket inte alla kränkningar är även om de är otillåtna.

Att diskussionen går överstyr och kommentarerna innehåller indirekta eller direkta hot mot namngivna personer är en polissak, framhåller juristen.

– Hot, förtal, förolämpning och liknande är inget som Datainspektionen granskar.

”Ta skärmdump”

Vad gäller ansvaret för inläggen på sociala medier konstaterar Camilla Sparr att det kan vara uppdelat på flera.

– Ett visst ansvar kan eventuellt Facebook ha. Naturligtvis har också de som skriver inläggen ett ansvar. Men Facebook har möjlighet att ta bort kommentarer som inte är okej, man kan anmäla sådant dit.

Hennes råd till personer som upplever att de har utsatts för en kränkning enligt Pul via inlägg i sociala medier är att i första hand att kontakta den som gjort inlägget. I andra hand kan man kontakta den som ansvarar för webbplatsen, exempelvis Facebook, annars kan man vända sig till Datainspektionen och skicka en skärmdump (bild) som visar den aktuella diskussionen. Särskilt viktigt är detta om gruppen är sluten.

– Då kan vi göra en bedömning om vi ska inleda tillsyn. Vi prioriterar allvarliga kränkningar. Om det är fråga om hot eller liknande bör man anmäla detta till polisen.

  • Jenny Allvin

Inte solklart

• Ibland publiceras personuppgifter på internet på ett sätt som är kränkande utan att publiceringen står i strid med personuppgiftslagen. Det beror bland annat på att det finns ett undantag i lagen för journalistiska ändamål.

• Att informera och debattera om personal som missköter sitt arbete och om situationen vid ett vårdboende kan vara tillåtet med stöd av detta undantag trots att det kan finnas information som kan uppfattas som kränkande för personalen. Men det innebär inte att man kan gå till personangrepp och kritisera en tjänsteman utanför dennes tjänsteutövning.

• Det finns även publiceringar av personuppgifter på internet som inte omfattas av personuppgiftslagens regler eftersom behandlingen har stöd av bestämmelserna i grundlag. Det handlar om traditionell media såsom tidningar, radio och TV. Även privatpersoner, organisationer och företag kan få ett frivilligt grundlagsskydd genom ett utgivningsbevis via Myndigheten för press, radio och TV.

Källa: Datainspektionen

Gruppen

Facebookgruppen ”Törebodasnack med mera” har i dag runt 1 000 medlemmar och tanken är att det ska vara högt i tak och att man ska kunna diskutera fritt. Ett argument som förs fram för en namnpublicering är att ”alla vet vem det är”. Samtidigt betonas, i ett annat inlägg av diskussionsledaren, att personangrepp inte ska förekomma.

Källa: