07 jul 2016 15:10

07 jul 2016 17:30

Skildrar släktens livsöden vid kanalen

KULTURHISTORIA: Skriver om västra leden

I nästan ett sekel har Thomas Österlunds släkt i olika roller haft sin försörjning från Göta Kanal i Västra Götaland. I sin bok beskriver han generationernas levnadsöden vid vattenleden under förra århundradet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Först ut är hans morfars far Oscar, som blir slussvakt vid Sjötorp 1903. Från den dagen inleder släkten en relation med kanalen som skulle fortgå enda till hans morfars pensionering 1976.

– Arbetet vid kanalen liknar inga andra jobb. Därför ville dokumentera alla historier jag hört under min uppväxt.

Rikt illustrerad

Familjen är främst verksam i Västra Götaland. Han bestämmer sig för att följa sträckan mellan Forsvik och Sjötorp. Boken är rikt illustrerad med bilder med hög nostalgifaktor.

– Många bilder har jag fotograferat själv. Huvuddelen av de gamla fotografierna har jag köpt på Tradera. På den tiden var det ovanligt att vanligt folk fotograferade sin egen vardag som vi gör i dag.

Landsarkiv

Boken innehåller detaljrika beskrivningar från den tidens vardag vid slussvaktarboställen och mycket annat som påverkade livet runt kanalen. Stor del av materialet har han hittat efter åtskilliga timmars forskning i Landsarkivet i Vadstena.

Kulturbärare

Passagerarbåtarna, Diana, Juno och Wilhelm Tam ligger honom särskilt varmt om hjärtat och de får generöst med utrymme i boken. Enligt honom är fartygen de verkliga traditionsbärarna från en tid som inte längre existerar. Han hoppas att rederiet bevarar de klassiska turerna mellan Stockholm och Göteborg.

Lanthöjden

Hans favoritställe längs leden är den gamla signalvaktarbostaden på ön Lanthöjden öster om Wassbacken. Här levde hans pappas farmor, Alexandra, utan rinnande vatten och någon TV. Stugan har varit förebild för kanalbolagets renovering av de andra boställena längs kanalen. I dag förfaller huset och vandalernas härjningar syns överallt. Bland annat är kakelugnen stulen.

Eftervärlden

Boken har han främst skrivit för sig själv men släktens avtryck finns trots det att beskåda för allmänheten. År 1979 avbildade Postverket hans farmor på frimärken när hon handjagar slussporten i Godhögen. Hans morfar, Karl Bergkvist, den siste smeden vid kanalbolaget, förtöjningsringar vid slussarna är fortfarande i drift.

Fortsätter forska

Nästa projekt blir att berätta om alla kontrakt över bro- och slussvaktare längs kanalen.

– Jag skulle också vilka skildra slussbyggmästare, Axel Olssons detaljerade korrespondens med överingenjör N Tersmeden.

Först ut är hans morfars far Oscar, som blir slussvakt vid Sjötorp 1903. Från den dagen inleder släkten en relation med kanalen som skulle fortgå enda till hans morfars pensionering 1976.

– Arbetet vid kanalen liknar inga andra jobb. Därför ville dokumentera alla historier jag hört under min uppväxt.

Rikt illustrerad

Familjen är främst verksam i Västra Götaland. Han bestämmer sig för att följa sträckan mellan Forsvik och Sjötorp. Boken är rikt illustrerad med bilder med hög nostalgifaktor.

– Många bilder har jag fotograferat själv. Huvuddelen av de gamla fotografierna har jag köpt på Tradera. På den tiden var det ovanligt att vanligt folk fotograferade sin egen vardag som vi gör i dag.

Landsarkiv

Boken innehåller detaljrika beskrivningar från den tidens vardag vid slussvaktarboställen och mycket annat som påverkade livet runt kanalen. Stor del av materialet har han hittat efter åtskilliga timmars forskning i Landsarkivet i Vadstena.

Kulturbärare

Passagerarbåtarna, Diana, Juno och Wilhelm Tam ligger honom särskilt varmt om hjärtat och de får generöst med utrymme i boken. Enligt honom är fartygen de verkliga traditionsbärarna från en tid som inte längre existerar. Han hoppas att rederiet bevarar de klassiska turerna mellan Stockholm och Göteborg.

Lanthöjden

Hans favoritställe längs leden är den gamla signalvaktarbostaden på ön Lanthöjden öster om Wassbacken. Här levde hans pappas farmor, Alexandra, utan rinnande vatten och någon TV. Stugan har varit förebild för kanalbolagets renovering av de andra boställena längs kanalen. I dag förfaller huset och vandalernas härjningar syns överallt. Bland annat är kakelugnen stulen.

Eftervärlden

Boken har han främst skrivit för sig själv men släktens avtryck finns trots det att beskåda för allmänheten. År 1979 avbildade Postverket hans farmor på frimärken när hon handjagar slussporten i Godhögen. Hans morfar, Karl Bergkvist, den siste smeden vid kanalbolaget, förtöjningsringar vid slussarna är fortfarande i drift.

Fortsätter forska

Nästa projekt blir att berätta om alla kontrakt över bro- och slussvaktare längs kanalen.

– Jag skulle också vilka skildra slussbyggmästare, Axel Olssons detaljerade korrespondens med överingenjör N Tersmeden.

  • Henrik Beck Friis

Götakanal

Under hela 1800-talet hade kanalen stor betydelse som transportled för varor och passagerare. Järnvägen och framför allt lastbilstrafiken tog så småningom över kanalens roll. Kanalens längd är 190 km. Längs sträckan finns 58 slussar, varav 21 i Västra Götaland.