05 mar 2016 15:28

05 mar 2016 15:28

Pälsdjur och reptiler charmar sin publik

TÖREBODA: Djurinvasion på förskola och äldreboende

En ormrädd kvinna vill knappt sluta klappa en len majsorm och en kissnödig sköldpadda charmar förskolebarnen. Det känns som att allt kan hända när Sötåsens naturbruksskola besöker Bergmansgården.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Sonja Lundgren ryggar bakåt när hon ser ormarna. Hon placerar sig på lämpligt avstånd från transportburarna när naturbruksskolan gör entré med både pälsdjur och reptiler.

Det är råttor, marsvin, hunden Silas, en sköldpadda, ormar och så en stor kanin som har fått byta djurhuset på Sötåsen mot en sal för de äldres dagverksamhet. Här ska djuren visas upp för barn från förskolan under samma tak samt intresserade från äldreboendet.

Inte på huvudet

Allt började med att förskoleavdelningen Bullerbyns sagofarbror Göran Schön väckte idén om ett minizoo när MT uppmärksammade utbytet tidigare i år. Sötåsen nappade och ville gärna sätta guldkant på vardagen för de gamla och de små med hjälp av djuren.

– På Sötåsen har vi massor av djur, berättar läraren Emma Vallgren.

Kollegan Jessica Mankovitz förklarar hur man lämpligast hälsar på en okänd hund.

– Låt hunden komma fram till er. Och klappa inte på huvudet. Det är nästan inga djur som gillar det.

Men barnen har ett annat förslag:

– Man kan mata!

Strax får de som vågar och vill prova att ge vovven hundgodis. Silas visar att han kan stå på bakbenen, snurra runt, give me five och gå slalom. Han hoppar över en krycka som Göran Schön och ett av barnen håller upp. Och så ger han skall på kommando.

Blivit pappa

Majsormarna är både skräckinjagande och fascinerande. Till slut törs även Sonja Lundgren klappa. Emma upplyser om att ormen bara äter varannan vecka.

– I så fall skulle jag äta korv, är kommentaren från en av de yngsta.

Sköldpaddan E.T som var mager och hade hål i skalet när han kom till Sötåsen har nu äntligen repat sig från vanvården. Han har till och med blivit pappa, berättar personalen. Precis som marsvinen hör till favoriterna bland de äldre blir sköldpaddan poppis hos barnen. Att den kissar väcker munterhet. Emma Vallgren klargör att det är E.T:s första offentliga framträdande, så då får man ha förståelse för att sådant kan hända.

Sonja Lundgren ryggar bakåt när hon ser ormarna. Hon placerar sig på lämpligt avstånd från transportburarna när naturbruksskolan gör entré med både pälsdjur och reptiler.

Det är råttor, marsvin, hunden Silas, en sköldpadda, ormar och så en stor kanin som har fått byta djurhuset på Sötåsen mot en sal för de äldres dagverksamhet. Här ska djuren visas upp för barn från förskolan under samma tak samt intresserade från äldreboendet.

Inte på huvudet

Allt började med att förskoleavdelningen Bullerbyns sagofarbror Göran Schön väckte idén om ett minizoo när MT uppmärksammade utbytet tidigare i år. Sötåsen nappade och ville gärna sätta guldkant på vardagen för de gamla och de små med hjälp av djuren.

– På Sötåsen har vi massor av djur, berättar läraren Emma Vallgren.

Kollegan Jessica Mankovitz förklarar hur man lämpligast hälsar på en okänd hund.

– Låt hunden komma fram till er. Och klappa inte på huvudet. Det är nästan inga djur som gillar det.

Men barnen har ett annat förslag:

– Man kan mata!

Strax får de som vågar och vill prova att ge vovven hundgodis. Silas visar att han kan stå på bakbenen, snurra runt, give me five och gå slalom. Han hoppar över en krycka som Göran Schön och ett av barnen håller upp. Och så ger han skall på kommando.

Blivit pappa

Majsormarna är både skräckinjagande och fascinerande. Till slut törs även Sonja Lundgren klappa. Emma upplyser om att ormen bara äter varannan vecka.

– I så fall skulle jag äta korv, är kommentaren från en av de yngsta.

Sköldpaddan E.T som var mager och hade hål i skalet när han kom till Sötåsen har nu äntligen repat sig från vanvården. Han har till och med blivit pappa, berättar personalen. Precis som marsvinen hör till favoriterna bland de äldre blir sköldpaddan poppis hos barnen. Att den kissar väcker munterhet. Emma Vallgren klargör att det är E.T:s första offentliga framträdande, så då får man ha förståelse för att sådant kan hända.

  • Jenny Allvin