01 dec 2015 06:00

01 dec 2015 06:00

Här bodde "Erkera-Sofi"

KYRKETORP: Hoppas rädda backstugan från förfall

Släktforskarna Ola Nilsson och Kerstin Carlborg vill rädda backstugan utanför Töreboda från sitt förfall.

– Kan herrgårdar få miljoner i stöd för renovering borde hoppet finnas även för den här unika stugan. Men småfolkens historia har tyvärr inte alltid ansetts värda att berätta.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Ola Nilsson och Kerstin Carlborg hör till dem som nu aktivt jobbar för att backstugan ska räddas. De inser att det är i sista minuten. Om inte taket åtgärdas snarast riskerar den gamla bostaden att rasa samman.

– Här finns ett stort kulturhistoriskt värde. Kriterierna ursprunglighet, representativitet och sällsynthet uppfylls, fastslår Ola Nilsson, som har varit i kontakt med hembygdsföreningar i kommunen och därigenom fått veta att stugan är en raritet.

Från Undenäs

Ola har släktforskat om Sofia Eriksson (född 1847) som utvandrade till Vikängen med sin familj från Undenäs. Året var 1861. Sofia kom att bli kvar på platsen i hela sitt liv; hon var ogift men hade två barn som då bouppteckningen efter modern gjordes 1923 befann sig i Amerika.

– Det har förekommit uppgifter om att hon var tiobarnsmor men det stämmer inte enligt vår forskning, klargör Ola, som är fascinerad av Sofia Erikssons livsöde.

Han har försökt att väcka intresse för räddningsaktionen via några olika kanaler. Men det har gått trögt hittills.

– Det skulle vara roligt att få göra den här tjänsten till framtiden. Med tanke på vilka fantastiska företag vi har i Töreboda och att det är en del av vår gemensamma historia, något som är värt att bevara, hoppas vi att det ska lyckas.

Kerstin Carlborg tror också att släktforskningen bidrar till ett ökat intresse för de fattiga människornas levnadsöden. Hon tycker att stugan har mycket att berätta, trotsar risken för takras och beger sig på upptäcktsfärd innanför väggarna. Bakugnen, de nerrasade tapeterna med gulnade tidningar från 1899 bakpå, de vackra smidda gångjärnen på dörrarna får henne att stanna upp.

Ola Nilsson beskådar byggnadstekniken och konstaterar att det finns goda förutsättningar att rädda stugan. Men han inser att det är ett omfattande arbete som väntar.

– Men nu har jag i alla fall fixat plåt till taket. När det är på så kommer vi inte att behöva ha så bråttom med resten.

Ytterligare en som ivrar för att backstugan bevaras är Per Bång. Hans mamma brukade hälsa på Sofia Eriksson. Även han anser att det är ett stort kulturhistoriskt värde som riskerar att utplånas.

– Det är inte fem i tolv utan fem över tolv nu, säger han.

Ola Nilsson och Kerstin Carlborg hör till dem som nu aktivt jobbar för att backstugan ska räddas. De inser att det är i sista minuten. Om inte taket åtgärdas snarast riskerar den gamla bostaden att rasa samman.

– Här finns ett stort kulturhistoriskt värde. Kriterierna ursprunglighet, representativitet och sällsynthet uppfylls, fastslår Ola Nilsson, som har varit i kontakt med hembygdsföreningar i kommunen och därigenom fått veta att stugan är en raritet.

Från Undenäs

Ola har släktforskat om Sofia Eriksson (född 1847) som utvandrade till Vikängen med sin familj från Undenäs. Året var 1861. Sofia kom att bli kvar på platsen i hela sitt liv; hon var ogift men hade två barn som då bouppteckningen efter modern gjordes 1923 befann sig i Amerika.

– Det har förekommit uppgifter om att hon var tiobarnsmor men det stämmer inte enligt vår forskning, klargör Ola, som är fascinerad av Sofia Erikssons livsöde.

Han har försökt att väcka intresse för räddningsaktionen via några olika kanaler. Men det har gått trögt hittills.

– Det skulle vara roligt att få göra den här tjänsten till framtiden. Med tanke på vilka fantastiska företag vi har i Töreboda och att det är en del av vår gemensamma historia, något som är värt att bevara, hoppas vi att det ska lyckas.

Kerstin Carlborg tror också att släktforskningen bidrar till ett ökat intresse för de fattiga människornas levnadsöden. Hon tycker att stugan har mycket att berätta, trotsar risken för takras och beger sig på upptäcktsfärd innanför väggarna. Bakugnen, de nerrasade tapeterna med gulnade tidningar från 1899 bakpå, de vackra smidda gångjärnen på dörrarna får henne att stanna upp.

Ola Nilsson beskådar byggnadstekniken och konstaterar att det finns goda förutsättningar att rädda stugan. Men han inser att det är ett omfattande arbete som väntar.

– Men nu har jag i alla fall fixat plåt till taket. När det är på så kommer vi inte att behöva ha så bråttom med resten.

Ytterligare en som ivrar för att backstugan bevaras är Per Bång. Hans mamma brukade hälsa på Sofia Eriksson. Även han anser att det är ett stort kulturhistoriskt värde som riskerar att utplånas.

– Det är inte fem i tolv utan fem över tolv nu, säger han.

  • Jenny Allvin

Det fanns i boet

Ur bouppteckningen från 1923:

Sängkläder: 10 kronor, linnekläder: 5 kronor, möbler: 1 krona, en famn ved: 10 kronor, baljor: 1 krona samt 654, 85 kronor på banken och 60 kronor i kontanter. Fastighetens taxeringsvärde uppgick till 250 kronor.

Källa:

Backstuga

Backstuga kan syfta på en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av personer som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Det kan också syfta på jordstuga, som byggts delvis nedgrävd i marken.

Källa: