18 apr 2016 06:00

18 apr 2016 06:00

Fler vill avstå antibiotika

VÅRDBAROMETERN: Skaraborgarna tar till sig av budskapet

88 procent av Skaraborgarna är villiga att avstå från antibiotika även om de riskerar några extra sjukdagar, enligt den senaste Vårdbarometern.

Att nästan nio av tio kan tänka sig avstå antibiotikabehandling visar att arbetet med att minska onödig antibiotikaförskrivning ger resultat. 2011 var 82 procent villiga att avstå, och förra året var siffran 85 procent.

Kännedomen om sjukvårdsrådgivningen 1177 ökar. 86 procent uppgav att de kände till att de kan ringa det numret för att få råd och hjälp. 2012 kände 68 procent till funktionen. Samma år kände 33 procent till 1177:s webbplats, förra året visste 52 procent att det finns en sådan.

I undersökningen tyckte 94 procent att sjukhuset har rätt att kräva ett rökuppehåll av patienten inför en operation.

Hela landet

Vårdbarometern är en nationell undersökning som även presenterar resultat på kommunnivå. I Västra Götaland fick 8 100 (18 år eller äldre), varav cirka 1 800 i Skaraborg, svara på olika frågor om hälso- och sjukvård.

Gunilla Druve Jansson (C), ordförande i östra hälso- och sjukvårdsnämnden, har inte hunnit ta del av årets upplaga av Vårdbarometern men konstaterar att den är ett värdefullt instrument.

– Vi ser i vilken riktning vi ska arbeta. Vi tar verkligen till oss det som kommer fram.

Hon tillägger:

– Uppgiften om antibiotikan är glädjande, men frågan har ju fått stor uppmärksamhet.

Mindre förtroende

60 procent av Skaraborgarna hade mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna, vilket var några tre procentenheter färre än 2014. 13 procent hade ganska eller mycket litet förtroende. Av dem sa 20 procent att de inte blev tagna på allvar och 17 procent att de behandlades av olika läkare varje gång.

Förtroendet för sjukhusvården var mycket eller ganska stort för 76 procent, vilket är en högre siffra än de senaste åren. Sju procent uppgav att de har ganska eller mycket litet förtroende. 24 procent av den sistnämnda gruppen menade att de inte togs på allvar.

76 procent uppgav att de har tillgång till den vård de behöver, 2011 ansåg 80 procent det.

66 procent uppgav att de besökt sjukvården som patient de senaste sex månaderna. 80 procent sa att de först kontaktar vårdcentralen eller motsvarande, via telefon, om de vill ha vård, vilket var 19 procentenheter fler än 2012.

Däremot uppgav 19 procent att de minst en gång under 2015 ansett sig behövt vård men avstått från att söka. Året innan handlade det om 13 procent.

Bara fyra procent hade använt sig av internet för att jämföra olika vårdgivare, vilket var färre än under 2012 (fem procent).

Villiga att höja

57 procent av de tillfrågade föredrog att höja skatten om sjukvårdens resurser inte räcker till. 19 procent ville i stället höja patientavgifterna.

39 procent menade att vården inte ges på lika villkor, 2012 hade 45 procent av de tillfrågade den åsikten.

Att nästan nio av tio kan tänka sig avstå antibiotikabehandling visar att arbetet med att minska onödig antibiotikaförskrivning ger resultat. 2011 var 82 procent villiga att avstå, och förra året var siffran 85 procent.

Kännedomen om sjukvårdsrådgivningen 1177 ökar. 86 procent uppgav att de kände till att de kan ringa det numret för att få råd och hjälp. 2012 kände 68 procent till funktionen. Samma år kände 33 procent till 1177:s webbplats, förra året visste 52 procent att det finns en sådan.

I undersökningen tyckte 94 procent att sjukhuset har rätt att kräva ett rökuppehåll av patienten inför en operation.

Hela landet

Vårdbarometern är en nationell undersökning som även presenterar resultat på kommunnivå. I Västra Götaland fick 8 100 (18 år eller äldre), varav cirka 1 800 i Skaraborg, svara på olika frågor om hälso- och sjukvård.

Gunilla Druve Jansson (C), ordförande i östra hälso- och sjukvårdsnämnden, har inte hunnit ta del av årets upplaga av Vårdbarometern men konstaterar att den är ett värdefullt instrument.

– Vi ser i vilken riktning vi ska arbeta. Vi tar verkligen till oss det som kommer fram.

Hon tillägger:

– Uppgiften om antibiotikan är glädjande, men frågan har ju fått stor uppmärksamhet.

Mindre förtroende

60 procent av Skaraborgarna hade mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentralerna, vilket var några tre procentenheter färre än 2014. 13 procent hade ganska eller mycket litet förtroende. Av dem sa 20 procent att de inte blev tagna på allvar och 17 procent att de behandlades av olika läkare varje gång.

Förtroendet för sjukhusvården var mycket eller ganska stort för 76 procent, vilket är en högre siffra än de senaste åren. Sju procent uppgav att de har ganska eller mycket litet förtroende. 24 procent av den sistnämnda gruppen menade att de inte togs på allvar.

76 procent uppgav att de har tillgång till den vård de behöver, 2011 ansåg 80 procent det.

66 procent uppgav att de besökt sjukvården som patient de senaste sex månaderna. 80 procent sa att de först kontaktar vårdcentralen eller motsvarande, via telefon, om de vill ha vård, vilket var 19 procentenheter fler än 2012.

Däremot uppgav 19 procent att de minst en gång under 2015 ansett sig behövt vård men avstått från att söka. Året innan handlade det om 13 procent.

Bara fyra procent hade använt sig av internet för att jämföra olika vårdgivare, vilket var färre än under 2012 (fem procent).

Villiga att höja

57 procent av de tillfrågade föredrog att höja skatten om sjukvårdens resurser inte räcker till. 19 procent ville i stället höja patientavgifterna.

39 procent menade att vården inte ges på lika villkor, 2012 hade 45 procent av de tillfrågade den åsikten.