28 jan 2016 06:00

28 jan 2016 06:00

Efter 27 år kliver Lars av sysslan

SKARABORG: Slutar som ordförande för läkarföreningen

Lars Olén slutar som ordförande för Skaraborgs läkarförening efter 27 år, men någon ersättare finns inte.
– Men jag ingår i den nya styrelsen, säger han.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Lars Olén är öronläkare vid Skaraborgs sjukhus eller Kärnsjukhuset som det hette då han började den 2 april 1973. Det var samma dag som det nya fina sjukhuset i Skövde invigdes och redan då hade han engagerat sig fackligt. Dels under sin studietid där han bland annat var delaktig i utformningen av AT-tjänstgöringen, dels som ordförande i en förening för yngre läkare.

Omröstning

– Vi förordade att tillsättningen av AT-tjänsterna skulle ske genom kompetens. Alternativet var lottning och under ett möte i Göteborg blev det omröstning, vårt förslag vann och myndigheterna gick efter det, minns Lars.

1988 klev han direkt in på ordförandeposten i Skaraborgs läkarförening.

– Jag engagerar mig gärna och har varit med under samtliga förhandlingar.

Genom åren har kraven och tidsåtgången för det fackliga engagemanget ökat. 1988 handlade det om sju timmar i veckan, numera ägnar Lars sig åt fackligt arbete på 50 procent.

– MBL fanns ju redan på den tiden, men numera är det fler individärenden. Utbrändhet en diagnos som tillkommit. Vi lever i en komplicerad värld, vi ska hinna med barnen och arbetsgivaren har också höga krav.

En titt i de senaste protokollen från det lokala mötet i Skaraborg samt föreningen, som leds av Lars, för samtliga läkare i regionen, visar att det fackliga arbetet är brett.

Frågor om samverkansgrupper (MBL), parkeringsavgifter på ­sjukhusens parkeringsplatser, införandet av patientjournaler på ­nätet samt en förfrågan från Kenya om utbyte är bara några exempel från den regionala föreningen. Lokalt var samverksansfrågor angående byggnadsplaner, Närhälsans neddragning samt psykiatrins bemanning några punkter på dagordningen.

Just nu har Skaraborgs läkarförening, som organiserar läkare på olika nivåer, 784 medlemmar. Exklusive pensionärerna är siffran 715.

– Anslutningsgraden är 90 procent. Det är en bra siffra och vi hävdar att våra löner inte varit som de är, utan det fackliga arbetet. Några vill förhandla själva om sin egen lön, och det kanske inte är så svårt men de åker ju snålskjuts på det fackföreningen har gjort.

Har gjort sitt

Nu tycker Lars Olén, som är 67 år, att han gjort sitt som ordförande. Någon given ersättare finns inte, men Lars slutar ändå men ingår dock i den nya styrelsen.

– Någon gång måste det bli så och ibland krävs det att man avgår och inte bara säger det, och sedan ändå sitter kvar.

Läkarföreningen är inte ensamt att ha problem med rekrytering.

Frågan har diskuterats många gånger, men något entydigt svar finns inte.

– Vårt jobb är så positivt, vi älskar det och många vill kanske inte göra något på arbetstid som inte ingår i läkaryrket.

Någon besvikelse under dina år på Skas?

– Läkarfacket har under 20 år drivit frågan om att det måste finnas en centralt placerad aula hos en så stor arbetsgivare som har över 4 000 anställda. Det har lovats och lovats men alltid kommer andra saker i vägen. Det är väl problemet när man glömmer av en sådan funktion i ursprungliga planeringen.

Lars Olén är öronläkare vid Skaraborgs sjukhus eller Kärnsjukhuset som det hette då han började den 2 april 1973. Det var samma dag som det nya fina sjukhuset i Skövde invigdes och redan då hade han engagerat sig fackligt. Dels under sin studietid där han bland annat var delaktig i utformningen av AT-tjänstgöringen, dels som ordförande i en förening för yngre läkare.

Omröstning

– Vi förordade att tillsättningen av AT-tjänsterna skulle ske genom kompetens. Alternativet var lottning och under ett möte i Göteborg blev det omröstning, vårt förslag vann och myndigheterna gick efter det, minns Lars.

1988 klev han direkt in på ordförandeposten i Skaraborgs läkarförening.

– Jag engagerar mig gärna och har varit med under samtliga förhandlingar.

Genom åren har kraven och tidsåtgången för det fackliga engagemanget ökat. 1988 handlade det om sju timmar i veckan, numera ägnar Lars sig åt fackligt arbete på 50 procent.

– MBL fanns ju redan på den tiden, men numera är det fler individärenden. Utbrändhet en diagnos som tillkommit. Vi lever i en komplicerad värld, vi ska hinna med barnen och arbetsgivaren har också höga krav.

En titt i de senaste protokollen från det lokala mötet i Skaraborg samt föreningen, som leds av Lars, för samtliga läkare i regionen, visar att det fackliga arbetet är brett.

Frågor om samverkansgrupper (MBL), parkeringsavgifter på ­sjukhusens parkeringsplatser, införandet av patientjournaler på ­nätet samt en förfrågan från Kenya om utbyte är bara några exempel från den regionala föreningen. Lokalt var samverksansfrågor angående byggnadsplaner, Närhälsans neddragning samt psykiatrins bemanning några punkter på dagordningen.

Just nu har Skaraborgs läkarförening, som organiserar läkare på olika nivåer, 784 medlemmar. Exklusive pensionärerna är siffran 715.

– Anslutningsgraden är 90 procent. Det är en bra siffra och vi hävdar att våra löner inte varit som de är, utan det fackliga arbetet. Några vill förhandla själva om sin egen lön, och det kanske inte är så svårt men de åker ju snålskjuts på det fackföreningen har gjort.

Har gjort sitt

Nu tycker Lars Olén, som är 67 år, att han gjort sitt som ordförande. Någon given ersättare finns inte, men Lars slutar ändå men ingår dock i den nya styrelsen.

– Någon gång måste det bli så och ibland krävs det att man avgår och inte bara säger det, och sedan ändå sitter kvar.

Läkarföreningen är inte ensamt att ha problem med rekrytering.

Frågan har diskuterats många gånger, men något entydigt svar finns inte.

– Vårt jobb är så positivt, vi älskar det och många vill kanske inte göra något på arbetstid som inte ingår i läkaryrket.

Någon besvikelse under dina år på Skas?

– Läkarfacket har under 20 år drivit frågan om att det måste finnas en centralt placerad aula hos en så stor arbetsgivare som har över 4 000 anställda. Det har lovats och lovats men alltid kommer andra saker i vägen. Det är väl problemet när man glömmer av en sådan funktion i ursprungliga planeringen.