20 nov 2015 08:00

20 nov 2015 08:00

Reflexerande studie om medicinpåverkan

SKARABORG: Rörelseanalys av Parkinsonpatienter

Parkinsonpatienten Morgan Linderoth analyseras före och efter medicinering.
– Självklart ställer jag upp, inte minst för att kunna hjälpa andra.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Morgan Linderoth, 79 år, är en många som finns med i en forskningsstudie om hur rörelserna hos Parkinsonpatienter varierar före och efter medicinering. När Lidköpingsbon kom till gånganalyslaboratoriet på Skaraborgs sjukhus i Skövde, hade han inte tagit någon medicin mot sin sjukdom sedan kvällen innan.

Rörelseanalys

Väl i laboratoriet fick han genomgå en rörelseanalys. Sjukgymnasten Mia Lennartsson och ortopedingenjören Katarina Hjältman, fäste flera reflekterande sensorer på Morgans kropp. Sedan fick han gå fram och tillbaka i labbet, rörelserna fångades upp via specialkameror och de dokumenterades via tredimensionella bilder i datorn.

– Vi registrerar rörelserna i den här undersökningen, men inte själv muskelarbetet, säger ortopedingenjören Katarina Hjältman.

Medicinering

Efter en pratstund med neurologen Ingrid Hämberg, som ställde olika frågor om bland annat allmäntillståndet. Bland annat genomförs ett test som ger en grov uppskattning av den kognitiva förmågan (bland annat minne och inlärning).

Sedan fick han Parkinsonmedicin och fick vila en stund.

– Medicinen är relativt vanlig; den löses upp i vatten och är snabbverkande, säger Ingrid Hämberg.

Upprepas

40 minuter senare upprepades proceduren, med samma övningar och samma frågor. Därmed får man två olika patientanalyser; före och efter medicinering, och kan kartlägga skillnaden. Dels kan effekten och förståelsen av den medicineringen granskas, vilket kan leda till korrigeringar.

Ett annat mål för projektet är även att fortsätta arbetet med undersökningstekniken och rapporteringen från gånganalyslaboratoriet.

Morgan Linderoth, som haft Parkinson under tolv år, var nöjd med förmiddagen i Skövde.

– Jag har provat allt i medicinväg, men inget har svarat. Det känns bara positivt att testa och även ett bra sätt att hjälpa andra.

Äter du medicinen du fick mellan analyserna, i vanliga fall?

– Nej, men det känns rätt skapligt. När jag gick till bilen förut för att lägga i mer pengar i parkeringsautomaten, kändes det att medicinen verkade.

Projektet inleddes innan sommaren och hittills har 33 patienter från Skaraborg analyserats.

Ingrid Hämberg konstaterar att patientens gångstatus blir mer definierad med den här metoden. Nu får hon som neurolog ett konkret besked, en traditionell visuell analys blir mer subjektivt.

– Två neurologer kan ha olika uppfattning om samma patient; det här blir ett rent objektivt test, och skulle kunna användas som ett kvitto när en patient börjar medicineras och vid uppföljning.

Morgan Linderoth, 79 år, är en många som finns med i en forskningsstudie om hur rörelserna hos Parkinsonpatienter varierar före och efter medicinering. När Lidköpingsbon kom till gånganalyslaboratoriet på Skaraborgs sjukhus i Skövde, hade han inte tagit någon medicin mot sin sjukdom sedan kvällen innan.

Rörelseanalys

Väl i laboratoriet fick han genomgå en rörelseanalys. Sjukgymnasten Mia Lennartsson och ortopedingenjören Katarina Hjältman, fäste flera reflekterande sensorer på Morgans kropp. Sedan fick han gå fram och tillbaka i labbet, rörelserna fångades upp via specialkameror och de dokumenterades via tredimensionella bilder i datorn.

– Vi registrerar rörelserna i den här undersökningen, men inte själv muskelarbetet, säger ortopedingenjören Katarina Hjältman.

Medicinering

Efter en pratstund med neurologen Ingrid Hämberg, som ställde olika frågor om bland annat allmäntillståndet. Bland annat genomförs ett test som ger en grov uppskattning av den kognitiva förmågan (bland annat minne och inlärning).

Sedan fick han Parkinsonmedicin och fick vila en stund.

– Medicinen är relativt vanlig; den löses upp i vatten och är snabbverkande, säger Ingrid Hämberg.

Upprepas

40 minuter senare upprepades proceduren, med samma övningar och samma frågor. Därmed får man två olika patientanalyser; före och efter medicinering, och kan kartlägga skillnaden. Dels kan effekten och förståelsen av den medicineringen granskas, vilket kan leda till korrigeringar.

Ett annat mål för projektet är även att fortsätta arbetet med undersökningstekniken och rapporteringen från gånganalyslaboratoriet.

Morgan Linderoth, som haft Parkinson under tolv år, var nöjd med förmiddagen i Skövde.

– Jag har provat allt i medicinväg, men inget har svarat. Det känns bara positivt att testa och även ett bra sätt att hjälpa andra.

Äter du medicinen du fick mellan analyserna, i vanliga fall?

– Nej, men det känns rätt skapligt. När jag gick till bilen förut för att lägga i mer pengar i parkeringsautomaten, kändes det att medicinen verkade.

Projektet inleddes innan sommaren och hittills har 33 patienter från Skaraborg analyserats.

Ingrid Hämberg konstaterar att patientens gångstatus blir mer definierad med den här metoden. Nu får hon som neurolog ett konkret besked, en traditionell visuell analys blir mer subjektivt.

– Två neurologer kan ha olika uppfattning om samma patient; det här blir ett rent objektivt test, och skulle kunna användas som ett kvitto när en patient börjar medicineras och vid uppföljning.