13 sep 2016 06:00

15 sep 2016 22:26

Deras hund hamnade på soptippen

MARIESTAD: Djurägare riktar kritik mot veterinär

I sorgearbetet efter hunden Jalle fick ägarna en chock när de insåg att deras hund hamnat på soptipp istället för i minneslund. De riktar nu kritik mot veterinärklinkens bristande rutiner.

Den 19 juli upplevde Elisabeth Tano och Per Gustafsson en djurägares värsta mardröm: de fick låta sin älskade hund och familjemedlem, Jalle, somna in.

De önskade att deras hund skulle kremeras och placeras i en minneslund.

I slutet av augusti kände de sig redo för att göra ett besök på den plats i Floby, där de uppfattat att Jalle skulle ligga.

– Så vi tog med oss en av hans leksaker och åkte dit, berättar Elisabeth Tano.

När de kom fram fick de information om att Tortens smådjurkremering i Floby inte hade något avtal med den aktuella veterinärkliniken.

– Vi grät hela vägen hem och undrade vart Jalle hamnat nu.

Elisabeth och Per tog kontakt med veterinären och efter en mejlväxling stod det klart att Jalle hamnat hos Lekebergs smådjurskremering i Örebro.

– När jag gick in och läste kom nästa chock, säger Elisabeth.

På hemsidan står det att djur som ska separatkremeras måste ha en speciell id-märkning. Det är veterinärens ansvar att informera djurägaren om detta, så att matte/husse ska kunna välja hur den fyrfota vännen ska vila efter döden.

Enligt hemsidan väljer de flesta djurägare att inte separatkremera och då blandas djurets aska med andra djurs och ”deponeras på särskild plats anvisad av tekniska förvaltningen i Örebro”.

– Jag skrek till – det är ju en soptipp!

Inget ansvar

Elisabeth är mycket kritisk mot tillvägagångssättet och säger att om hon fått ordentlig information om smådjurskremeringen i Örebro hade hon valt annorlunda.

– Jag tänker inte bara på Jalle, utan undrar hur många djurägare som trott att deras djur hamnat i minneslund?

Jalles matte och husse tog kontakt med Jordbruksverket och blev hänvisade till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Men de behandlar endast ärenden av veterinärmedicinsk karaktär och där ingår inte vad som händer efter djurets död.

– Vi vill gå vidare med detta, framför allt för att det inte ska drabba andra, säger Elisabeth.

MT har kontaktat länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för veterinärer.

– Vårt tillsynsansvar sträcker sig till hur man vårdar och behandlar djur, meddelar Karin Lundborg, enhetschef för veterinär och djurskyddsenheten.

Etisk fråga

Johan Beck-Friis, informationschef på veterinärförbundet, har aldrig tidigare hört om något liknande fall.

– Det blir en etisk fråga och låter som en konflikt mellan två parter. Så länge det finns ett avtal (kvitto) skrivet mellan kunden och veterinären så kan jag inte se något juridiskt eller affärsmässigt fel i detta, säger han.

Den 19 juli upplevde Elisabeth Tano och Per Gustafsson en djurägares värsta mardröm: de fick låta sin älskade hund och familjemedlem, Jalle, somna in.

De önskade att deras hund skulle kremeras och placeras i en minneslund.

I slutet av augusti kände de sig redo för att göra ett besök på den plats i Floby, där de uppfattat att Jalle skulle ligga.

– Så vi tog med oss en av hans leksaker och åkte dit, berättar Elisabeth Tano.

När de kom fram fick de information om att Tortens smådjurkremering i Floby inte hade något avtal med den aktuella veterinärkliniken.

– Vi grät hela vägen hem och undrade vart Jalle hamnat nu.

Elisabeth och Per tog kontakt med veterinären och efter en mejlväxling stod det klart att Jalle hamnat hos Lekebergs smådjurskremering i Örebro.

– När jag gick in och läste kom nästa chock, säger Elisabeth.

På hemsidan står det att djur som ska separatkremeras måste ha en speciell id-märkning. Det är veterinärens ansvar att informera djurägaren om detta, så att matte/husse ska kunna välja hur den fyrfota vännen ska vila efter döden.

Enligt hemsidan väljer de flesta djurägare att inte separatkremera och då blandas djurets aska med andra djurs och ”deponeras på särskild plats anvisad av tekniska förvaltningen i Örebro”.

– Jag skrek till – det är ju en soptipp!

Inget ansvar

Elisabeth är mycket kritisk mot tillvägagångssättet och säger att om hon fått ordentlig information om smådjurskremeringen i Örebro hade hon valt annorlunda.

– Jag tänker inte bara på Jalle, utan undrar hur många djurägare som trott att deras djur hamnat i minneslund?

Jalles matte och husse tog kontakt med Jordbruksverket och blev hänvisade till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Men de behandlar endast ärenden av veterinärmedicinsk karaktär och där ingår inte vad som händer efter djurets död.

– Vi vill gå vidare med detta, framför allt för att det inte ska drabba andra, säger Elisabeth.

MT har kontaktat länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för veterinärer.

– Vårt tillsynsansvar sträcker sig till hur man vårdar och behandlar djur, meddelar Karin Lundborg, enhetschef för veterinär och djurskyddsenheten.

Etisk fråga

Johan Beck-Friis, informationschef på veterinärförbundet, har aldrig tidigare hört om något liknande fall.

– Det blir en etisk fråga och låter som en konflikt mellan två parter. Så länge det finns ett avtal (kvitto) skrivet mellan kunden och veterinären så kan jag inte se något juridiskt eller affärsmässigt fel i detta, säger han.

  • Tove Gontran