19 aug 2016 06:00

19 aug 2016 06:00

Vill rädda biologisk mångfald

ÖSTERPLANA: Viktigt att bevara det gamla kulturlandskapet

Bevara. Landskapet förändras och arter behöver människors hjälp för att överleva. Bevarandet av gamla betesmarker och slåtterängar är en del i räddningsarbetet.

– Just nu försvinner både boplats, matplats och dejtingplatser för pollinerande insekter, konstaterar Eva Gustavsson.

Områdena runt Österplana kyrka kan med ett ovant öga se ut som vilken kohage som helst. Men sett med en landskapsvårdares ögon är platsen värdefull. Marken runt kyrkan är gammal betesmark på kalkberggrund, vilket gör området till artrik alvarmark.

MT besöker Österplana när elever vid landskapsvårdsprogrammet på Dacapo övar lieslåtter i närheten av kyrkan. Läraren Eva Gustavsson förklarar varför det är viktigt att bevara det gamla kulturlandskapet med dess ängar och betesmarker.

– Om man tar bort betesdjur från gamla betesmarker växer det igen och då försvinner arter. Arterna är beroende av människor för sin överlevnad, säger Eva.

Viktig historia

Sedan 1700-talet har 90 procent av betesmarken och nästan 100 procent av slåttermarken i Sverige försvunnit. För att bäst bevara arterna som är beroende av dessa marker behöver landskapet återskapas. På en gammal slåtteräng ska gräset slås och på betesmark ska djur beta. Då kan arter som funnits på platsen återkomma. Eva jämför arbetet med renovering av byggnader.

– Man skulle aldrig säga ”vi gör som vi gjorde med kyrkan!” när man ska renovera en byggnad från en annan tid. Byggnader med olika historia måste restaureras på olika sätt, detsamma gäller marker.

– Det är inte gräsmark som gräsmark. Tar man inte hjälp av historian så är det lätt att göra fel.

Betydande detaljer

Eva pekar på ett område vid en stenmur för att visa skillnaden mellan ett område där människor har hjälpt till, och ett där naturen fått dominera. På ena sidan muren växer stora träd och marken täcks av grön växtlighet. På andra sida muren, där betesdjuren går, finns små buskar, blommor och olika typer av gräs. Det igenvuxna området skulle kanske gå att återställa till den betesmark som det en gång varit, men då krävs stor kunskap och känsla för detaljer.

– Vissa blommor kan återkomma då, men oftast blir det en trivial flora.

Utrotningsperiod

Eva Gustavsson beskriver nutiden som den största utrotningsperioden i jordens historia.

– När många arter försvinner samtidigt blir det en snöbollseffekt som vi behöver undvika.

För att arterna ska finnas kvar behövs många komponenter i kulturlandskapet. Eftersom naturliga blommande marker försvinner är det bra att plantera blommor hemma i trädgården. Mormorsperenner kan rädda många insikter och gör dessutom trädgårdarna vackrare, enligt Eva.

– Nu finns till exempel humlor mest i städer och villaområden, där blommorna finns, säger hon.

Lieslåtter

Slåtterängarna blir allt färre och då riskerar många arter att försvinna. Vid Österplana kyrka övar elever slåtterteknik med läraren Joakim Lilja. Samtidigt som de lär sig att slå med lie så gynnas marken och arterna som finns där.

– Det är bättre för både miljön och kroppen med de gamla teknikerna. Men det krävs kunskap och folk har inte tid att lära sig. Då blir det röjsågen i stället, säger Joakim.

Områdena runt Österplana kyrka kan med ett ovant öga se ut som vilken kohage som helst. Men sett med en landskapsvårdares ögon är platsen värdefull. Marken runt kyrkan är gammal betesmark på kalkberggrund, vilket gör området till artrik alvarmark.

MT besöker Österplana när elever vid landskapsvårdsprogrammet på Dacapo övar lieslåtter i närheten av kyrkan. Läraren Eva Gustavsson förklarar varför det är viktigt att bevara det gamla kulturlandskapet med dess ängar och betesmarker.

– Om man tar bort betesdjur från gamla betesmarker växer det igen och då försvinner arter. Arterna är beroende av människor för sin överlevnad, säger Eva.

Viktig historia

Sedan 1700-talet har 90 procent av betesmarken och nästan 100 procent av slåttermarken i Sverige försvunnit. För att bäst bevara arterna som är beroende av dessa marker behöver landskapet återskapas. På en gammal slåtteräng ska gräset slås och på betesmark ska djur beta. Då kan arter som funnits på platsen återkomma. Eva jämför arbetet med renovering av byggnader.

– Man skulle aldrig säga ”vi gör som vi gjorde med kyrkan!” när man ska renovera en byggnad från en annan tid. Byggnader med olika historia måste restaureras på olika sätt, detsamma gäller marker.

– Det är inte gräsmark som gräsmark. Tar man inte hjälp av historian så är det lätt att göra fel.

Betydande detaljer

Eva pekar på ett område vid en stenmur för att visa skillnaden mellan ett område där människor har hjälpt till, och ett där naturen fått dominera. På ena sidan muren växer stora träd och marken täcks av grön växtlighet. På andra sida muren, där betesdjuren går, finns små buskar, blommor och olika typer av gräs. Det igenvuxna området skulle kanske gå att återställa till den betesmark som det en gång varit, men då krävs stor kunskap och känsla för detaljer.

– Vissa blommor kan återkomma då, men oftast blir det en trivial flora.

Utrotningsperiod

Eva Gustavsson beskriver nutiden som den största utrotningsperioden i jordens historia.

– När många arter försvinner samtidigt blir det en snöbollseffekt som vi behöver undvika.

För att arterna ska finnas kvar behövs många komponenter i kulturlandskapet. Eftersom naturliga blommande marker försvinner är det bra att plantera blommor hemma i trädgården. Mormorsperenner kan rädda många insikter och gör dessutom trädgårdarna vackrare, enligt Eva.

– Nu finns till exempel humlor mest i städer och villaområden, där blommorna finns, säger hon.

Lieslåtter

Slåtterängarna blir allt färre och då riskerar många arter att försvinna. Vid Österplana kyrka övar elever slåtterteknik med läraren Joakim Lilja. Samtidigt som de lär sig att slå med lie så gynnas marken och arterna som finns där.

– Det är bättre för både miljön och kroppen med de gamla teknikerna. Men det krävs kunskap och folk har inte tid att lära sig. Då blir det röjsågen i stället, säger Joakim.

  • Jennie Hill-Sjöqvist