27 maj 2016 06:00

27 maj 2016 06:50

Kommunerna lånar mer än någonsin

MARIESTAD: Satsningar som innebär risktagande

Sveriges kommuner har i dag lån på över 500 miljarder kronor och investeringarna är uppe i rekordnivåer.
För en handfull kommuner runt om i landet är ekonomin så bräcklig att de nekas nya lån.

Majoritetspartierna i Mariestad fortsätter på den inslagna vägen och föreslår en hög investeringsnivå 2017 (245 miljoner kronor). Kommunens skulder kommer därmed att uppgå till 1,1 miljard kronor nästa år.

När Lars Arvidsson i höstas presenterade en långsiktig analys av det ekonomiska läget uppskattades ett underskott i kommunbudgeten 2019 på närmare 100 miljoner kronor. En jämförelse gjord av kommunforskning i Västsverige mellan orterna i Västra Götaland 2014 visade att Mariestads kommun hade en soliditet på minus 17 procent (hur mycket av tillgångarna som är finansierat med eget kapital). Endast fem kommuner var sämre.

Sveriges kommuner och landsting har också slagit larm. Enligt deras prognos kommer medelskattesatsen fram till 2019 att behöva höjas med två kronor för att kommunerna ska klara sina grundläggande uppgifter.

Hur illavarslande är då ekonomin i Mariestad? MT har vänt sig till Kommuninvest, kommunsektorns eget låneinstitut vilket ägs av 272 kommuner och nio landsting, för att få expertisens syn på läget generellt. Kommuninvest hanterar i dag närmare 50 procent av den totala kommunala låneskulden i Sverige.

Björn Bergstrand, mediechef, svarar på frågorna.

Det talas om rekordstora investeringar i landets kommuner. Vad beror det på?

– Främst den snabba befolkningstillväxten, vilken till stor del beror på flyktingsituationen, men inte enbart. Men också inflyttning till städerna och en åldrande befolkning. Dessutom finns ett behov att renovera och uppgradera den befintliga infrastrukturen, både över och under mark.

Hur stora lån har kommunerna?

– Kommunernas skuld är i dag en bit över 500 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 14 procent av BNP. Utslaget per invånare blir det knappt 55 000 kronor i snitt.

Räknar man ut Mariestadsbornas skuld sett till kommunens lån (1,1 miljard kronor 2017) blir summan 46 000 kronor per invånare.

Nu lånar kommunerna till exceptionellt låga räntor. Vad händer när räntorna vänder i takt med att skuldbergen växer?

– Jag skulle inte använda mig av uttrycket skuldberg, det finns utrymme att öka skulderna. Nivån i dag är trots allt relativt låg, den är klart hanterbar. Den är sannolikt hanterbar även med en räntehöjning.

Men det finns uppenbarligen ett risktagande?

– Ja, särskilt för kommuner med en svag befolkningstillväxt. Det är viktigt att ha koll på den långsiktiga utvecklingen.

Hur vanligt är det att kommuner har en negativ soliditet och hur ofta säger ni nej till nya lån?

– Inklusive pensionsåtaganden har 105 kommuner och 70 kommunkoncerner negativ soliditet.

– I vår kreditvärderingsmodell analyserar vi att antal faktorer så som tillgångar, skulder, soliditet, befolkningstillväxt med mera. I dag finns en handfull kommuner på vår observationslista, det vill säga att de inte beviljas nya lån utan vi för en dialog med låntagarna kring hur den finansiella ställningen kan förbättras, säger Björn Bergstrand.

En färsk rapport från Kommuninvest visar att kommunsektorns investeringar överstiger statens med mer än 20 miljarder kronor. 2014 hade Göteborg högst låneskuld (38 miljarder kronor), följt av Stockholm (23,4 miljarder) och Linköping (15,5 miljarder). Det bokförda värdet av kommunsektorns anläggningstillgångar överstiger 1 000 miljarder kronor, vilket alltså är dubbelt så mycket som den externa låneskulden.

Majoritetspartierna i Mariestad fortsätter på den inslagna vägen och föreslår en hög investeringsnivå 2017 (245 miljoner kronor). Kommunens skulder kommer därmed att uppgå till 1,1 miljard kronor nästa år.

När Lars Arvidsson i höstas presenterade en långsiktig analys av det ekonomiska läget uppskattades ett underskott i kommunbudgeten 2019 på närmare 100 miljoner kronor. En jämförelse gjord av kommunforskning i Västsverige mellan orterna i Västra Götaland 2014 visade att Mariestads kommun hade en soliditet på minus 17 procent (hur mycket av tillgångarna som är finansierat med eget kapital). Endast fem kommuner var sämre.

Sveriges kommuner och landsting har också slagit larm. Enligt deras prognos kommer medelskattesatsen fram till 2019 att behöva höjas med två kronor för att kommunerna ska klara sina grundläggande uppgifter.

Hur illavarslande är då ekonomin i Mariestad? MT har vänt sig till Kommuninvest, kommunsektorns eget låneinstitut vilket ägs av 272 kommuner och nio landsting, för att få expertisens syn på läget generellt. Kommuninvest hanterar i dag närmare 50 procent av den totala kommunala låneskulden i Sverige.

Björn Bergstrand, mediechef, svarar på frågorna.

Det talas om rekordstora investeringar i landets kommuner. Vad beror det på?

– Främst den snabba befolkningstillväxten, vilken till stor del beror på flyktingsituationen, men inte enbart. Men också inflyttning till städerna och en åldrande befolkning. Dessutom finns ett behov att renovera och uppgradera den befintliga infrastrukturen, både över och under mark.

Hur stora lån har kommunerna?

– Kommunernas skuld är i dag en bit över 500 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 14 procent av BNP. Utslaget per invånare blir det knappt 55 000 kronor i snitt.

Räknar man ut Mariestadsbornas skuld sett till kommunens lån (1,1 miljard kronor 2017) blir summan 46 000 kronor per invånare.

Nu lånar kommunerna till exceptionellt låga räntor. Vad händer när räntorna vänder i takt med att skuldbergen växer?

– Jag skulle inte använda mig av uttrycket skuldberg, det finns utrymme att öka skulderna. Nivån i dag är trots allt relativt låg, den är klart hanterbar. Den är sannolikt hanterbar även med en räntehöjning.

Men det finns uppenbarligen ett risktagande?

– Ja, särskilt för kommuner med en svag befolkningstillväxt. Det är viktigt att ha koll på den långsiktiga utvecklingen.

Hur vanligt är det att kommuner har en negativ soliditet och hur ofta säger ni nej till nya lån?

– Inklusive pensionsåtaganden har 105 kommuner och 70 kommunkoncerner negativ soliditet.

– I vår kreditvärderingsmodell analyserar vi att antal faktorer så som tillgångar, skulder, soliditet, befolkningstillväxt med mera. I dag finns en handfull kommuner på vår observationslista, det vill säga att de inte beviljas nya lån utan vi för en dialog med låntagarna kring hur den finansiella ställningen kan förbättras, säger Björn Bergstrand.

En färsk rapport från Kommuninvest visar att kommunsektorns investeringar överstiger statens med mer än 20 miljarder kronor. 2014 hade Göteborg högst låneskuld (38 miljarder kronor), följt av Stockholm (23,4 miljarder) och Linköping (15,5 miljarder). Det bokförda värdet av kommunsektorns anläggningstillgångar överstiger 1 000 miljarder kronor, vilket alltså är dubbelt så mycket som den externa låneskulden.