09 maj 2016 20:30

09 maj 2016 20:30

Båtnjutningen kan börja

MARIESTAD: Säsongen har startat

Äntligen börjar båtlivet igen!

Båten Vidstige – en Hanse 311 – är på väg mot vattnet igen.
– Sjösättningen är alltid spännande och det suger i magen, säger Gunnel Andersson.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Hösten och vintern är avklarad. Våren har snart övergått i sommar och nu börjar båtsäsongen på allvar.

I söndags var det flera som passade på att sjösätta sina fritidsbåtar i Mariestad.

Gunnel och Christer Andersson, från Mariestad, fick hjälp av Gunnels bror, Göran Lundvall, och hans son Ulf. Sakta men säkert lyftes Vidstige, som är 31 fot lång, ner i Vänern och det gick smärtfritt även den här gången.

Inga läckage fanns att rapportera.

– Båten är vår sommarfritid och betyder jättemycket. Under vintern drömmer man om den här tiden, säger Gunnel.

De är med i Mariestads Båtgårdsförening vid Ekudden där båten är uppställd under vintrarna. Sedan flyttas den under sommaren till båtplatsen i inre hamnen.

Båten, utrustad med en liten badstegsramp, inköptes i Mälaren 2005 och den förre ägaren gillade ”Sagan om ringen” som ni förstår.

– Under sommaren seglar vi gärna på västkusten, men även Vänern är fantastisk.

Fina seglatser

Gunnel berättar om flera fina båttripper i havet kring Lysekil och Petter Harryssons Åstol, samt grannön Dyrön.

– Vi har också bekanta vid Slävik nära Bohus-Malmön. Hemma i Vänern seglar vi ofta till Brommö och Djurö.

I sommar hoppas de få ännu mer tid för segling eftersom Christer har fyllt 66 är och tänker gå ner lite i tid som egenföretagare, där han är elkonsult.

– Vad skönt vädret har blivit. För en månad sedan åkte vid skidor i Sälen under vecka. Nu har vi lagt i båten, säger Gunnel och strålar i kapp med solen.

Inge Andersson har också sjösatt sin båt Elin, en Trio 80. Han väntar på att frugan Marita ska komma ner med mobiltelefonen och flytvästar.

– Jag har haft båt i hela mitt liv. Det är underbart. En sommar övernattade vid 40 nätter i båt, säger Inge.

Vad har du för smultronställen i Vänern?

– Lindökroken är strålande och har fina bryggor, men Djurö är också fint. Det är också fint att göra ett stopp vid Laxhall, berättar Inge.

Hösten och vintern är avklarad. Våren har snart övergått i sommar och nu börjar båtsäsongen på allvar.

I söndags var det flera som passade på att sjösätta sina fritidsbåtar i Mariestad.

Gunnel och Christer Andersson, från Mariestad, fick hjälp av Gunnels bror, Göran Lundvall, och hans son Ulf. Sakta men säkert lyftes Vidstige, som är 31 fot lång, ner i Vänern och det gick smärtfritt även den här gången.

Inga läckage fanns att rapportera.

– Båten är vår sommarfritid och betyder jättemycket. Under vintern drömmer man om den här tiden, säger Gunnel.

De är med i Mariestads Båtgårdsförening vid Ekudden där båten är uppställd under vintrarna. Sedan flyttas den under sommaren till båtplatsen i inre hamnen.

Båten, utrustad med en liten badstegsramp, inköptes i Mälaren 2005 och den förre ägaren gillade ”Sagan om ringen” som ni förstår.

– Under sommaren seglar vi gärna på västkusten, men även Vänern är fantastisk.

Fina seglatser

Gunnel berättar om flera fina båttripper i havet kring Lysekil och Petter Harryssons Åstol, samt grannön Dyrön.

– Vi har också bekanta vid Slävik nära Bohus-Malmön. Hemma i Vänern seglar vi ofta till Brommö och Djurö.

I sommar hoppas de få ännu mer tid för segling eftersom Christer har fyllt 66 är och tänker gå ner lite i tid som egenföretagare, där han är elkonsult.

– Vad skönt vädret har blivit. För en månad sedan åkte vid skidor i Sälen under vecka. Nu har vi lagt i båten, säger Gunnel och strålar i kapp med solen.

Inge Andersson har också sjösatt sin båt Elin, en Trio 80. Han väntar på att frugan Marita ska komma ner med mobiltelefonen och flytvästar.

– Jag har haft båt i hela mitt liv. Det är underbart. En sommar övernattade vid 40 nätter i båt, säger Inge.

Vad har du för smultronställen i Vänern?

– Lindökroken är strålande och har fina bryggor, men Djurö är också fint. Det är också fint att göra ett stopp vid Laxhall, berättar Inge.