20 apr 2016 15:27

20 apr 2016 15:59

Ny hypotes om siken

MARIESTAD: Yrkesfiskare undrar hur det ska gå till i praktiken

En ny forskarhypotes är att dioxinhalten i sik varierar med fiskens fetthalt. En apparat för att mäta fetthalten i nyfångad sik skulle kanske kunna vara något. Men yrkesfiskaren Bo-Gunnar Blom på Torsö är skeptisk till hur det skulle fungera i praktiken.

Det var 2011 som Livsmedelsverket konstaterade att sik från Vänern innehåller otillåtet höga dioxinhalter. Länsstyrelsen beslutade om omedelbart säljstopp för Vänersiken och kommunerna kontrollerar att inte någon form av förädlad sådan fisk säljs.

Nu är det så att vissa fiskarter får säljas i Sverige trots att dioxinhalten är högre än EU:s gränsvärde. Det beror på att Sverige har ett särskilt undantag för strömming/sill, vildfångad lax samt öring och röding från Östersjöområdet, Vänern och Vättern. När dessa undantag en gång förhandlades om kan man kortfattat säga att siken glömdes bort.

Projektgrupp

NLT har skrivit att en projektgrupp från Institutet för vatten- och luftvård och Sveriges lantbruksuniversitet under sommaren analyserat fångad Vänersik och kommit fram till hypotesen att dioxinhalten varierar med sikens fetthalt; ju fetare fisk desto mer dioxin.

Skulle denna hypotes visa sig hålla i praktiken måste det till en metod för yrkesfiskarna att ombord på båtarna mäta fetthalten, eftersom sikens tjocklek eller storlek inte ger någon vägledning.

Fetthalten

Forskaren Magnus Karlsson på IVL säger till NLT att man vill testa instrument för att mäta fetthalten på sik och att sådan utrustning redan finns för andra fiskarter.

Tidigare har MT skrivit om hypotesen att det skulle vara dioxinskillnader mellan sikbestånd som lever ytligt och djupt i Vänern. Denna hypotes verkar i dag ha övergetts.

”Komplicerat”

Bo-Gunnar Blom är yrkesfiskare och utgår från hamnen på Torsö. Han säger att han inte har den blekaste aning om hur ett sådant mätförfarande skulle kunna gå till.

– Det låter väldigt komplicerat, jag har svårt att tänka mig hur det skulle kunna lösas i praktiken när vi får upp flera hundra sikar på en gång.

Lång väg

– Jag är pessimistisk vad gäller siken, kanske kan det komma i gång igen, men sen ska handeln hänga på och därefter ska konsumenterna övertygas. Det är en lång väg att gå.

Han muttrar lite över EU-reglerna och säger att det är hundra gånger farligare att röka en cigarrett än att äta sik lite då och då.

Det var 2011 som Livsmedelsverket konstaterade att sik från Vänern innehåller otillåtet höga dioxinhalter. Länsstyrelsen beslutade om omedelbart säljstopp för Vänersiken och kommunerna kontrollerar att inte någon form av förädlad sådan fisk säljs.

Nu är det så att vissa fiskarter får säljas i Sverige trots att dioxinhalten är högre än EU:s gränsvärde. Det beror på att Sverige har ett särskilt undantag för strömming/sill, vildfångad lax samt öring och röding från Östersjöområdet, Vänern och Vättern. När dessa undantag en gång förhandlades om kan man kortfattat säga att siken glömdes bort.

Projektgrupp

NLT har skrivit att en projektgrupp från Institutet för vatten- och luftvård och Sveriges lantbruksuniversitet under sommaren analyserat fångad Vänersik och kommit fram till hypotesen att dioxinhalten varierar med sikens fetthalt; ju fetare fisk desto mer dioxin.

Skulle denna hypotes visa sig hålla i praktiken måste det till en metod för yrkesfiskarna att ombord på båtarna mäta fetthalten, eftersom sikens tjocklek eller storlek inte ger någon vägledning.

Fetthalten

Forskaren Magnus Karlsson på IVL säger till NLT att man vill testa instrument för att mäta fetthalten på sik och att sådan utrustning redan finns för andra fiskarter.

Tidigare har MT skrivit om hypotesen att det skulle vara dioxinskillnader mellan sikbestånd som lever ytligt och djupt i Vänern. Denna hypotes verkar i dag ha övergetts.

”Komplicerat”

Bo-Gunnar Blom är yrkesfiskare och utgår från hamnen på Torsö. Han säger att han inte har den blekaste aning om hur ett sådant mätförfarande skulle kunna gå till.

– Det låter väldigt komplicerat, jag har svårt att tänka mig hur det skulle kunna lösas i praktiken när vi får upp flera hundra sikar på en gång.

Lång väg

– Jag är pessimistisk vad gäller siken, kanske kan det komma i gång igen, men sen ska handeln hänga på och därefter ska konsumenterna övertygas. Det är en lång väg att gå.

Han muttrar lite över EU-reglerna och säger att det är hundra gånger farligare att röka en cigarrett än att äta sik lite då och då.

  • C. Lundh