18 mar 2016 06:00

18 mar 2016 16:36

Livet är en dans för Johan

FREDAGSINTERVJUN: Johan Ohlsson

Han delar namn med en svensk skidkung.
Men glöm skidspåret; denne Johan Ohlsson virvlar hellre runt på dansgolvet.
– Jag ångrar inte en sekund att jag började dansa. Det är livet, säger Johan leende.

En skivsamling kan många gånger säga en del om en person. I Johan Ohlssons fall råder det ingen tvekan; han är dansbandsfreak ut i tårna.

– Jag har några Absolute music-skivor, i övrigt är det bara dansband, konstaterar Johan när han bläddrar igenom samlingen i sin mysiga lägenhet.

Favoritbandet som rankas högst på listan är Wahlströms. Bandet dammade nyligen av instrumenten efter några års frånvaro med en nypremiär på Karlsholme folkets park.

– Jag vill tro att de valde Mariestad för min skull. Jag är ett äkta Wahlströms-fan och känner bandmedlemmarna. Att de spelade på Karlsholme var stort.

– Sannex, Expanders, Blender och Finix (före detta Zlips) är också bra, men inget slår Wahlströms.

”Stor familj”

Hans stora dansintresse väcktes för tiotalet år sedan, efter studenten från Sötåsens naturbruksgymnasium. Via kurser hos meriterade dansparet Gunilla Sandberg och Göran Adamsson lärde sig Johan grunderna i bugg och foxtrot.

– Jag har gått kurser i omgångar och lärt mig. Sedan får man ju in snitsen när man är ute och dansar så mycket som jag gör.

För dansar gör han ofta. Var än det spelas upp till dans så är Johan på G.

– På Facebook har vi en samåkningsgrupp. Är man sugen på att åka till exempelvis Örebro en kväll skriver man i gruppen, och så är vi ett gäng som samlas och åker dit ihop. Vi är som en stor dansbandsfamilj. Alla känner alla. 98 procent av mina vänner har jag träffat genom dansen.

Vart har du åkt som längst för att dansa?

– Örnsköldsvik. Bussen gick på natten, sedan blev det dans fredag och lördag innan vi svängde hemåt igen. Det var för jädra skoj, men en fruktansvärt lång resa.

De senaste åren har han noterat en föryngring i dansbandspubliken.

– Med Dansbandskampen i tv tillkom en ny, yngre publik. Innan det var det inte så många ungdomar som var ute. Det är jättekul; det är en himla skillnad att dansa till ett liveband än att hoppa runt till dunka-dunka på ett discotek, tycker Johan.

”Fjäska för chefen”

Det genuina intresset har inneburit att hans semesterplaner i mångt och mycket anpassas efter dansen. Sommarens höjdpunkt infaller vecka 27 med dansbandsveckan på Lundegårds camping på Öland. Vecka 29 har han inbokad för dansbandsveckan i Malung. Veckan innan har Johan och en polare planer på en dansbandsroadtrip.

– Alla de stora banden är på Öland och spelar i en loge, och så finns det möjlighet till utomhusdans under klarblå himmel. Det är bästa veckan på sommaren med dans, sol, bad och brudar.

– Kruxet är att semesterperioden på jobbet börjar vecka 28. Jag får fjäska lite för chefen så att jag får ledigt, skojar Johan.

Skippade dricka

Johan är en glad och trevlig kille, som lever med ett handikapp sedan födseln. En lätt CP-skada (Cerebral pares) gör att han är försvagad i kroppens vänstra sida och har lite problem med talet.

– Men det är inget märkvärdigt. Jag lever ett väldigt bra liv. Det enda jag egentligen saknar och längtar efter är kärleken; det är en pusselbit som förhoppningsvis faller på plats så småningom.

I tonåren höll Johan, som växte upp på en gård utanför Mariestad, på med innebandy och bordtennis. I pingisen skördade han fina framgångar och blev 2003 utsedd till Årets bordtennisspelare av Västergötlands handikappförbund.

– Men den tiden är förbi. Vid sidan om dansen tränar jag på gym flera gånger i veckan, säger Johan som för ett drygt år sedan ändrade sina kostvanor.

– Julen 2014 slutade jag med sötdricka och chips. Jag gick ner 12,5 kilo på 75 dagar och tappade tio centimeter runt midjan. Så mitt tips är att ”sluta med dricka och rör på dig”. I dag dricker jag mest vatten, på fest blir det dricka utan socker.

I dagarna är det nio år sedan han började som vaktmästare på Mariestadsföretaget UW Elast. Där gör han allt mellan himmel och jord; från att klippa gräs och handla till att köra transporter.

– Jag har världens bästa jobb och arbetskamrater. Jobbet och dansen ledsnar jag aldrig på. Det är mitt liv.

En skivsamling kan många gånger säga en del om en person. I Johan Ohlssons fall råder det ingen tvekan; han är dansbandsfreak ut i tårna.

– Jag har några Absolute music-skivor, i övrigt är det bara dansband, konstaterar Johan när han bläddrar igenom samlingen i sin mysiga lägenhet.

Favoritbandet som rankas högst på listan är Wahlströms. Bandet dammade nyligen av instrumenten efter några års frånvaro med en nypremiär på Karlsholme folkets park.

– Jag vill tro att de valde Mariestad för min skull. Jag är ett äkta Wahlströms-fan och känner bandmedlemmarna. Att de spelade på Karlsholme var stort.

– Sannex, Expanders, Blender och Finix (före detta Zlips) är också bra, men inget slår Wahlströms.

”Stor familj”

Hans stora dansintresse väcktes för tiotalet år sedan, efter studenten från Sötåsens naturbruksgymnasium. Via kurser hos meriterade dansparet Gunilla Sandberg och Göran Adamsson lärde sig Johan grunderna i bugg och foxtrot.

– Jag har gått kurser i omgångar och lärt mig. Sedan får man ju in snitsen när man är ute och dansar så mycket som jag gör.

För dansar gör han ofta. Var än det spelas upp till dans så är Johan på G.

– På Facebook har vi en samåkningsgrupp. Är man sugen på att åka till exempelvis Örebro en kväll skriver man i gruppen, och så är vi ett gäng som samlas och åker dit ihop. Vi är som en stor dansbandsfamilj. Alla känner alla. 98 procent av mina vänner har jag träffat genom dansen.

Vart har du åkt som längst för att dansa?

– Örnsköldsvik. Bussen gick på natten, sedan blev det dans fredag och lördag innan vi svängde hemåt igen. Det var för jädra skoj, men en fruktansvärt lång resa.

De senaste åren har han noterat en föryngring i dansbandspubliken.

– Med Dansbandskampen i tv tillkom en ny, yngre publik. Innan det var det inte så många ungdomar som var ute. Det är jättekul; det är en himla skillnad att dansa till ett liveband än att hoppa runt till dunka-dunka på ett discotek, tycker Johan.

”Fjäska för chefen”

Det genuina intresset har inneburit att hans semesterplaner i mångt och mycket anpassas efter dansen. Sommarens höjdpunkt infaller vecka 27 med dansbandsveckan på Lundegårds camping på Öland. Vecka 29 har han inbokad för dansbandsveckan i Malung. Veckan innan har Johan och en polare planer på en dansbandsroadtrip.

– Alla de stora banden är på Öland och spelar i en loge, och så finns det möjlighet till utomhusdans under klarblå himmel. Det är bästa veckan på sommaren med dans, sol, bad och brudar.

– Kruxet är att semesterperioden på jobbet börjar vecka 28. Jag får fjäska lite för chefen så att jag får ledigt, skojar Johan.

Skippade dricka

Johan är en glad och trevlig kille, som lever med ett handikapp sedan födseln. En lätt CP-skada (Cerebral pares) gör att han är försvagad i kroppens vänstra sida och har lite problem med talet.

– Men det är inget märkvärdigt. Jag lever ett väldigt bra liv. Det enda jag egentligen saknar och längtar efter är kärleken; det är en pusselbit som förhoppningsvis faller på plats så småningom.

I tonåren höll Johan, som växte upp på en gård utanför Mariestad, på med innebandy och bordtennis. I pingisen skördade han fina framgångar och blev 2003 utsedd till Årets bordtennisspelare av Västergötlands handikappförbund.

– Men den tiden är förbi. Vid sidan om dansen tränar jag på gym flera gånger i veckan, säger Johan som för ett drygt år sedan ändrade sina kostvanor.

– Julen 2014 slutade jag med sötdricka och chips. Jag gick ner 12,5 kilo på 75 dagar och tappade tio centimeter runt midjan. Så mitt tips är att ”sluta med dricka och rör på dig”. I dag dricker jag mest vatten, på fest blir det dricka utan socker.

I dagarna är det nio år sedan han började som vaktmästare på Mariestadsföretaget UW Elast. Där gör han allt mellan himmel och jord; från att klippa gräs och handla till att köra transporter.

– Jag har världens bästa jobb och arbetskamrater. Jobbet och dansen ledsnar jag aldrig på. Det är mitt liv.

Johan Ohlsson

Ålder: 34.

Familj: Singel.

Bor: Lägenhet i Mariestad.

Gör: Vaktmästare på UW Elast.

Fritid: Dans.

Bästa dansband: Wahlströms.

Bästa dansbandslåt: ”Sommaren -92” med Wahlströms.

Kuriosa: Utsedd till ”Årets spelare” i bordtennis i Västergötland 2003.