25 feb 2016 06:00

25 feb 2016 06:00

99 timmar som betyder mycket för barnet

En autismutredning tar 99 timmar i snitt att göra.

– Vi kan inte ge avkall på kvaliteten, säger enhetschefen Ulla Gustafsson.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Att kartlägga, utreda, observera och analysera en ung människa som misstänks ha en neuropsykiatrisk problematik tar tid. Snittiden uppskattas till 99 timmar, men den varierar.

– Är mycket gjort på basnivå och remissen är underbyggd med yttranden från bland annat psykolog, skola, läkare, specialpedagog och BVC, kan det gå ganska snabbt om det är en adhd-frågeställning. Handlar det om misstänkt autism tar det längre tid, säger Ulla Gustafsson.

Utredningen är ett teamarbete där bland annat psykolog, läkare, specialpedagog, logoped, och sjuksköterska ingår. Utredningen brukar ta mellan sex till åtta veckor. Den görs enligt en fastställd planering genom bland annat samspelsobservationer, djupintervjuer, bedömningar, besök i skolan, olika tester och undersökningar.

När momenten är klara och noggrant dokumenterade genomförs det som benämns ”konsensus”.

– Då går vi noggrant igenom varje enskilt utredningsmoment, för att kunna ställa korrekt diagnos. Då är hela teamet som utrett med, säger överläkare Tina Henningsson.

Viktig återkoppling

När teamet är enat kring diagnostiken sker en återkoppling till föräldrar, barn och skola om resultatet och hur man går vidare. Det skrivs ett utlåtande.

– Vi har alltid en återgivning och är väldigt noga med vad som sägs och skrivs. Resultatet är ju något som barnet bär med sig, i vissa fall under hela livet. Det är en investering för hela samhällsapparaten att lägga tid och resurser på utredningarna. Varje individ med problem som kan ta sig igenom skolan är vårt så mycket, säger Robin Snögren.

Med en fastställd diagnos blir kontakterna med övriga myndigheter lättare. Då kan det tas nödvändiga beslut om bland annat åtgärder enligt LSS, lagen om särskilt stöd, vårdbidrag från Försäkringskassen och rekommendationer till skolan.

Ökar ständigt

Antalet ställda diagnoser ökar ständigt. En orsak är att problemen upptäcks allt tidigare, men Robin Snögren betonar även att förändringen till ett informationssamhälle påverkat utvecklingen.

– Många har inte förmåga att verka i ett akademiskt samhälle där alla ska gå minst tolv år i skolan. Det är en stor grupp som löper stor risk att hamna bredvid, säger Robin Snögren.

Att kartlägga, utreda, observera och analysera en ung människa som misstänks ha en neuropsykiatrisk problematik tar tid. Snittiden uppskattas till 99 timmar, men den varierar.

– Är mycket gjort på basnivå och remissen är underbyggd med yttranden från bland annat psykolog, skola, läkare, specialpedagog och BVC, kan det gå ganska snabbt om det är en adhd-frågeställning. Handlar det om misstänkt autism tar det längre tid, säger Ulla Gustafsson.

Utredningen är ett teamarbete där bland annat psykolog, läkare, specialpedagog, logoped, och sjuksköterska ingår. Utredningen brukar ta mellan sex till åtta veckor. Den görs enligt en fastställd planering genom bland annat samspelsobservationer, djupintervjuer, bedömningar, besök i skolan, olika tester och undersökningar.

När momenten är klara och noggrant dokumenterade genomförs det som benämns ”konsensus”.

– Då går vi noggrant igenom varje enskilt utredningsmoment, för att kunna ställa korrekt diagnos. Då är hela teamet som utrett med, säger överläkare Tina Henningsson.

Viktig återkoppling

När teamet är enat kring diagnostiken sker en återkoppling till föräldrar, barn och skola om resultatet och hur man går vidare. Det skrivs ett utlåtande.

– Vi har alltid en återgivning och är väldigt noga med vad som sägs och skrivs. Resultatet är ju något som barnet bär med sig, i vissa fall under hela livet. Det är en investering för hela samhällsapparaten att lägga tid och resurser på utredningarna. Varje individ med problem som kan ta sig igenom skolan är vårt så mycket, säger Robin Snögren.

Med en fastställd diagnos blir kontakterna med övriga myndigheter lättare. Då kan det tas nödvändiga beslut om bland annat åtgärder enligt LSS, lagen om särskilt stöd, vårdbidrag från Försäkringskassen och rekommendationer till skolan.

Ökar ständigt

Antalet ställda diagnoser ökar ständigt. En orsak är att problemen upptäcks allt tidigare, men Robin Snögren betonar även att förändringen till ett informationssamhälle påverkat utvecklingen.

– Många har inte förmåga att verka i ett akademiskt samhälle där alla ska gå minst tolv år i skolan. Det är en stor grupp som löper stor risk att hamna bredvid, säger Robin Snögren.

Funktionsnedsättningar

Autism är en funktionsnedsättning. Den som har autism tolkar saker som händer på ett annat sätt än andra. Det kan vara svårt att ta in mycket information och att umgås och kommunicera med andra. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden.

Adhd innebär att man har svårt med koncentration och uppmärksamhet och att patienten ofta gör saker utan att tänka efter först. Personen störs lätt om det händer mycket omkring den. En del med adhd är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och har svårt att komma igång med saker. En del har svårt med sociala relationer.

Källa: 1177 Vårdguiden