05 feb 2016 06:00

05 feb 2016 06:00

Minskade intäkter trots fler invånare

MARIESTAD: Försämrat skatteunderlag mot tidigare prognos

Trots att Mariestads befolkning ökade med 77 personer minskar skatteintäkterna med 1,3 miljoner kronor 2016. Den snabba befolkningstillväxten i kombination med att fler beräknas stå utanför arbetsmarknaden bidrar till dämpade förväntningar.

I november 2015 var Mariestads befolkningsmängd 24 027 invånare. Det är nästan hundra personer fler jämfört med samma period 2014. Men efter att Sveriges kommuner och landsting (SKL) justerat sin prognos från april får Mariestads kommun 1,3 miljoner kronor mindre än man räknat med i budgeten för 2016.

I våras uppskattade SKL att varje invånare skulle ge 52 175 kronor i skatteintäkter. I den senaste prognosen är den siffran justerad till 51 995 kronor.

– Det är ju lite av ett motsatsförhållande att vi får mindre pengar när befolkningen ökar. Men eftersom så många personer har tillkommit till Sverige, som inte har någon inkomst, blir den totala skatteintäkten per person lägre, förklarar Jonas Eriksson, tillförordnad ekonomichef i Mariestads kommun.

Staten fördelar pengarna till Sveriges kommuner och landsting genom något som kallas för det kommunala utjämningssystemet.

Osäkert läge

Just nu råder en osäkerhet i många kommuner kring budgetarbetet med anledning av det stora flyktingtrycket.

Håcan Lundquist, controller i kommunen, påpekar att Mariestad fått 21,8 miljoner i statligt bidrag för 2015 och 2016 för att klara flyktingmottagandet.

– Sedan vet vi inte riktigt om vi ska förvänta oss ytterligare medel från staten när vi lägger budgetar för kommande år. På så sätt finns en osäkerhet eftersom vi vet så lite i dagsläget, säger Håcan Lundquist.

Mariestads kommun har sedan tidigare en ansträngd ekonomi. I höstas presenterade kommunchef Lars Arvidsson en långsiktig analys av det ekonomiska läget som fick varningslamporna att blinka rött.

– Jag tycker att vi fått bra nycklar att förhålla oss till i ett längre perspektiv. Nu är det klart att många av de mest aktuella frågeställningarna är relaterade till flyktingar, då det handlar om såpass stora volymer som inte har funnits med i beräkningarna.

– Men det är flera områden som kräver lång framförhållning. Kommunens investeringsnivå till exempel, där lånen snart är uppe i en miljard kronor. Och vi ser också att vi inte riktigt fått det trendbrott i sjukfrånvaron som hade varit önskvärt, säger Lars Arvidsson.

I november 2015 var Mariestads befolkningsmängd 24 027 invånare. Det är nästan hundra personer fler jämfört med samma period 2014. Men efter att Sveriges kommuner och landsting (SKL) justerat sin prognos från april får Mariestads kommun 1,3 miljoner kronor mindre än man räknat med i budgeten för 2016.

I våras uppskattade SKL att varje invånare skulle ge 52 175 kronor i skatteintäkter. I den senaste prognosen är den siffran justerad till 51 995 kronor.

– Det är ju lite av ett motsatsförhållande att vi får mindre pengar när befolkningen ökar. Men eftersom så många personer har tillkommit till Sverige, som inte har någon inkomst, blir den totala skatteintäkten per person lägre, förklarar Jonas Eriksson, tillförordnad ekonomichef i Mariestads kommun.

Staten fördelar pengarna till Sveriges kommuner och landsting genom något som kallas för det kommunala utjämningssystemet.

Osäkert läge

Just nu råder en osäkerhet i många kommuner kring budgetarbetet med anledning av det stora flyktingtrycket.

Håcan Lundquist, controller i kommunen, påpekar att Mariestad fått 21,8 miljoner i statligt bidrag för 2015 och 2016 för att klara flyktingmottagandet.

– Sedan vet vi inte riktigt om vi ska förvänta oss ytterligare medel från staten när vi lägger budgetar för kommande år. På så sätt finns en osäkerhet eftersom vi vet så lite i dagsläget, säger Håcan Lundquist.

Mariestads kommun har sedan tidigare en ansträngd ekonomi. I höstas presenterade kommunchef Lars Arvidsson en långsiktig analys av det ekonomiska läget som fick varningslamporna att blinka rött.

– Jag tycker att vi fått bra nycklar att förhålla oss till i ett längre perspektiv. Nu är det klart att många av de mest aktuella frågeställningarna är relaterade till flyktingar, då det handlar om såpass stora volymer som inte har funnits med i beräkningarna.

– Men det är flera områden som kräver lång framförhållning. Kommunens investeringsnivå till exempel, där lånen snart är uppe i en miljard kronor. Och vi ser också att vi inte riktigt fått det trendbrott i sjukfrånvaron som hade varit önskvärt, säger Lars Arvidsson.