28 jan 2016 14:52

28 jan 2016 14:52

Staten vill veta mer om mellanvården

SKARABORG: Fruktsamt möte hos Bup

Barn- och ungdomspsykiatrins mellanvårdsteam visar fina resultat och uppmärksammas nationellt.
– Varför gör inte alla så här, frågar sig Kerstin Evelius, nationell samordnare för psykisk hälsa.

Bup på Skaraborgs sjukhus har använt sig av mellanvårdsteam under en tid.

I stället för att de unga patienterna läggs in på sjukhus, kommer teamet hem till dem och sköter behandlingen. Att den bedrivs, i samarbete med föräldrarna, i patientens hemmiljö och på patientens villkor är några av framgångsfaktorerna.

– Vi lyssnar på vad patienten vill och har fått utveckla arbetssättet från början, berättar Åsa Lagerström, som jobbar i ett av teamen.

Fick veta mer

Under torsdagen besökte Kerstin Evelius, nationell samordnare för psykisk hälsa, kliniken i Skövde och fick veta mer om teamens sätt att jobba.

Hon pratade med personalen, fick se en film om behandlingen av en av de unga patienterna och deltog även under ett patientbesök.

Evelius gillade det hon fick se och höra under en intensiv dag och frågade sig varför inte alla jobbar på samma sätt.

– Det är mer än ett projekt, vilket är bra och arbetssättet har växt fram. Bup såg ett problem och löste det. Det är viktigt att patienten får säga vad den vill och bli mer motiverad. Flickan på filmen vi såg, vågade ju inte åka bil. Det var ju det hon ville klara av så att hon kunde ta sig till skolan. För henne handlade det inte om att bli av med en konstig fobi.

Hon tillägger:

– Det var ingen ”Prusseluskatant” som kom och sa till patienten vad den skulle göra.

Bra metod

Hon gillar terapimetoden och skulle gärna se att den erbjuds, i stället för att en doktor skriver ut mediciner.

Kerstin Evelius konstaterar att det finns ett glapp mellan vårdnivåerna för barn och ungdomar med psykiska problem. Skolans elevhäls ska bland annat jobba förebyggande, men har inte riktigt tid och resurser. I stället hamnar många unga hos barn- och ungdomspsykiatrin, trots att de inte har behov av högspecialiserad vård.

– Vi saknar psykiatrisk vård av unga i primärvården, varför kan inte de ha psykiatrisjuksköterskor och ta hand om en del av patienterna.

Vad kan staten göra?

– Politikerna vill ha snabba lösningar, men det blir ofta kortsiktigt. Nu får landstingen och kommunerna pengar för att göra analyser av hur frågan ska lösas på lång sikt. Det får ta tid och de lokala lösningarna kommer säkert att se olika ut.

Bup på Skaraborgs sjukhus har använt sig av mellanvårdsteam under en tid.

I stället för att de unga patienterna läggs in på sjukhus, kommer teamet hem till dem och sköter behandlingen. Att den bedrivs, i samarbete med föräldrarna, i patientens hemmiljö och på patientens villkor är några av framgångsfaktorerna.

– Vi lyssnar på vad patienten vill och har fått utveckla arbetssättet från början, berättar Åsa Lagerström, som jobbar i ett av teamen.

Fick veta mer

Under torsdagen besökte Kerstin Evelius, nationell samordnare för psykisk hälsa, kliniken i Skövde och fick veta mer om teamens sätt att jobba.

Hon pratade med personalen, fick se en film om behandlingen av en av de unga patienterna och deltog även under ett patientbesök.

Evelius gillade det hon fick se och höra under en intensiv dag och frågade sig varför inte alla jobbar på samma sätt.

– Det är mer än ett projekt, vilket är bra och arbetssättet har växt fram. Bup såg ett problem och löste det. Det är viktigt att patienten får säga vad den vill och bli mer motiverad. Flickan på filmen vi såg, vågade ju inte åka bil. Det var ju det hon ville klara av så att hon kunde ta sig till skolan. För henne handlade det inte om att bli av med en konstig fobi.

Hon tillägger:

– Det var ingen ”Prusseluskatant” som kom och sa till patienten vad den skulle göra.

Bra metod

Hon gillar terapimetoden och skulle gärna se att den erbjuds, i stället för att en doktor skriver ut mediciner.

Kerstin Evelius konstaterar att det finns ett glapp mellan vårdnivåerna för barn och ungdomar med psykiska problem. Skolans elevhäls ska bland annat jobba förebyggande, men har inte riktigt tid och resurser. I stället hamnar många unga hos barn- och ungdomspsykiatrin, trots att de inte har behov av högspecialiserad vård.

– Vi saknar psykiatrisk vård av unga i primärvården, varför kan inte de ha psykiatrisjuksköterskor och ta hand om en del av patienterna.

Vad kan staten göra?

– Politikerna vill ha snabba lösningar, men det blir ofta kortsiktigt. Nu får landstingen och kommunerna pengar för att göra analyser av hur frågan ska lösas på lång sikt. Det får ta tid och de lokala lösningarna kommer säkert att se olika ut.