14 jan 2016 19:00

14 jan 2016 21:06

Kluvna till tidig rösträtt

MARIESTAD: 16-åringar tror på ökat engagemang

Undervisningen i skolan blir ännu viktigare om rösträttsåldern sänks till 16 år. Samtidigt är det rimligt att ungdomar får vara med och påverka i kommunen.
– Men det är ett stort ansvar som läggs på en 16-årings axlar, konstaterar Klara Malmén och några av hennes klasskamrater på Vadsbogymnasiet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

På måndag presenterar Demokratiutredningen resultatet av sina analyser kring medborgarnas delaktighet i och inflytande över politiken. En grundfråga har bland annat varit hur engagemanget ska stärkas mellan valen. Utredningens ordförande Olle Wästberg har redan nu avslöjat att ett förslag blir att på försök sänka rösträttsåldern till 16 år i nästa kommunalval.

MT träffar fyra elever på Vadsbogymnasiets samhällsprogram. De går i ettan och är just 16 år. Om de fått chansen att rösta i dag skulle de ha tagit den. Men lite kluvna är de över förslaget.

– Det har både för- och nackdelar, menar Klara Malmén. Ungdomar är ju en del av samhället och borde få vara med och bestämma. Samtidigt är det ett stort ansvar som läggs på en 16-årings axlar.

Olika mognad

– Man har väldigt olika mognad i den här åldern, säger Ella Tivemo. Alla är inte mogna för det.

– Det är inte säkert att man vet vad ens val leder till, menar Perla Al-Achkar.

– En del kan tänka framåt medan andra är mer impulsiva, säger Alma Ernstsson som dock tycker att det är rimligt att man börjar med kommunalvalet:

– I en kommun kan ungdomar ha större inflytande över sånt som berör dem och kan se konkreta resultat.

Egen åsikt

Tjejerna är ense om att engagemanget för politik skulle öka bland ungdomar. De tror till exempel att många ännu inte ifrågasatt sina föräldrars åsikter, men en egen röst skulle tvinga fram det.

– Med rösträtt får alla chansen att ta egen ställning, säger Perla. Man kanske lär känna sig själv lite.

– Det kan ju också finnas en risk att man faller för grupptryck och inte vågar ha en egen åsikt, säger Klara.

– Men många klarar av det jättebra, tror Alma.

Hon tycker att det vore bra om man får rösta ganska snart efter att man har fått lära sig om alla ideologier i skolan, medan man har kunskapen färsk.

Alla fyra betonar skolans ansvar – och att det ökar om rösträttsåldern sänks. Det blir ännu viktigare att samhällsundervisningen är politiskt neutral, vilket det kan vara lite si och så med i dag, menar de.

Småpartier gynnas

Hur valresultatet skulle se ut om ungdomar fick större makt är förstås svårt att sia om. Alma tror att småpartierna kan få fler röster.

– I förra valet var FI stort bland ungdomar, så de hade säkert kommit in, tror Ella.

– Det blir nog ingen drastisk skillnad, men MP och FI kanske ökar, instämmer Klara.

– Ja, de driver ju en feministisk politik och det engagerar många, säger Perla.

Piratpartiet och Sverigedemokraterna nämns också. Eleverna menar att ungdomar utgår mer från sig själva och bryr sig mest om sånt som berör dem och närmaste omgivningen.

– Om det är nåt som skaver eller nåt som hänt, då röstar man nog på de som säger att de ska ändra på det, säger Perla.

De konstaterar att det behövs en större förståelse för politiken bland unga, innan det är dags för den första 16-åringen att rösta.

– Men alla vuxna är inte heller så insatta i alla frågor, säger Klara.

På måndag presenterar Demokratiutredningen resultatet av sina analyser kring medborgarnas delaktighet i och inflytande över politiken. En grundfråga har bland annat varit hur engagemanget ska stärkas mellan valen. Utredningens ordförande Olle Wästberg har redan nu avslöjat att ett förslag blir att på försök sänka rösträttsåldern till 16 år i nästa kommunalval.

MT träffar fyra elever på Vadsbogymnasiets samhällsprogram. De går i ettan och är just 16 år. Om de fått chansen att rösta i dag skulle de ha tagit den. Men lite kluvna är de över förslaget.

– Det har både för- och nackdelar, menar Klara Malmén. Ungdomar är ju en del av samhället och borde få vara med och bestämma. Samtidigt är det ett stort ansvar som läggs på en 16-årings axlar.

Olika mognad

– Man har väldigt olika mognad i den här åldern, säger Ella Tivemo. Alla är inte mogna för det.

– Det är inte säkert att man vet vad ens val leder till, menar Perla Al-Achkar.

– En del kan tänka framåt medan andra är mer impulsiva, säger Alma Ernstsson som dock tycker att det är rimligt att man börjar med kommunalvalet:

– I en kommun kan ungdomar ha större inflytande över sånt som berör dem och kan se konkreta resultat.

Egen åsikt

Tjejerna är ense om att engagemanget för politik skulle öka bland ungdomar. De tror till exempel att många ännu inte ifrågasatt sina föräldrars åsikter, men en egen röst skulle tvinga fram det.

– Med rösträtt får alla chansen att ta egen ställning, säger Perla. Man kanske lär känna sig själv lite.

– Det kan ju också finnas en risk att man faller för grupptryck och inte vågar ha en egen åsikt, säger Klara.

– Men många klarar av det jättebra, tror Alma.

Hon tycker att det vore bra om man får rösta ganska snart efter att man har fått lära sig om alla ideologier i skolan, medan man har kunskapen färsk.

Alla fyra betonar skolans ansvar – och att det ökar om rösträttsåldern sänks. Det blir ännu viktigare att samhällsundervisningen är politiskt neutral, vilket det kan vara lite si och så med i dag, menar de.

Småpartier gynnas

Hur valresultatet skulle se ut om ungdomar fick större makt är förstås svårt att sia om. Alma tror att småpartierna kan få fler röster.

– I förra valet var FI stort bland ungdomar, så de hade säkert kommit in, tror Ella.

– Det blir nog ingen drastisk skillnad, men MP och FI kanske ökar, instämmer Klara.

– Ja, de driver ju en feministisk politik och det engagerar många, säger Perla.

Piratpartiet och Sverigedemokraterna nämns också. Eleverna menar att ungdomar utgår mer från sig själva och bryr sig mest om sånt som berör dem och närmaste omgivningen.

– Om det är nåt som skaver eller nåt som hänt, då röstar man nog på de som säger att de ska ändra på det, säger Perla.

De konstaterar att det behövs en större förståelse för politiken bland unga, innan det är dags för den första 16-åringen att rösta.

– Men alla vuxna är inte heller så insatta i alla frågor, säger Klara.