23 nov 2015 16:36

23 nov 2015 16:36

Säkerhetsexpert om hotbilden i Mariestad

MARIESTAD

Kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism har fått kritik.
I Mariestad, Töreboda och Gullspång förlitar man sig på sin handlingsplan.
– Det finns ingen förhöjd hotbild för vårt område, säger säkerhetssamordnaren Johan Walfridson.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Brandattentat mot asylboenden, skolattack i Trollhättan och terrordåd i Paris. För en knapp vecka valde Säkerhetspolisen (Säpo) att höja hotnivån gällande terrorism riktad mot Sverige till en fyra på den femgradiga skalan.

Hittills har kommunerna i Mariestad, Töreboda och Gullspång varit förskonade mot liknande attacker. Vansinnesdåd kan dock inträffa när som helst och för kommunerna gäller det att vara beredda på det värsta.

Inte politiskt antagen

I våras inledde de 15 kommunerna i Skaraborg, ihop med Polismyndigheten och Säpo, ett nära samarbete kring frågorna.

– Tillsammans har vi tagit fram en handlingsplan om hur vi ska agera kring våldsbejakande extremism. Den är fortfarande inte politiskt antagen i MTG-kommunerna, utan vi har i stället valt att jobba med den i det lokala Brottsförebyggande- och Trafiksäkerhetsrådet, säger Johan Walfridson.

Från nationellt håll uppmanas dock kommunerna att anta handlingsplanen politiskt.

– Jag kan hålla med om att den får mer tyngd i så fall. Men vi har inga planer på att förändra arbetssättet.

Fånga upp signaler

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, har vid flera tillfällen varit kritisk mot kommunernas arbete. Till SVT Nyheter har hon sagt att samhället är dåligt på att fånga upp signaler från unga som är på väg in i extrema rörelser.

– Det är något vi försöker ha koll på via kommunens förvaltningar som skolan, psykiatrin och socialtjänsten. Även allmänheten har en viktig uppgift att meddela polisen om man misstänker något, säger Walfridson och fortsätter:

– Vi har inte fått några indikationer på att folk härifrån har IS-kopplingar och rest till Syrien för att kriga. Inte heller polisen eller Säpo har gjort bedömningen att det finns en hotbild här.

Kommunerna i Mariestad, Töreboda och Gullspång har till vardags en krisledningsplan om något oförutsett skulle inträffa. Den antas i kommunfullmäktige vart fjärde år, men revideras fortlöpande vid behov.

Kommunövergripande

Den senaste tidens attacker har dock inte förändrat arbetssättet eller planens innehåll, enligt Walfridson.

– Vi ser över larmlistor och kontaktvägar hela tiden, men den ändras inte beroende på vad som händer i omvärlden. Krisledningsplanen är kommunövergripande och känd i hela vår organisation.

– Ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen träder i kraft vid en kris. I stora drag handlar det om att den som ansvarar för en förvaltning även ska göra det när en kris inträffar, och att organisationen i sådana stunder ska påminna om det normala så mycket som möjligt.

Brandattentat mot asylboenden, skolattack i Trollhättan och terrordåd i Paris. För en knapp vecka valde Säkerhetspolisen (Säpo) att höja hotnivån gällande terrorism riktad mot Sverige till en fyra på den femgradiga skalan.

Hittills har kommunerna i Mariestad, Töreboda och Gullspång varit förskonade mot liknande attacker. Vansinnesdåd kan dock inträffa när som helst och för kommunerna gäller det att vara beredda på det värsta.

Inte politiskt antagen

I våras inledde de 15 kommunerna i Skaraborg, ihop med Polismyndigheten och Säpo, ett nära samarbete kring frågorna.

– Tillsammans har vi tagit fram en handlingsplan om hur vi ska agera kring våldsbejakande extremism. Den är fortfarande inte politiskt antagen i MTG-kommunerna, utan vi har i stället valt att jobba med den i det lokala Brottsförebyggande- och Trafiksäkerhetsrådet, säger Johan Walfridson.

Från nationellt håll uppmanas dock kommunerna att anta handlingsplanen politiskt.

– Jag kan hålla med om att den får mer tyngd i så fall. Men vi har inga planer på att förändra arbetssättet.

Fånga upp signaler

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, har vid flera tillfällen varit kritisk mot kommunernas arbete. Till SVT Nyheter har hon sagt att samhället är dåligt på att fånga upp signaler från unga som är på väg in i extrema rörelser.

– Det är något vi försöker ha koll på via kommunens förvaltningar som skolan, psykiatrin och socialtjänsten. Även allmänheten har en viktig uppgift att meddela polisen om man misstänker något, säger Walfridson och fortsätter:

– Vi har inte fått några indikationer på att folk härifrån har IS-kopplingar och rest till Syrien för att kriga. Inte heller polisen eller Säpo har gjort bedömningen att det finns en hotbild här.

Kommunerna i Mariestad, Töreboda och Gullspång har till vardags en krisledningsplan om något oförutsett skulle inträffa. Den antas i kommunfullmäktige vart fjärde år, men revideras fortlöpande vid behov.

Kommunövergripande

Den senaste tidens attacker har dock inte förändrat arbetssättet eller planens innehåll, enligt Walfridson.

– Vi ser över larmlistor och kontaktvägar hela tiden, men den ändras inte beroende på vad som händer i omvärlden. Krisledningsplanen är kommunövergripande och känd i hela vår organisation.

– Ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen träder i kraft vid en kris. I stora drag handlar det om att den som ansvarar för en förvaltning även ska göra det när en kris inträffar, och att organisationen i sådana stunder ska påminna om det normala så mycket som möjligt.