12 nov 2015 09:25

12 nov 2015 09:45

”Journalister oseriösa och känslokalla”

Tystnaden

Sex av tio anställda inom offentlig sektor litar inte på journalister. De uppfattas som känslokalla och tenderar att förvränga sanningen.
– När det ofta skrivs om negativa saker sjunker förtroendet snabbt, säger massmedieforskaren Lennart Weibull.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

”De vill ha en bra story och bryr sig inte om personers känslor”.

”Det finns så otroligt många oseriösa journalister som vinklar och inte håller sig till sanningen”.

”Journalister skriver bara för säljandets skull”.

En del av svaren från vår undersökning, där 500 anställda inom offentlig sektor i Skaraborg har kommit till tals, är ingen smickrande läsning för journalistkåren. Hela 58 procent anser att det inte går att lita på journalister.

Seniorprofessorn Lennart Weibull är en av initiativtagarna till SOM-institutet och har mediehistoria, opinionsbildning och medieanvändning som specialintresse. Han förvånas inte över att siffran är så hög.

”Bör ligga lågt”

– Det har blivit sådana här utfall när liknande undersökningar gjorts tidigare. Lokala morgontidningar och public service-företagen (SVT, SR och UR) har förhållandevis högt förtroende medan det finns betydligt mer skepsis kring kvällstidningar och kommersiella tv-kanaler, säger han och fortsätter:

– Allt färre har en tidningsprenumeration i dag, vilket innebär att fler har en sämre uppfattning om innehållet. De flesta har inte varit i kontakt med en journalist och bör därför ligga lite lågt i sin kritik.

Lennart Weibull är övertygad om att många inom offentlig sektor hyser agg mot journalister.

– En artikel kan vara helt korrekt, men bara om det skrivs negativt om ens arbetsplats kan det ge en form av dålig eftersmak. Det är lätt att peka ut en journalist som syndare.

Journalister har en viktig roll i samhället och finns till för att granska makten. De gör dagligen urval, sorterar, analyserar och förklarar för läsare, lyssnare eller tittare. För att belysa problem blir journalistens vinkel många gånger negativ.

– Det är så journalistiken är utformad. Man vill ge människor en chans att reagera på saker som inte är bra. Men om läsarna bara uppfattar att det skrivs negativt dras förtroendet snabbt ner, säger Weibull.

Hur ska journalistkåren få tillbaka förtroendet?

– Öppenhet är alltid en lösning och jag tycker att tidningarna har blivit bättre på att kommunicera med sina läsare. Människor är måna om sitt lokala samhälle och ibland uppfattas medierna gå emot det. Det gäller att presentera nyheter på ett pedagogiskt och riktigt sätt.

Fler anmälningar

Publicistklubbens ordförande Björn Häger tycker att frågan i undersökningen är för bred och att man ska ta svaren med en nypa salt.

– Det finns inga belägg för att etiken inom journalistiken blivit sämre. Antalet anmälningar till Justitiekanslern (JK) och Allmänhetens pressombudsman (PO) har ökat, men inte fällningarna. Journalistiken har blivit snabbare och det liverapporteras på många håll, men jag har inte sett att det blivit fler övertramp för det.

”De vill ha en bra story och bryr sig inte om personers känslor”.

”Det finns så otroligt många oseriösa journalister som vinklar och inte håller sig till sanningen”.

”Journalister skriver bara för säljandets skull”.

En del av svaren från vår undersökning, där 500 anställda inom offentlig sektor i Skaraborg har kommit till tals, är ingen smickrande läsning för journalistkåren. Hela 58 procent anser att det inte går att lita på journalister.

Seniorprofessorn Lennart Weibull är en av initiativtagarna till SOM-institutet och har mediehistoria, opinionsbildning och medieanvändning som specialintresse. Han förvånas inte över att siffran är så hög.

”Bör ligga lågt”

– Det har blivit sådana här utfall när liknande undersökningar gjorts tidigare. Lokala morgontidningar och public service-företagen (SVT, SR och UR) har förhållandevis högt förtroende medan det finns betydligt mer skepsis kring kvällstidningar och kommersiella tv-kanaler, säger han och fortsätter:

– Allt färre har en tidningsprenumeration i dag, vilket innebär att fler har en sämre uppfattning om innehållet. De flesta har inte varit i kontakt med en journalist och bör därför ligga lite lågt i sin kritik.

Lennart Weibull är övertygad om att många inom offentlig sektor hyser agg mot journalister.

– En artikel kan vara helt korrekt, men bara om det skrivs negativt om ens arbetsplats kan det ge en form av dålig eftersmak. Det är lätt att peka ut en journalist som syndare.

Journalister har en viktig roll i samhället och finns till för att granska makten. De gör dagligen urval, sorterar, analyserar och förklarar för läsare, lyssnare eller tittare. För att belysa problem blir journalistens vinkel många gånger negativ.

– Det är så journalistiken är utformad. Man vill ge människor en chans att reagera på saker som inte är bra. Men om läsarna bara uppfattar att det skrivs negativt dras förtroendet snabbt ner, säger Weibull.

Hur ska journalistkåren få tillbaka förtroendet?

– Öppenhet är alltid en lösning och jag tycker att tidningarna har blivit bättre på att kommunicera med sina läsare. Människor är måna om sitt lokala samhälle och ibland uppfattas medierna gå emot det. Det gäller att presentera nyheter på ett pedagogiskt och riktigt sätt.

Fler anmälningar

Publicistklubbens ordförande Björn Häger tycker att frågan i undersökningen är för bred och att man ska ta svaren med en nypa salt.

– Det finns inga belägg för att etiken inom journalistiken blivit sämre. Antalet anmälningar till Justitiekanslern (JK) och Allmänhetens pressombudsman (PO) har ökat, men inte fällningarna. Journalistiken har blivit snabbare och det liverapporteras på många håll, men jag har inte sett att det blivit fler övertramp för det.

  • Freddy Berg