19 jul 2016 06:00

19 jul 2016 06:00

Gammal må vara äldst

HOVA: Åldern tar ut sin rätt även på fotbollsplan

Klockan ställdes in på 70 minuter, en jämn match var att vänta.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Årets seniorlag ställdes mot ett hemvändarlag. Utgången given? Inte alls. Fast visst fick Gabriel Glenz i hemvändarnas mål en svettig eftermiddag. Inte bara för att vädergudarna satte perfekt inramning på arrangemanget, utan för att yngst är yngst i så måtto att de orkar lite mer.

– Men jag har varit med och vunnit, säger Stickan Andersson, 72 år, utan att darra på rösten när han vilar ut i andra halvlek och trängs med andra stela seniorben.

Det gnälls lite från bänken, ungefär ”varför skulle det vara en paus”.

Åsavallen

Stickan hör verkligen till veteranerna, började spela i Fagerlid med hemmaplan Åsavallen innan han – förvisso samma år – kom till Hova IF.

– Det var 1958, sedan gick jag till Gullspångs IF 1969 och 1981 flyttade jag till Tidaholm, säger Stickan och erkänner att han hade ännu bättre flyt i steget för ett par år sedan.

– Det som gör det roligt att komma hit är ju att mina två söner, Morgan och Jens, också är med i laget och att Hova IF firar 100-årsjubileum.

Tränarkarriär

– Men nu har det gått några år sedan jag tränade ett lag. Efter flytten har jag tränat flera lag i Tidaholmstrakten, till exempel Fröjered, både herr- och damlag.

Ska Stickan få komma in i matchen igen? Lars-Åke Bergman, domare, tittar på klockan, det blåses av. Lika gott det. 70 minuter räcker bra.

Efter matchen väntade korv och hamburgare och minnen. Matchen? 4-0 till 2016 års upplaga.

Årets seniorlag ställdes mot ett hemvändarlag. Utgången given? Inte alls. Fast visst fick Gabriel Glenz i hemvändarnas mål en svettig eftermiddag. Inte bara för att vädergudarna satte perfekt inramning på arrangemanget, utan för att yngst är yngst i så måtto att de orkar lite mer.

– Men jag har varit med och vunnit, säger Stickan Andersson, 72 år, utan att darra på rösten när han vilar ut i andra halvlek och trängs med andra stela seniorben.

Det gnälls lite från bänken, ungefär ”varför skulle det vara en paus”.

Åsavallen

Stickan hör verkligen till veteranerna, började spela i Fagerlid med hemmaplan Åsavallen innan han – förvisso samma år – kom till Hova IF.

– Det var 1958, sedan gick jag till Gullspångs IF 1969 och 1981 flyttade jag till Tidaholm, säger Stickan och erkänner att han hade ännu bättre flyt i steget för ett par år sedan.

– Det som gör det roligt att komma hit är ju att mina två söner, Morgan och Jens, också är med i laget och att Hova IF firar 100-årsjubileum.

Tränarkarriär

– Men nu har det gått några år sedan jag tränade ett lag. Efter flytten har jag tränat flera lag i Tidaholmstrakten, till exempel Fröjered, både herr- och damlag.

Ska Stickan få komma in i matchen igen? Lars-Åke Bergman, domare, tittar på klockan, det blåses av. Lika gott det. 70 minuter räcker bra.

Efter matchen väntade korv och hamburgare och minnen. Matchen? 4-0 till 2016 års upplaga.