12 jul 2016 13:56

12 jul 2016 14:12

St Nicolai bjöd på en historielektion

HOVA: Åtta riddare gav järnet

– Vi börjar med en historielektion, förkunnar härolden Lord Ilex Twig.
Gycklarna har då lärt publiken att stampa fötterna, bua och applådera – låta! Allt för att skapa en så bra inramning som möjligt.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Showen börjar redan på torget. Riddarna går tillsammans med Hova stadsvakt, i spetsen för kortegen, till tornerspelplatsen. Riddare till häst och väpnare till fots. När riddarna passerar äldreboendet Mogården fäller de fanorna som en hälsning.

– Det tycker vi är trevligt, det har vi gjort i alla år, säger Riddaren av Amneholm, till MT.

Gycklarna laddar publiken

Inne på arenan blir det flaggparad. De föreningar som ingår i Hova riddarvecka hyllas.

När gycklarna sedan gjort sitt, fått publiken i form, börjar så Slaget om Hova. Symboliserat genom ett tornerspel där två lag möts i åtta grenar på rännarbanan.

Lektion

Men först en historielektion så att alla vet förutsättningarna.

– År 1240 föds Valdemar Birgersson, han kröns redan som elvaåring till Sveriges kung och gifter sig 20 år gammal med Sofia Eriksdotter av Danmark, läser Mikael ”Lord Ilex Twig” Lundahl och berättar att det är ur Erikskrönikan.

Gycklarna agerar och improviserar så att härolden för en stund glömmer bort sig.

Fyra kvinnor

– Det blev slutligen en strid om kronan, Valdemar kom hem från en botgörningsfärd och rafsade ihop en allmogehär. Erik och Magnus härar samlades i södra Västergötland och tågade samman mot Svealand, förkunnar Mikael Lundahl.

De åtta riddarna, varav hälften är kvinnor, kommer in och presenteras.

Quintan

I den första grenen ska riddaren med sin lans träffa quintanens sköld. Quintanen är en lömsk anordning som vid träff snurrar runt och på så sätt riskerar att slå riddaren ur sadeln.

Först ut denna kväll är Lady of the Lake, som totalmissar.

Så rullar det på, vissa missar andra träffar.

En gren är spjut mot kudde. Riddaren ska med spjut spetsa kudden och få med sig den. Detta var för att träna riddaren att träffa små träffytor på eventuella luckor i rustningen på fotfolk.

Tuffast?

En av de svåraste grenarna är av allt att döma låga ringar. Fem ringhållare, inte mer än 40 cm höga, ska riddaren plocka upp med svärd i full galopp. Riddaren måste hänga på sidan av hästen för att lyckas.

Svårt är också en trekombination med svärd.

Är det någon av riddarna som inte rider i full galopp får de höra detta: ”Buuuu”.

Kaffeved

Mest spektakulär är kanske den sista grenen, man mot man. De preparerade (?) lansarna blir till kaffeved när riddarna möts.

Alla hästar och riddare har en vilokväll under riddarveckan. Denna kväll nöjer sig Arne ”Riddaren av Amneholm” Ohlsson med att fatta posto vid resultattavlan.

Efter de åtta grenarna utropas lav Valdemars som segrare.

Vita facklan

Kvällens riddare utses dock av publiken. På läktarna denna varma kväll är det 440 personer. Det råder inget tvivel. Helen ”Vita facklan” Nyström har en lyckad kväll och får flest ovationer när riddarna, i tur och ordning, får göra ett ärevarv.

Vita facklan får välja ut en ur publiken som får rida med ett varv på rännarbanan.

Det blir Emmali Olsson Wennlund som får äran.

– Det kändes bra! sa hon efter turen.

Och det lät som en lätt underdrift.

Showen börjar redan på torget. Riddarna går tillsammans med Hova stadsvakt, i spetsen för kortegen, till tornerspelplatsen. Riddare till häst och väpnare till fots. När riddarna passerar äldreboendet Mogården fäller de fanorna som en hälsning.

– Det tycker vi är trevligt, det har vi gjort i alla år, säger Riddaren av Amneholm, till MT.

Gycklarna laddar publiken

Inne på arenan blir det flaggparad. De föreningar som ingår i Hova riddarvecka hyllas.

När gycklarna sedan gjort sitt, fått publiken i form, börjar så Slaget om Hova. Symboliserat genom ett tornerspel där två lag möts i åtta grenar på rännarbanan.

Lektion

Men först en historielektion så att alla vet förutsättningarna.

– År 1240 föds Valdemar Birgersson, han kröns redan som elvaåring till Sveriges kung och gifter sig 20 år gammal med Sofia Eriksdotter av Danmark, läser Mikael ”Lord Ilex Twig” Lundahl och berättar att det är ur Erikskrönikan.

Gycklarna agerar och improviserar så att härolden för en stund glömmer bort sig.

Fyra kvinnor

– Det blev slutligen en strid om kronan, Valdemar kom hem från en botgörningsfärd och rafsade ihop en allmogehär. Erik och Magnus härar samlades i södra Västergötland och tågade samman mot Svealand, förkunnar Mikael Lundahl.

De åtta riddarna, varav hälften är kvinnor, kommer in och presenteras.

Quintan

I den första grenen ska riddaren med sin lans träffa quintanens sköld. Quintanen är en lömsk anordning som vid träff snurrar runt och på så sätt riskerar att slå riddaren ur sadeln.

Först ut denna kväll är Lady of the Lake, som totalmissar.

Så rullar det på, vissa missar andra träffar.

En gren är spjut mot kudde. Riddaren ska med spjut spetsa kudden och få med sig den. Detta var för att träna riddaren att träffa små träffytor på eventuella luckor i rustningen på fotfolk.

Tuffast?

En av de svåraste grenarna är av allt att döma låga ringar. Fem ringhållare, inte mer än 40 cm höga, ska riddaren plocka upp med svärd i full galopp. Riddaren måste hänga på sidan av hästen för att lyckas.

Svårt är också en trekombination med svärd.

Är det någon av riddarna som inte rider i full galopp får de höra detta: ”Buuuu”.

Kaffeved

Mest spektakulär är kanske den sista grenen, man mot man. De preparerade (?) lansarna blir till kaffeved när riddarna möts.

Alla hästar och riddare har en vilokväll under riddarveckan. Denna kväll nöjer sig Arne ”Riddaren av Amneholm” Ohlsson med att fatta posto vid resultattavlan.

Efter de åtta grenarna utropas lav Valdemars som segrare.

Vita facklan

Kvällens riddare utses dock av publiken. På läktarna denna varma kväll är det 440 personer. Det råder inget tvivel. Helen ”Vita facklan” Nyström har en lyckad kväll och får flest ovationer när riddarna, i tur och ordning, får göra ett ärevarv.

Vita facklan får välja ut en ur publiken som får rida med ett varv på rännarbanan.

Det blir Emmali Olsson Wennlund som får äran.

– Det kändes bra! sa hon efter turen.

Och det lät som en lätt underdrift.