02 jun 2016 18:08

02 jun 2016 18:08

Tvååring fick vänta 50 minuter på ambulans

SKAGERSVIK: Föräldrar ifrågasätter den långa väntetiden

Familjen Ravelin i Skagersvik fick vänta 50 minuter på att ambulansen skulle komma och hjälpa deras tvåårige son.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

– Man kan ju tycka att får SOS ett larm om en tvåårig som har svårt att andas så borde de väl larma ut en amublans direkt?! säger mamma Elin Ravelin och berättar om den tidiga morgonen när sonen hade svårt att andas.

– Harald vaknade i panik och tog korta andetag, han fick verkligen kämpa, ta i med hela magen. Vi gav honom medicin flera gånger men när det inte hjälpte ringde vi 112 och fick beskedet att de skulle skicka en ambulans.

”Ta ambulansen”

Familjen tvekade inte att ringa efter ambulans.

– Harald fick detta symtom när han var tio månader, och då tog vi bilen till Skövde. Det gick bra men läkaren på barnmedicin sa ”nästa gång tar ni ambulansen för det kan försämras fort”.

Men det kom ingen ambulans och efter 25 minuter ringer Tommi Ravelin igen.

– Då ville SOS höra Haralds andning, så jag fick hålla luren i ansiktet på honon. Slutligen säger de att ”vi skickar en ambulans, han går från Mariestad nu”. Vi blev förskräckta, trodde att det var en ambulans på väg, för det fick vi höra, vid första samtalet. Efter 50 minuter kom ambulansen kom till Skagersvik.

Förkylningsastma

– När Harald var ett år upptäcktes att han har förkylningsastma, luftvägarna är trånga och när han blir förkyld får han ta medicin i förebyggande syfte. Det är ingen ovanlig sjukdom och det kommer att växa bort ju äldre han blir, berättar föräldrarna Elin och Tommi Ravelin.

Våren 2016 har varit tuff för Harald med flera förkylningar. Han har även börjat på förskolan.

– Harald har tidigare haft svårt att andas i samband med att han varit förkyld, men inte så här svårt. Och det var när vi märkte att han snarare blev sämre än bättre som vi ringde 112 och sa: ”vi har en tvååring som har det jättejobbigt att andas och medicinen hjälper inte.”

Elin Ravelin berättar hur frustrerande det var att behöva reta upp sig på att det inte kom någon ambulans samtidigt om hon var orolig över sonen.

– Man blir ju så arg, det är katastrof, säger hon och betonar att irritationen vänder sig till organisationen, inte till ambulanspersonalen.

– Nej, ambulanspersonaln var jättebra.

Hur gick det sedan då? Först på kvällen kunde Harald börja andas normalt igen.

– Men vi fick sova över på sjukhuset i Skövde så att de såg att läget var stabilt.

Inte akut?

Helena Söderblom, presschef på SOS Alarm, säger till Mariestads-Tidningen att det handlar om prioritet.

– Vid ett larm får operatören en bild av läget och utifrån det görs en prioritering på en fallande skala. Är det akut så kan vi alltid styra om en ambulans. Jag kan inte tala om det enskilda fallet men generellt sett jobbar operatören utifrån vissa rutiner, bland annat ingår att man uppmanas att ringa igen om läget förvärras.

– Man kan ju tycka att får SOS ett larm om en tvåårig som har svårt att andas så borde de väl larma ut en amublans direkt?! säger mamma Elin Ravelin och berättar om den tidiga morgonen när sonen hade svårt att andas.

– Harald vaknade i panik och tog korta andetag, han fick verkligen kämpa, ta i med hela magen. Vi gav honom medicin flera gånger men när det inte hjälpte ringde vi 112 och fick beskedet att de skulle skicka en ambulans.

”Ta ambulansen”

Familjen tvekade inte att ringa efter ambulans.

– Harald fick detta symtom när han var tio månader, och då tog vi bilen till Skövde. Det gick bra men läkaren på barnmedicin sa ”nästa gång tar ni ambulansen för det kan försämras fort”.

Men det kom ingen ambulans och efter 25 minuter ringer Tommi Ravelin igen.

– Då ville SOS höra Haralds andning, så jag fick hålla luren i ansiktet på honon. Slutligen säger de att ”vi skickar en ambulans, han går från Mariestad nu”. Vi blev förskräckta, trodde att det var en ambulans på väg, för det fick vi höra, vid första samtalet. Efter 50 minuter kom ambulansen kom till Skagersvik.

Förkylningsastma

– När Harald var ett år upptäcktes att han har förkylningsastma, luftvägarna är trånga och när han blir förkyld får han ta medicin i förebyggande syfte. Det är ingen ovanlig sjukdom och det kommer att växa bort ju äldre han blir, berättar föräldrarna Elin och Tommi Ravelin.

Våren 2016 har varit tuff för Harald med flera förkylningar. Han har även börjat på förskolan.

– Harald har tidigare haft svårt att andas i samband med att han varit förkyld, men inte så här svårt. Och det var när vi märkte att han snarare blev sämre än bättre som vi ringde 112 och sa: ”vi har en tvååring som har det jättejobbigt att andas och medicinen hjälper inte.”

Elin Ravelin berättar hur frustrerande det var att behöva reta upp sig på att det inte kom någon ambulans samtidigt om hon var orolig över sonen.

– Man blir ju så arg, det är katastrof, säger hon och betonar att irritationen vänder sig till organisationen, inte till ambulanspersonalen.

– Nej, ambulanspersonaln var jättebra.

Hur gick det sedan då? Först på kvällen kunde Harald börja andas normalt igen.

– Men vi fick sova över på sjukhuset i Skövde så att de såg att läget var stabilt.

Inte akut?

Helena Söderblom, presschef på SOS Alarm, säger till Mariestads-Tidningen att det handlar om prioritet.

– Vid ett larm får operatören en bild av läget och utifrån det görs en prioritering på en fallande skala. Är det akut så kan vi alltid styra om en ambulans. Jag kan inte tala om det enskilda fallet men generellt sett jobbar operatören utifrån vissa rutiner, bland annat ingår att man uppmanas att ringa igen om läget förvärras.