28 apr 2016 16:03

02 maj 2016 07:39

Nätverksbyggare runt Vänern

GULLSPÅNG: 13 kommuner runt sjön ingår i en förening

I april 2015 tog tretton kommuner runt Vänern det gemensamma beslutet att bilda en ekonomisk förening.
Allt i syfte att stärka Vänersamarbetet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Varför inte ta vara på den kunskap som finns i kommunerna runt Sveriges största sjö och stå så starka i konkurrensen som möjligt? Så gick resonemanget när 13 kommuner som alla har det gemensamma att de gränsar till Vänern bildade ”Vänersamarbetet ekonomisk förening”.

Medlemskommunerna är Karlstad, Hammarö, Grums, Säffle, Åmål, Mellerud, Vänersborg, Grästorp, Götene, Lidköping, Mariestad, Gullspång och Kristinehamn.

Igår var sju kommuner representerade vid styrelsemötet i Gullspång.

Säte i Kristinehamn

Vid lunchtid fick MT en pratstund med ordföranden i föreningen, Bjarne Olsson, Kristinehamn. Han lovordade samarbetet.

– Vi jobbar ju med gemensamma frågor och har vi en förening blir jobbet mindre spretigt. Vi blir bättre på att fokusera.

Det är ett imponerande nätverk, förutom de 13 kommunerna är representanter från Västra Götalandsregionen respektive region Värmland, adjungerade i styrelsen.

Samordnare

Dessutom har föreningen involverat tjänstemän i varje medlemskommun.

– Vårt arbete administreras av en konsult, eller verksamhetssamordnaren som den 60-procentiga tjänsten kallas. Det har varit Thord Andersson men han efterträds den 1 maj av Laila Gibson, sa Bjarne Olsson som beskrev arbetet som relativt intensivt.

– Jag har kontakt med Thord i stort sett varje dag, medan vi i styrelsen träffas fyra gånger per år enligt ett rullande schema. Detta innebär att vi kommer till ”nya” kommuner varje gång och får en fin inblick i den kommun vi gästar. Idag är det Carina som berättar om Gullspång, sa Bjarne Olsson som är kommunalråd i grannkommunen Kristinehamn.

Nätverksbyggandet får ett extra fokus två gånger om året, på ”Kraftsamling Vänern” respektive ”Höstmötet”.

– Då är det extra tryck på våra gemensamma frågor. Därutöver har vi Vänerveckan som riktar sig mer till allmänheten.

Carina Gullberg, som även sitter i Vänerhamn AB:s styrelse är ordinarie ledamot i Vänersamarbetet ekonomisk förening.

– Det här är jättebra, det är så många frågor vi delar, nu får vi höra hur andra jobbar, sa hon och lyfte fram, i stort sett, det Bjarne Olsson sagt.

Trollhätte sluss

Övriga inbjudna till träffen var Göran Lidström, vd vid Vänerhamn och Patrik Benrick, Trafikverket i Göteborg.

Patrik Benrick som gjort en övergripande studie över förutsättningarna för den framtida sjöfarten i Göta älv, med tillhörande investeringsbehov, och inte minst slussproblematiken i Trollhättan, kom direkt från Göteborg.

– Jag kommer att tala om slussarna i Trollhättan. De är snart 100 år och beräknas ha en livslängd för handelssjöfart till cirka 2030. Investeringsbehovet för nya slussar är cirka 3,0 miljarder kronor i nuvarande penningvärde, sa Patrik Benrick, när MT fångade upp honom strax innan mötet.

– Ur det perspektivet, att vi talar om en ansenlig investering, är det värdefullt att komma ut och träffa dessa representanter.

Varför inte ta vara på den kunskap som finns i kommunerna runt Sveriges största sjö och stå så starka i konkurrensen som möjligt? Så gick resonemanget när 13 kommuner som alla har det gemensamma att de gränsar till Vänern bildade ”Vänersamarbetet ekonomisk förening”.

Medlemskommunerna är Karlstad, Hammarö, Grums, Säffle, Åmål, Mellerud, Vänersborg, Grästorp, Götene, Lidköping, Mariestad, Gullspång och Kristinehamn.

Igår var sju kommuner representerade vid styrelsemötet i Gullspång.

Säte i Kristinehamn

Vid lunchtid fick MT en pratstund med ordföranden i föreningen, Bjarne Olsson, Kristinehamn. Han lovordade samarbetet.

– Vi jobbar ju med gemensamma frågor och har vi en förening blir jobbet mindre spretigt. Vi blir bättre på att fokusera.

Det är ett imponerande nätverk, förutom de 13 kommunerna är representanter från Västra Götalandsregionen respektive region Värmland, adjungerade i styrelsen.

Samordnare

Dessutom har föreningen involverat tjänstemän i varje medlemskommun.

– Vårt arbete administreras av en konsult, eller verksamhetssamordnaren som den 60-procentiga tjänsten kallas. Det har varit Thord Andersson men han efterträds den 1 maj av Laila Gibson, sa Bjarne Olsson som beskrev arbetet som relativt intensivt.

– Jag har kontakt med Thord i stort sett varje dag, medan vi i styrelsen träffas fyra gånger per år enligt ett rullande schema. Detta innebär att vi kommer till ”nya” kommuner varje gång och får en fin inblick i den kommun vi gästar. Idag är det Carina som berättar om Gullspång, sa Bjarne Olsson som är kommunalråd i grannkommunen Kristinehamn.

Nätverksbyggandet får ett extra fokus två gånger om året, på ”Kraftsamling Vänern” respektive ”Höstmötet”.

– Då är det extra tryck på våra gemensamma frågor. Därutöver har vi Vänerveckan som riktar sig mer till allmänheten.

Carina Gullberg, som även sitter i Vänerhamn AB:s styrelse är ordinarie ledamot i Vänersamarbetet ekonomisk förening.

– Det här är jättebra, det är så många frågor vi delar, nu får vi höra hur andra jobbar, sa hon och lyfte fram, i stort sett, det Bjarne Olsson sagt.

Trollhätte sluss

Övriga inbjudna till träffen var Göran Lidström, vd vid Vänerhamn och Patrik Benrick, Trafikverket i Göteborg.

Patrik Benrick som gjort en övergripande studie över förutsättningarna för den framtida sjöfarten i Göta älv, med tillhörande investeringsbehov, och inte minst slussproblematiken i Trollhättan, kom direkt från Göteborg.

– Jag kommer att tala om slussarna i Trollhättan. De är snart 100 år och beräknas ha en livslängd för handelssjöfart till cirka 2030. Investeringsbehovet för nya slussar är cirka 3,0 miljarder kronor i nuvarande penningvärde, sa Patrik Benrick, när MT fångade upp honom strax innan mötet.

– Ur det perspektivet, att vi talar om en ansenlig investering, är det värdefullt att komma ut och träffa dessa representanter.

Vänersamarbetet

Den ekonomiska föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att för medlemmarnas räkning bedriva utvecklingsarbete inom hållbar utveckling, attraktiv miljö och annat som har betydelse för att skapa en bra livsmiljö för invånare, brukare och besökare.