14 sep 2017 06:00

14 sep 2017 06:00

Förtroende i fokus

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

I tisdags förklarade kung Carl XVI Gustaf riksmötet 2017/18 öppnat. Det är nu mindre än ett år kvar till valet 2018 vilket kommer att prägla det nya riksdagsåret. Av inledningen av riksmötet att döma kommer begreppet och betydelsen av förtroende att stå i centrum i den politiska debatten.

För regeringens del har det blåst snålt kring förtroendet i flera månader, till största delen beroende på den besynnerliga hanteringen av it-skandalen på Transportstyrelsen. Hittills har regeringens agerande inte ingett något större förtroende. Regeringen har dock hittills räddats av en Alliansopposition utan självförtroende.

Allianspartierna lyckades dock samla sig till ett hot om misstroendeförklaring mot dåvarande civilminister Anders Ygeman (S), infrastrukturminister Anna Johansson (S) och nu sittande försvarsminister Peter Hultqvist (S), med anledning av att de haft kännedom om säkerhetsbristerna kring Transsportstyrelsens outsourcing av it-system till utlandet. Hotet om en misstroendeförklaring fick statsminister Stefan Löfven (S) att ersätta civil- och infrastrukturministrarna i somras.

Hotet om en misstroendeomröstning hänger alltjämt kvar över försvarsministerns huvud, även om det finns tecken på att Centern och Liberalerna vacklar i frågan. Att försvarsministern ska ha haft kännedom om säkerhetsbrister med bäring på Sveriges försvar utan att anse sig tvungen att delge statsministern denna information är minst sagt anmärkningsvärt.

Än märkligare är de bortförklaringar som regeringen kommit med i sin förklaring till konstitutionsutskottet, KU. Försvarsministerns ansvar tonas ned med hänvisning till att Hultqvist skulle ha utgått ifrån att statsrådsberedningen redan var informerad. Inte en särskilt förtroendeingivande bortförklaring.

Sverigedemokraterna har inget förtroende för försvarsministern men går ännu ett steg längre och vill rikta en misstroendeomröstning direkt mot statsministern som ytterst ansvarig för regeringens verksamhet. Onekligen en rivstart på riksdagsåret. Nu innebär detta knappast någon större risk för regeringen eftersom det bara är SD som vill rikta en misstroendeförklaring mot statsministern. Allianspartierna lär vilja avvakta KU:s utredning som väntas bli klar i maj nästa år innan de tar ställning i frågan.

Politik är och ska vara en förtroendebransch. Om det visar sig att regeringen och framförallt statsministern visste mer än han hittills gett sken av kan förtroendet för regeringen sjunka kraftigt. Regeringens hantering av it-skandalen på Transportstyrelsen är en skandal i sig i och med att man så långt det varit möjligt undvikit att lägga korten på bordet.

Till regeringens förtret kommer it-skandalen och ett rubbat förtroende att förfölja regeringen under resten av riksdagsåret. Oppositionen har nu chansen att skapa förtroende för sin verksamhet i opposition genom att se till att regeringen inte kommer undan sitt ansvar. Allmänheten måste få veta vad som har hänt så snart som möjligt.

Greger Ekman

I tisdags förklarade kung Carl XVI Gustaf riksmötet 2017/18 öppnat. Det är nu mindre än ett år kvar till valet 2018 vilket kommer att prägla det nya riksdagsåret. Av inledningen av riksmötet att döma kommer begreppet och betydelsen av förtroende att stå i centrum i den politiska debatten.

För regeringens del har det blåst snålt kring förtroendet i flera månader, till största delen beroende på den besynnerliga hanteringen av it-skandalen på Transportstyrelsen. Hittills har regeringens agerande inte ingett något större förtroende. Regeringen har dock hittills räddats av en Alliansopposition utan självförtroende.

Allianspartierna lyckades dock samla sig till ett hot om misstroendeförklaring mot dåvarande civilminister Anders Ygeman (S), infrastrukturminister Anna Johansson (S) och nu sittande försvarsminister Peter Hultqvist (S), med anledning av att de haft kännedom om säkerhetsbristerna kring Transsportstyrelsens outsourcing av it-system till utlandet. Hotet om en misstroendeförklaring fick statsminister Stefan Löfven (S) att ersätta civil- och infrastrukturministrarna i somras.

Hotet om en misstroendeomröstning hänger alltjämt kvar över försvarsministerns huvud, även om det finns tecken på att Centern och Liberalerna vacklar i frågan. Att försvarsministern ska ha haft kännedom om säkerhetsbrister med bäring på Sveriges försvar utan att anse sig tvungen att delge statsministern denna information är minst sagt anmärkningsvärt.

Än märkligare är de bortförklaringar som regeringen kommit med i sin förklaring till konstitutionsutskottet, KU. Försvarsministerns ansvar tonas ned med hänvisning till att Hultqvist skulle ha utgått ifrån att statsrådsberedningen redan var informerad. Inte en särskilt förtroendeingivande bortförklaring.

Sverigedemokraterna har inget förtroende för försvarsministern men går ännu ett steg längre och vill rikta en misstroendeomröstning direkt mot statsministern som ytterst ansvarig för regeringens verksamhet. Onekligen en rivstart på riksdagsåret. Nu innebär detta knappast någon större risk för regeringen eftersom det bara är SD som vill rikta en misstroendeförklaring mot statsministern. Allianspartierna lär vilja avvakta KU:s utredning som väntas bli klar i maj nästa år innan de tar ställning i frågan.

Politik är och ska vara en förtroendebransch. Om det visar sig att regeringen och framförallt statsministern visste mer än han hittills gett sken av kan förtroendet för regeringen sjunka kraftigt. Regeringens hantering av it-skandalen på Transportstyrelsen är en skandal i sig i och med att man så långt det varit möjligt undvikit att lägga korten på bordet.

Till regeringens förtret kommer it-skandalen och ett rubbat förtroende att förfölja regeringen under resten av riksdagsåret. Oppositionen har nu chansen att skapa förtroende för sin verksamhet i opposition genom att se till att regeringen inte kommer undan sitt ansvar. Allmänheten måste få veta vad som har hänt så snart som möjligt.

Greger Ekman