08 aug 2017 06:00

08 aug 2017 06:00

Balanserad framtidsplanering

Hur kan det bli lättare för ungdomar att välja ett gymnasieprogram de trivs med? Moderaterna föreslår möjlighet till praktik på ett eller flera gymnasieprogram för att niondeklassare ska vara bättre förberedda inför gymnasievalet. Men det är viktigt att framtiden inte tar alltför stort utrymme i undervisningen.

Grundskolans sista år innebär för många flertalet besök på studentmässor och gymnasieskolors öppna hus. Trots det väljer många ett gymnasieprogram de inte trivs med och byter därför linje, eller hoppar av helt och hållet. Moderaterna vill därför att alla niondeklassare ska ta fram en utbildningsplan, mot bakgrund av mer konkret tid med studie- och yrkesvägledare, SYV, och möjlighet till praktik på gymnasieprogram.

Moderaterna hänvisar i sitt förslag till de nordiska grannländerna, där ett visst antal timmar är avsatta för framtidsvägledning genom hela grundskolan. I Sverige finns SYV som hjälp för elever att diskutera fortsatt utbildning och yrkesliv, men det finns inget krav på att möjligheten ska utnyttjas. Tydligare mål för studie- och yrkesvägledning, samt arbete med en utbildningsplan, bör vara en bra metod för att göra tiden efter grundskolan mer genomtänkt.

Möjligheten att besöka en gymnasieklass över en dag är inte ny, men ofta måste eleven själv ta initiativ till det. Att införa så kallad utbildningspraktik som en stående del i niondeklassares skolgång, vilket tidigare gjorts lokalt på projektnivå, skulle utan tvekan leda till att fler intresserade sig för möjligheten. Risken blir dock att den ordinarie undervisningen, som leder till att eleverna får behörighet till gymnasiet, får stå tillbaka för mycket.

Det är dessutom lätt att tro att en dag i en gymnasieklass ska ge niondeklassare fler svar än det faktiskt gör. Att få en uppfattning om skolbyggnaden, lektionsupplägg och stämningen i klassen är långt ifrån allt som ingår i ett gymnasieprogram. Mycket hänger därför på att niondeklassaren själv pratar med elever och lärare om hur programmet ser ut och vilka förväntningar man bör ha. Utbildningspraktik ska inte kunna utnyttjas som ledighet från grundskoleundervisningen.

Grundskolan gör rätt i att understryka vikten av att ha en gymnasieutbildning, och därför uppmuntra eleverna till vidare studier. Att framställa gymnasiet som en självklar och omedelbar fortsättning för alla är dock att förta ungdomar deras principiella möjlighet att välja bort skolan.

Moderaternas förslag innebär på många sätt en balansgång. Fokus på framtida utbildning får inte ta för mycket tid från grundskolan. Om utbildningspraktik ska kunna leda till de vinster som Moderaterna förutspår finns det därför anledning att lägga extra krut på detaljerna i utformningen.

Mer konkreta mål för studie- och yrkesvägledning i grundskolan skulle däremot kunna leda till både bättre framtidsutsikter och mer motivation för många elever. Framtiden är alltid ens eget ansvar, men handledning i planering gör stor skillnad.

Agnes Karnatz

Hur kan det bli lättare för ungdomar att välja ett gymnasieprogram de trivs med? Moderaterna föreslår möjlighet till praktik på ett eller flera gymnasieprogram för att niondeklassare ska vara bättre förberedda inför gymnasievalet. Men det är viktigt att framtiden inte tar alltför stort utrymme i undervisningen.

Grundskolans sista år innebär för många flertalet besök på studentmässor och gymnasieskolors öppna hus. Trots det väljer många ett gymnasieprogram de inte trivs med och byter därför linje, eller hoppar av helt och hållet. Moderaterna vill därför att alla niondeklassare ska ta fram en utbildningsplan, mot bakgrund av mer konkret tid med studie- och yrkesvägledare, SYV, och möjlighet till praktik på gymnasieprogram.

Moderaterna hänvisar i sitt förslag till de nordiska grannländerna, där ett visst antal timmar är avsatta för framtidsvägledning genom hela grundskolan. I Sverige finns SYV som hjälp för elever att diskutera fortsatt utbildning och yrkesliv, men det finns inget krav på att möjligheten ska utnyttjas. Tydligare mål för studie- och yrkesvägledning, samt arbete med en utbildningsplan, bör vara en bra metod för att göra tiden efter grundskolan mer genomtänkt.

Möjligheten att besöka en gymnasieklass över en dag är inte ny, men ofta måste eleven själv ta initiativ till det. Att införa så kallad utbildningspraktik som en stående del i niondeklassares skolgång, vilket tidigare gjorts lokalt på projektnivå, skulle utan tvekan leda till att fler intresserade sig för möjligheten. Risken blir dock att den ordinarie undervisningen, som leder till att eleverna får behörighet till gymnasiet, får stå tillbaka för mycket.

Det är dessutom lätt att tro att en dag i en gymnasieklass ska ge niondeklassare fler svar än det faktiskt gör. Att få en uppfattning om skolbyggnaden, lektionsupplägg och stämningen i klassen är långt ifrån allt som ingår i ett gymnasieprogram. Mycket hänger därför på att niondeklassaren själv pratar med elever och lärare om hur programmet ser ut och vilka förväntningar man bör ha. Utbildningspraktik ska inte kunna utnyttjas som ledighet från grundskoleundervisningen.

Grundskolan gör rätt i att understryka vikten av att ha en gymnasieutbildning, och därför uppmuntra eleverna till vidare studier. Att framställa gymnasiet som en självklar och omedelbar fortsättning för alla är dock att förta ungdomar deras principiella möjlighet att välja bort skolan.

Moderaternas förslag innebär på många sätt en balansgång. Fokus på framtida utbildning får inte ta för mycket tid från grundskolan. Om utbildningspraktik ska kunna leda till de vinster som Moderaterna förutspår finns det därför anledning att lägga extra krut på detaljerna i utformningen.

Mer konkreta mål för studie- och yrkesvägledning i grundskolan skulle däremot kunna leda till både bättre framtidsutsikter och mer motivation för många elever. Framtiden är alltid ens eget ansvar, men handledning i planering gör stor skillnad.

Agnes Karnatz