02 aug 2017 06:00

02 aug 2017 06:00

Regeringens kraftlösa åtgärder

Misstroende. Statsminister Stefan Löfven (S) har försäkrat landet om att regeringen vidtog kraftfulla åtgärder efter vetskapen om informationsläckan.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Detta både när han i förra veckan sent omsider först uttalade sig samt när han på torsdagen presenterade regeringsombildningen. Det är av allt att döma ett uttalande som har ett något flyktigt förhållande till sanningen.

Löfvens inställning var att riksdagen, och han själv, inte behövde informeras eftersom regeringen så snart den fick vetskap om Transportstyrelsens haveri hoppade över ord och gick direkt till handling. Nya uppgifter visar dock att så knappast kan sägas vara fallet.

Åtminstone försvarsminister Peter Hultqvist (S) och numera avpolletterade inrikesminister Anders Ygeman (S) fick kännedom om skandalen i början av 2016, det vill säga för ungefär ett och ett halvt år sedan. Tidigare infrastrukturministern Anna Johansson (S) har påstått sig inget veta men erkänt att hennes departement visste om det vid samma tidpunkt. Kraftfulla åtgärder har alltså varit i effekt i ett och ett halvt år.

Ändå uttryckte sig Transportstyrelsens nya generaldirektör under förra veckans pressträff med statsministern på så vis att alla uppgifter ska vara tillbaka under svensk kontroll under hösten.

Dagens Nyheters granskning visar att detta i praktiken innebär att i vart fall känsliga uppgifter om människors fysiska och psykiska tillstånd fortfarande hanteras av utländsk personal som inte har genomgått svenska säkerhetskontroller (31/7). Hur är detta möjligt efter 18 månader av kraftfulla åtgärder? Det är det givetvis inte.

Regeringen har agerat mycket mer yrvaket än vad Stefan Löfven behagar vara ärlig kring. SVT Nyheter (31/7) har kunnat visa att åtminstone sex myndigheter fick panikartade mejl och telefonsamtal med frågor om deras it-drift från regeringskansliet så sent som tisdag i förra veckan. Det vill säga samma dag som försvarsministern tvingades till försvarsutskottet och bara en dag innan Alliansens partiledare meddelade att de skulle rikta misstroendevotum mot tre ministrar.

Mitt under brinnande kris och efter 18 månader av handlingskraft frågar alltså regeringen i panik sina myndigheter hur deras situation ser ut.

Till SVT säger representanter för utbildningsdepartementet och socialdepartementet att de naturligtvis visste svaren på frågorna redan, och att de bara ställde dem för att försäkra sig om att allt stod rätt till. Men om man måste försäkra sig om att allt står rätt till så vet man inte. Svårare än så är det inte, det spelar ingen roll vad regeringens politiska tjänstemän försöker ge sken av.

Regeringens hantering av informationsskandalen fortsätter, och bilden av en regering som inte vad den gör eller vad den borde göra blir allt tydligare. Frågan är inte längre om misstroendeomröstningen mot försvarsministern bör stå fast utan om det även bör riktas en mot statsministern.

Daniel Persson

Detta både när han i förra veckan sent omsider först uttalade sig samt när han på torsdagen presenterade regeringsombildningen. Det är av allt att döma ett uttalande som har ett något flyktigt förhållande till sanningen.

Löfvens inställning var att riksdagen, och han själv, inte behövde informeras eftersom regeringen så snart den fick vetskap om Transportstyrelsens haveri hoppade över ord och gick direkt till handling. Nya uppgifter visar dock att så knappast kan sägas vara fallet.

Åtminstone försvarsminister Peter Hultqvist (S) och numera avpolletterade inrikesminister Anders Ygeman (S) fick kännedom om skandalen i början av 2016, det vill säga för ungefär ett och ett halvt år sedan. Tidigare infrastrukturministern Anna Johansson (S) har påstått sig inget veta men erkänt att hennes departement visste om det vid samma tidpunkt. Kraftfulla åtgärder har alltså varit i effekt i ett och ett halvt år.

Ändå uttryckte sig Transportstyrelsens nya generaldirektör under förra veckans pressträff med statsministern på så vis att alla uppgifter ska vara tillbaka under svensk kontroll under hösten.

Dagens Nyheters granskning visar att detta i praktiken innebär att i vart fall känsliga uppgifter om människors fysiska och psykiska tillstånd fortfarande hanteras av utländsk personal som inte har genomgått svenska säkerhetskontroller (31/7). Hur är detta möjligt efter 18 månader av kraftfulla åtgärder? Det är det givetvis inte.

Regeringen har agerat mycket mer yrvaket än vad Stefan Löfven behagar vara ärlig kring. SVT Nyheter (31/7) har kunnat visa att åtminstone sex myndigheter fick panikartade mejl och telefonsamtal med frågor om deras it-drift från regeringskansliet så sent som tisdag i förra veckan. Det vill säga samma dag som försvarsministern tvingades till försvarsutskottet och bara en dag innan Alliansens partiledare meddelade att de skulle rikta misstroendevotum mot tre ministrar.

Mitt under brinnande kris och efter 18 månader av handlingskraft frågar alltså regeringen i panik sina myndigheter hur deras situation ser ut.

Till SVT säger representanter för utbildningsdepartementet och socialdepartementet att de naturligtvis visste svaren på frågorna redan, och att de bara ställde dem för att försäkra sig om att allt stod rätt till. Men om man måste försäkra sig om att allt står rätt till så vet man inte. Svårare än så är det inte, det spelar ingen roll vad regeringens politiska tjänstemän försöker ge sken av.

Regeringens hantering av informationsskandalen fortsätter, och bilden av en regering som inte vad den gör eller vad den borde göra blir allt tydligare. Frågan är inte längre om misstroendeomröstningen mot försvarsministern bör stå fast utan om det även bör riktas en mot statsministern.

Daniel Persson