14 mar 2017 06:00

14 mar 2017 06:00

Försvaret behöver mer än fickpengar

  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Bara ett par veckor efter beskedet om att värnplikten ska återinföras har nu en överenskommelse om höjda försvarsanslag under 2017 nåtts. Försvarsgruppen, bestående av regeringspartierna samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, inledde förhandlingar efter Folk och Försvars rikskonferens i Sälen och har nu enats om att försvaret ska få 500 miljoner kronor extra i vårändringsbudgeten. De involverade är nöjda, samtidigt som missnöjet bland utomstående är stort.

Inför förhandlingarna ville regeringen inte tala om några specifika summor, medan Moderaterna begärde 500 miljoner extra till försvaret i år och 8,5 miljarder i total ökning fram till 2020. Även Centerpartiet och Kristdemokraterna krävde ökningar för de närmaste åren, men inga exakta siffror angavs. KD vill på sikt dubbla försvarsbudgeten till två procent av BNP, vilket då skulle innebära att Sverige når Natos gräns.

Liberalerna är det parti som krävt den överlägset högsta ökningen av försvarsbudgeten, nämligen 4 miljarder i år och totalt 28 miljarder fram till 2020. Att regeringen och övriga Allianspartier inte var intresserade av att komma i närheten av Liberalernas bud tydliggjordes när L lämnades utanför förhandlingarna. Att döma av kommentarerna på presskonferensen då överenskommelsen presenterades var diskussionerna relativt friktionsfria i Liberalernas frånvaro.

Det är ju trevligt när alla parter i en förhandling är nöjda med resultatet. Det är också det enda positiva med uppgörelsen, någon direkt effekt på försvaret kommer den inte att få. M torde vara nöjdast, som fick den exakta summa för 2017 som partiet skrivit på sin önskelista. Förutsättningarna är dessutom goda för att 8,5 miljarder fram till 2020 också ska uppnås i de fortsatta förhandlingarna.

Vad förhandlingsdeltagarna uppenbarligen har missat är att det är överbefälhavare Micael Bydén och försvaret som ska bli nöjda, inte partierna. Och 500 miljoner extra i vårändringsbudgeten lär inte ha den effekten. Det är visserligen en ökning, men det säger väldigt lite eftersom försvarsbudgeten varit alldeles för snål till att börja med. Det är långt kvar till de summor som försvaret behöver under de närmaste åren.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har på kort tid kontrat försvarets oroande årsredovisning samt ÖB:s ekonomiska önskemål med två åtgärder – värnplikt och 500 miljoner. Det är visserligen åtgärder som skvallrar om någon grad av handlingskraft, men den extra summan i vårändringsbudgeten är långt ifrån tillräcklig. Det gäller nu att de fortsatta förhandlingarna leder till att försvaret får de pengar det behöver. Men tills vidare har de förhandlande partierna gjort sig förtjänta av Jan Björklunds anklagande kommentarer.

Agnes Karnatz

Bara ett par veckor efter beskedet om att värnplikten ska återinföras har nu en överenskommelse om höjda försvarsanslag under 2017 nåtts. Försvarsgruppen, bestående av regeringspartierna samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, inledde förhandlingar efter Folk och Försvars rikskonferens i Sälen och har nu enats om att försvaret ska få 500 miljoner kronor extra i vårändringsbudgeten. De involverade är nöjda, samtidigt som missnöjet bland utomstående är stort.

Inför förhandlingarna ville regeringen inte tala om några specifika summor, medan Moderaterna begärde 500 miljoner extra till försvaret i år och 8,5 miljarder i total ökning fram till 2020. Även Centerpartiet och Kristdemokraterna krävde ökningar för de närmaste åren, men inga exakta siffror angavs. KD vill på sikt dubbla försvarsbudgeten till två procent av BNP, vilket då skulle innebära att Sverige når Natos gräns.

Liberalerna är det parti som krävt den överlägset högsta ökningen av försvarsbudgeten, nämligen 4 miljarder i år och totalt 28 miljarder fram till 2020. Att regeringen och övriga Allianspartier inte var intresserade av att komma i närheten av Liberalernas bud tydliggjordes när L lämnades utanför förhandlingarna. Att döma av kommentarerna på presskonferensen då överenskommelsen presenterades var diskussionerna relativt friktionsfria i Liberalernas frånvaro.

Det är ju trevligt när alla parter i en förhandling är nöjda med resultatet. Det är också det enda positiva med uppgörelsen, någon direkt effekt på försvaret kommer den inte att få. M torde vara nöjdast, som fick den exakta summa för 2017 som partiet skrivit på sin önskelista. Förutsättningarna är dessutom goda för att 8,5 miljarder fram till 2020 också ska uppnås i de fortsatta förhandlingarna.

Vad förhandlingsdeltagarna uppenbarligen har missat är att det är överbefälhavare Micael Bydén och försvaret som ska bli nöjda, inte partierna. Och 500 miljoner extra i vårändringsbudgeten lär inte ha den effekten. Det är visserligen en ökning, men det säger väldigt lite eftersom försvarsbudgeten varit alldeles för snål till att börja med. Det är långt kvar till de summor som försvaret behöver under de närmaste åren.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har på kort tid kontrat försvarets oroande årsredovisning samt ÖB:s ekonomiska önskemål med två åtgärder – värnplikt och 500 miljoner. Det är visserligen åtgärder som skvallrar om någon grad av handlingskraft, men den extra summan i vårändringsbudgeten är långt ifrån tillräcklig. Det gäller nu att de fortsatta förhandlingarna leder till att försvaret får de pengar det behöver. Men tills vidare har de förhandlande partierna gjort sig förtjänta av Jan Björklunds anklagande kommentarer.

Agnes Karnatz