02 mar 2017 06:00

02 mar 2017 06:00

Resursbrist en väckarklocka

Försvaret behöver 6,5 miljarder kronor extra. Det sa överbefälhavare Micael Bydén när han presenterade Försvarsmaktens budgetunderlag. Kontentan av presskonferensen är att försvaret behöver mer pengar till personal, material och övningar. ”Det är önskvärt att få kompensation när ekonomin sviker”, sa ÖB under pressträffen.

ÖB:s besked är oroväckande. Han vill inte tala om vilka delar av uppdraget som Försvarsmakten inte kommer att klara av om försvaret inte får mer pengar. Men han påpekar att man under en lång period skjutit problemen på framtiden. Bydén påminner även om att Försvarsmakten har gjort bra prioriteringar och är starkare och bättre rustad än för ett år sedan.

Men de bristande resurserna kommer att försämra försvarsförmågan. ”Nu är vi nere på nivåer när reserverna är slut och det inte finns några marginaler kvar”, säger ÖB till Dagens Industri. Han menar att det kommer att få konsekvenser då det inte längre går att planera för att den bristfälliga ekonomin inte ska påverka krigsförbanden negativt. I försvarsunderlaget står det att försvarsmakten måste ”ta bort, reducera eller förskjuta tidigare planerade åtgärder, vilket påverkar utvecklingen av krigsförbanden negativt”.

Det är nu upp till regeringen att besluta om mer resurser. Men försvarsministern vill fortfarande inte lova någonting. ”Jag är inte beredd att gå snabbt fram och säga att vi ska göra det ena eller det andra”, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Dagens Nyheter. Regeringen kan dock inte anklagas för att gå snabbt fram. ÖB har sedan länge signalerat att försvaret behöver mer resurser. Försvaret har exempelvis inte lyckats med personalförsörjningen. Det här försöker regeringen dock lösa genom att återinföra en begränsad värnplikt, i stället för att ge bättre villkor till de anställda.

Säkerhetsläget i omvärlden har förändrats. Det gäller både i närområdet och på andra kontinenter. Inte minst Rysslands upptrappningar är oroväckande. IT-angrepp mot svenska myndigheter och utländska spioner nära Försvarsmaktens skyddsvärda tillgångar är händelser värda att ta på allvar.

Förutsättningarna för att Sverige ska klara sig vid ett väpnat angrepp ökar om man ingår i en försvarsallians. Men för att det ska gå att genomföra behöver mer pengar läggas på försvaret.

Försvarsministern vill vänta. Men väckarklockan har ringt länge nu. Socialdemokraterna lyfter gång på gång förslaget om värnplikt. Men det gör inte att regeringen kan komma ifrån nödvändigheten att tillföra mer resurser till försvaret. Regeringen behöver ge Försvarsmakten ekonomi nog att klara uppdraget. Det handlar både om att täppa igen hål och att planera för att framgent höja försvarsbudgeten. Regeringen får inte än en gång strunta i att lyssna på ÖB.

Anna Sandström

Försvaret behöver 6,5 miljarder kronor extra. Det sa överbefälhavare Micael Bydén när han presenterade Försvarsmaktens budgetunderlag. Kontentan av presskonferensen är att försvaret behöver mer pengar till personal, material och övningar. ”Det är önskvärt att få kompensation när ekonomin sviker”, sa ÖB under pressträffen.

ÖB:s besked är oroväckande. Han vill inte tala om vilka delar av uppdraget som Försvarsmakten inte kommer att klara av om försvaret inte får mer pengar. Men han påpekar att man under en lång period skjutit problemen på framtiden. Bydén påminner även om att Försvarsmakten har gjort bra prioriteringar och är starkare och bättre rustad än för ett år sedan.

Men de bristande resurserna kommer att försämra försvarsförmågan. ”Nu är vi nere på nivåer när reserverna är slut och det inte finns några marginaler kvar”, säger ÖB till Dagens Industri. Han menar att det kommer att få konsekvenser då det inte längre går att planera för att den bristfälliga ekonomin inte ska påverka krigsförbanden negativt. I försvarsunderlaget står det att försvarsmakten måste ”ta bort, reducera eller förskjuta tidigare planerade åtgärder, vilket påverkar utvecklingen av krigsförbanden negativt”.

Det är nu upp till regeringen att besluta om mer resurser. Men försvarsministern vill fortfarande inte lova någonting. ”Jag är inte beredd att gå snabbt fram och säga att vi ska göra det ena eller det andra”, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till Dagens Nyheter. Regeringen kan dock inte anklagas för att gå snabbt fram. ÖB har sedan länge signalerat att försvaret behöver mer resurser. Försvaret har exempelvis inte lyckats med personalförsörjningen. Det här försöker regeringen dock lösa genom att återinföra en begränsad värnplikt, i stället för att ge bättre villkor till de anställda.

Säkerhetsläget i omvärlden har förändrats. Det gäller både i närområdet och på andra kontinenter. Inte minst Rysslands upptrappningar är oroväckande. IT-angrepp mot svenska myndigheter och utländska spioner nära Försvarsmaktens skyddsvärda tillgångar är händelser värda att ta på allvar.

Förutsättningarna för att Sverige ska klara sig vid ett väpnat angrepp ökar om man ingår i en försvarsallians. Men för att det ska gå att genomföra behöver mer pengar läggas på försvaret.

Försvarsministern vill vänta. Men väckarklockan har ringt länge nu. Socialdemokraterna lyfter gång på gång förslaget om värnplikt. Men det gör inte att regeringen kan komma ifrån nödvändigheten att tillföra mer resurser till försvaret. Regeringen behöver ge Försvarsmakten ekonomi nog att klara uppdraget. Det handlar både om att täppa igen hål och att planera för att framgent höja försvarsbudgeten. Regeringen får inte än en gång strunta i att lyssna på ÖB.

Anna Sandström