02 feb 2017 06:00

02 feb 2017 06:00

Osäker trygghet

Utformningen av trygghetssystemen påverkar människor varje dag, och är ständigt förmån för politisk diskussion. Senast i form av att en statlig utredning som handlar om hur väl de svenska trygghetssystemen är anpassade för den ökade globaliseringen.

I dag kan man få tillgång till trygghetssystemen genom att vara bosatt i Sverige eller genom att arbeta i Sverige. Tyvärr finns det tillfällen då människor som exempelvis arbetar utomlands hamnar utanför systemen, utan att veta om det, vilket skulle kunna åtgärdas med mer begripliga och lättöverskådliga system.

Ett förslag i utredningen är att en person ska ha rätt att veta om han eller hon är försäkrad enligt den svenska lagstiftningen. I så fall har personen rätt att få ut ett intyg att ta med sig utomlands som visar det. Det underlättar för personer som planerar arbete utomlands, då det blir tydligt vilket lands lagstiftning som gäller under anställningstiden. Ett sådant förslag gör också att Sverige kan få en bättre översyn över hur många människor vi har ansvar för vad gäller den sociala tryggheten. Alla förslag som ökar överskådligheten är bra.

Ytterligare ett förslag är att en person ska kunna arbeta för en svensk arbetsgivare utomlands i tre år och att arbetet under den tiden anses vara arbete i Sverige. Förslaget gäller vid speciella situationer vilket innebär att man då omfattas av de svenska socialförsäkringssystemen i tre år i stället för ett år. I Sverige har vi bland annat en generös föräldraförsäkring, och det är förståeligt att många som arbetar utomlands vill ha tillgång till den. Men Sverige bör inte tillåta folk att arbeta utomlands utan att skatta i Sverige och sedan få tillgång till de svenska välfärdssystemen, som kräver höga skatter för att upprätthålla. Att folk kan jobba utomlands en längre period är positivt för svenska företags konkurrenskraft, men då gäller det också att de fortsätter att bidra till Sveriges välfärd under tiden utomlands, alternativt att andra länder inför samma system.

I utredningen föreslås också att den som saknar rätt att vistas i landet inte ska kunna få äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. Det är rimligt. Trygghetssystemen är inte till för personer som inte har rätt att vistas här.

Utredaren anser också att mer samarbete bör ske mellan Försäkringskassan och Skatteverket. Bristen på överföring av information kan innebära att en enskild inte tillhör någon medlemsstats trygghetssystem, vilket är bekymmersamt.

Mer transparens och tydligare regelverk är viktigt för att människor inte ska blir utan trygghet. Var och en bör ha rätt att veta hur man kvalificerar sig till trygghetssystemen och hur länge man omfattas. Det är viktigt, inte bara för att folk inte ska falla mellan stolarna, utan också för att allmänheten har rätt att veta vad skattemedlen går till.

Anna Sandström

Utformningen av trygghetssystemen påverkar människor varje dag, och är ständigt förmån för politisk diskussion. Senast i form av att en statlig utredning som handlar om hur väl de svenska trygghetssystemen är anpassade för den ökade globaliseringen.

I dag kan man få tillgång till trygghetssystemen genom att vara bosatt i Sverige eller genom att arbeta i Sverige. Tyvärr finns det tillfällen då människor som exempelvis arbetar utomlands hamnar utanför systemen, utan att veta om det, vilket skulle kunna åtgärdas med mer begripliga och lättöverskådliga system.

Ett förslag i utredningen är att en person ska ha rätt att veta om han eller hon är försäkrad enligt den svenska lagstiftningen. I så fall har personen rätt att få ut ett intyg att ta med sig utomlands som visar det. Det underlättar för personer som planerar arbete utomlands, då det blir tydligt vilket lands lagstiftning som gäller under anställningstiden. Ett sådant förslag gör också att Sverige kan få en bättre översyn över hur många människor vi har ansvar för vad gäller den sociala tryggheten. Alla förslag som ökar överskådligheten är bra.

Ytterligare ett förslag är att en person ska kunna arbeta för en svensk arbetsgivare utomlands i tre år och att arbetet under den tiden anses vara arbete i Sverige. Förslaget gäller vid speciella situationer vilket innebär att man då omfattas av de svenska socialförsäkringssystemen i tre år i stället för ett år. I Sverige har vi bland annat en generös föräldraförsäkring, och det är förståeligt att många som arbetar utomlands vill ha tillgång till den. Men Sverige bör inte tillåta folk att arbeta utomlands utan att skatta i Sverige och sedan få tillgång till de svenska välfärdssystemen, som kräver höga skatter för att upprätthålla. Att folk kan jobba utomlands en längre period är positivt för svenska företags konkurrenskraft, men då gäller det också att de fortsätter att bidra till Sveriges välfärd under tiden utomlands, alternativt att andra länder inför samma system.

I utredningen föreslås också att den som saknar rätt att vistas i landet inte ska kunna få äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg för pensionärer. Det är rimligt. Trygghetssystemen är inte till för personer som inte har rätt att vistas här.

Utredaren anser också att mer samarbete bör ske mellan Försäkringskassan och Skatteverket. Bristen på överföring av information kan innebära att en enskild inte tillhör någon medlemsstats trygghetssystem, vilket är bekymmersamt.

Mer transparens och tydligare regelverk är viktigt för att människor inte ska blir utan trygghet. Var och en bör ha rätt att veta hur man kvalificerar sig till trygghetssystemen och hur länge man omfattas. Det är viktigt, inte bara för att folk inte ska falla mellan stolarna, utan också för att allmänheten har rätt att veta vad skattemedlen går till.

Anna Sandström