30 dec 2016 06:00

30 dec 2016 06:00

Ingen ska behöva föda i Finland

LEDARE

Svenska kvinnor har tvingats åka till Finland för att föda. Under december månad skickades tre kvinnor till Finland, på grund av personalbrist i Uppsala.

Cecilia Johansson berättar för DN att hon ville stanna, hon ville få föda i Sverige. Men det var fullt överallt. ”Språket har varit en barriär hela tiden. Det är ett fåtal som kan svenska, och det har blivit en del missförstånd om mitt tillstånd. Jag känner en enorm otrygghet om vad som händer i min kropp och vill bara hem.”(DN 23/12).

Det är inte konstigt att händelsen är traumatiserande för de berörda kvinnorna. De som har tvingats resa utomlands är kvinnor vars barn behöver extra mycket vård, som annars hade lagts in på neonatalavdelningen.

”När man får ett prematurt barn hamnar man i kris. Det är inte bra att skicka runt föräldrar i den krisen. Ett samhälle bör satsa på neonatalvård, för den är viktig för resten av livet”, säger Liisa Lehtonen, professor i neonatologi och verksamhetschef vid universitetssjukhuset i Åbo. I det har hon rätt. Plats- och personalbristen behöver lösas.

Den svenskspråkiga tidningen Hufvudstadsbladet kallar händelserna för en akilleshäl i den svenska sjukvården. Men det är snarare toppen av ett isberg. Varje sommar brukar flera förlossningsavdelningar hänvisa blivande mammor till andra orter och kommuner. För sjuka och för tidigt födda barn som behöver högspecialiserad vård skedde sammanlagt närmare 600 transporter under 2016 inom Sverige.

Sjuksköterskebristen, och framförallt bristen på specialistsjuksköterskor måste lösas. Det är den som orsakar den rådande platsbristen. När läkare vidareutbildar sig väntar ett betydligt lönepåslag. Detsamma borde gälla specialistsjuksköterskor. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Samma trend borde gå att få till bland sköterskor, om det lönade sig att avancera.

Inom sjukvården har ett system med hyrsjuksköterskor vuxit fram, som liknar systemet för stafettläkare. Inhyrd personal gör dock att kostnaderna skenar. Många landsting vill därför sätta stopp för hyrsköterskorna. I bland annat Norrbotten, Gotland, Östergötland, Värmland och Västra Götaland vill landstingen införa hyrstopp av sjuksköterskor. Men landstingen börjar i fel ände. Om man verkligen vill ha in mer personal behöver man öppna plånboken. Det är i mångt och mycket landstingens eget fel att systemen med hyrpersonal har vuxit fram.

Om hyrstoppet införs utan att fler sjuksköterskor anställs blir vården lidande. Dessutom är det märkligt att man enbart inför ett hyrstopp för sjuksköterskor och inte läkare, om det nu är en så effektiv lösning som en del landstingspolitiker påstår att det är.

Ansvariga politiker behöver se till att det finns kompetent personal och tillräckligt med vårdplatser. Genom att ge goda arbetsvillkor från början kan en stor del av personalproblemet, och därmed platsbristen, lösas. Att kvinnor måste föda i Finland är ett underbetyg för svensk sjukvård.

Anna Sandström

Cecilia Johansson berättar för DN att hon ville stanna, hon ville få föda i Sverige. Men det var fullt överallt. ”Språket har varit en barriär hela tiden. Det är ett fåtal som kan svenska, och det har blivit en del missförstånd om mitt tillstånd. Jag känner en enorm otrygghet om vad som händer i min kropp och vill bara hem.”(DN 23/12).

Det är inte konstigt att händelsen är traumatiserande för de berörda kvinnorna. De som har tvingats resa utomlands är kvinnor vars barn behöver extra mycket vård, som annars hade lagts in på neonatalavdelningen.

”När man får ett prematurt barn hamnar man i kris. Det är inte bra att skicka runt föräldrar i den krisen. Ett samhälle bör satsa på neonatalvård, för den är viktig för resten av livet”, säger Liisa Lehtonen, professor i neonatologi och verksamhetschef vid universitetssjukhuset i Åbo. I det har hon rätt. Plats- och personalbristen behöver lösas.

Den svenskspråkiga tidningen Hufvudstadsbladet kallar händelserna för en akilleshäl i den svenska sjukvården. Men det är snarare toppen av ett isberg. Varje sommar brukar flera förlossningsavdelningar hänvisa blivande mammor till andra orter och kommuner. För sjuka och för tidigt födda barn som behöver högspecialiserad vård skedde sammanlagt närmare 600 transporter under 2016 inom Sverige.

Sjuksköterskebristen, och framförallt bristen på specialistsjuksköterskor måste lösas. Det är den som orsakar den rådande platsbristen. När läkare vidareutbildar sig väntar ett betydligt lönepåslag. Detsamma borde gälla specialistsjuksköterskor. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Samma trend borde gå att få till bland sköterskor, om det lönade sig att avancera.

Inom sjukvården har ett system med hyrsjuksköterskor vuxit fram, som liknar systemet för stafettläkare. Inhyrd personal gör dock att kostnaderna skenar. Många landsting vill därför sätta stopp för hyrsköterskorna. I bland annat Norrbotten, Gotland, Östergötland, Värmland och Västra Götaland vill landstingen införa hyrstopp av sjuksköterskor. Men landstingen börjar i fel ände. Om man verkligen vill ha in mer personal behöver man öppna plånboken. Det är i mångt och mycket landstingens eget fel att systemen med hyrpersonal har vuxit fram.

Om hyrstoppet införs utan att fler sjuksköterskor anställs blir vården lidande. Dessutom är det märkligt att man enbart inför ett hyrstopp för sjuksköterskor och inte läkare, om det nu är en så effektiv lösning som en del landstingspolitiker påstår att det är.

Ansvariga politiker behöver se till att det finns kompetent personal och tillräckligt med vårdplatser. Genom att ge goda arbetsvillkor från början kan en stor del av personalproblemet, och därmed platsbristen, lösas. Att kvinnor måste föda i Finland är ett underbetyg för svensk sjukvård.

Anna Sandström