28 dec 2016 06:00

28 dec 2016 06:00

Fastställ ålder vid behov

LEDARE

Brottslingar får inte komma undan rättvisan. Det håller nog de allra flesta med om. Att hävda att man är under 15 år och därmed inte straffmyndig ska inte innebära att man kan komma undan sitt rättmätiga straff. Men det har visat sig vara en framkomlig väg om man har oklara identitetshandlingar.

Högsta domstolen klargjorde nyligen i en dom att en person som var anklagad för stöld och starkt misstänkt för flera andra brott med fängelse i straffskalan, som i sin asylansökan angett att han var 17 år men i tingsrätten hävdat att han var 14 år, inte ska åldersbedömas medicinskt. Har man oklara identitetshandlingar och begår brott bör man alltså försöka hävda att man inte är straffmyndig eftersom lagstiftningen inte tillåter kroppsbesiktning, exempelvis tand- och skelettröntgen, för att utreda om en person är straffmyndig eller inte.

Tingsrätten och hovrätten har tidigare gjort en liknande bedömning som HD. Den juridiska frågan är under vilka förutsättningar kroppsbesiktning medges i brottmål. Kroppsbesiktning får göras enligt rättegångsbalkens regler på den som skäligen är misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa. Men bara i syfte ”att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet”.

Enligt HD är det inte preciserat vilka dessa omständigheter är. Domstolen fäster dock stor vikt vid att det handlar om omständigheter som har betydelse för ”utredning om brottet”. Den tilltalades ålder har i detta fall inte något med brottet att göra utan har bara betydelse för påföljden. Brottet och påföljden är två olika delar och därför finns det inte grund för att påtvinga någon en kroppsundersökning bara för att avgöra påföljden.

Glädjande nog har regeringen reagerat snabbt och föreslår nu en omedelbar lagändring, som om allt går enligt planerna, ska göra det möjligt att kroppsbesiktiga brottsmisstänkta personer från den första juli år 2017. Ett förslag till lagändring kommer att gå ut direkt på remiss enligt inrikesminister Anders Ygeman (S) (AB 23/12).

Regeringen har varit tydlig med hur man ser på åldersbedömningar i brottmål. Nyligen har regeringen uppdragit åt Rättsmedicinalverket att utveckla verkets förmåga att genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för brottmålsprocessen.

HD:s bedömning visar att inte bara nuvarande lagstiftning måste förtydligas utan också att det svenska rättsystemet inte är konstruerat för en situation där en persons ålder och identitet är oklar. Hittills har personnummer och en noggrann folkbokföring inte gett upphov till den här typen av problem.

Det är bra att regeringen reagerar snabbt i fråga om åldersbestämningar då konsekvenserna av HD:s avgörande går på tvärs mot det allmänna rättsmedvetandet. Förmodligen kommer flera lagar att behöva ses över i ljuset av den senaste tidens migration och de oförutsedda juridiska problem som är knutna till migrationen. Därför är det viktigt att regering och riksdag även framgent agerar snabbt för att modernisera lagstiftningen så fort luckor och brister upptäcks.

Greger Ekman

 

Högsta domstolen klargjorde nyligen i en dom att en person som var anklagad för stöld och starkt misstänkt för flera andra brott med fängelse i straffskalan, som i sin asylansökan angett att han var 17 år men i tingsrätten hävdat att han var 14 år, inte ska åldersbedömas medicinskt. Har man oklara identitetshandlingar och begår brott bör man alltså försöka hävda att man inte är straffmyndig eftersom lagstiftningen inte tillåter kroppsbesiktning, exempelvis tand- och skelettröntgen, för att utreda om en person är straffmyndig eller inte.

Tingsrätten och hovrätten har tidigare gjort en liknande bedömning som HD. Den juridiska frågan är under vilka förutsättningar kroppsbesiktning medges i brottmål. Kroppsbesiktning får göras enligt rättegångsbalkens regler på den som skäligen är misstänkt för ett brott på vilket fängelse kan följa. Men bara i syfte ”att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet”.

Enligt HD är det inte preciserat vilka dessa omständigheter är. Domstolen fäster dock stor vikt vid att det handlar om omständigheter som har betydelse för ”utredning om brottet”. Den tilltalades ålder har i detta fall inte något med brottet att göra utan har bara betydelse för påföljden. Brottet och påföljden är två olika delar och därför finns det inte grund för att påtvinga någon en kroppsundersökning bara för att avgöra påföljden.

Glädjande nog har regeringen reagerat snabbt och föreslår nu en omedelbar lagändring, som om allt går enligt planerna, ska göra det möjligt att kroppsbesiktiga brottsmisstänkta personer från den första juli år 2017. Ett förslag till lagändring kommer att gå ut direkt på remiss enligt inrikesminister Anders Ygeman (S) (AB 23/12).

Regeringen har varit tydlig med hur man ser på åldersbedömningar i brottmål. Nyligen har regeringen uppdragit åt Rättsmedicinalverket att utveckla verkets förmåga att genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för brottmålsprocessen.

HD:s bedömning visar att inte bara nuvarande lagstiftning måste förtydligas utan också att det svenska rättsystemet inte är konstruerat för en situation där en persons ålder och identitet är oklar. Hittills har personnummer och en noggrann folkbokföring inte gett upphov till den här typen av problem.

Det är bra att regeringen reagerar snabbt i fråga om åldersbestämningar då konsekvenserna av HD:s avgörande går på tvärs mot det allmänna rättsmedvetandet. Förmodligen kommer flera lagar att behöva ses över i ljuset av den senaste tidens migration och de oförutsedda juridiska problem som är knutna till migrationen. Därför är det viktigt att regering och riksdag även framgent agerar snabbt för att modernisera lagstiftningen så fort luckor och brister upptäcks.

Greger Ekman